Järntorget, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Järntorget, Göteborg
Järntorget i Göteborg från ovan på kvällen (del).jpg
En kvällsbild från ovan av Järntorget.
Namn efter Nya Järnvågen
Namngiven 1867
Tidigare namn "Masthuggstullen", "Bierhalleplatsen" (1850-talet–), "Möbeltorget" och "Trätorget"
Läge
Plats Sverige Haga, Pustervik och Masthugget, Göteborg
Anknyter till Första Långgatan, Linnégatan, Andra Långgatan, Landsvägsgatan, Haga Östergata, Nya Allén/Norra Allégatan, Stora Badhusgatan, Olof Palmes plats
Yta 1 036 m² (1900)
Betydelse
Monument Järntorgsbrunnen, byst av Dan Andersson
Användning kollektivtrafikcentrum, Folkets hus
Byggnader Folkets hus, Göteborg, Ny tid-huset
Vy söderut över Järntorget. Linnégatan går upp åt höger, i blickfånget ligger det renoverade Ny tid-huset, och vänster därom ligger Haga med Skansen Kronan i bakgrunden. Det vita huset på vänster sida ligger på järntorgets östra sida och är tidningen Arbetets gamla redaktionshus.

Järntorget är ett torg i stadsdelarna Haga och Masthugget i centrala Göteborg. Det är ett av stadens viktigaste torg och en knutpunkt för kollektivtrafiken i västra delen av staden. Vid torget finns bland annat Folkets hus och flera tidigare redaktionshus för tidningar. Idag är Järntorget även en livlig del av nöjeslivet i Göteborg, i direkt anslutning till butiksgator i Haga och Masthugget. Järntorget fick sitt namn 1867 efter Nya Järnvågen, då en del av verksamheten i den närbelägna Göteborgs hamn.

Placering[redigera | redigera wikitext]

Torget är beläget i övergången mellan centrala och västra Göteborg. Här gränsar de olika stadsdelarna Haga, Masthugget och Pustervik till varandra. Från Järntorget utgår Första och Andra Långgatan västerut genom Masthugget och mot Majorna. Torget är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken. Järntorget var 1 036 kvadratmeter stort år 1900.[1]

Historik och namn[redigera | redigera wikitext]

Foto åt öster med järntorgsbrunnen och det numera rivna Arbetareföreningens Hus i bakgrunden.

Mellan åren 1785 och 1892 fanns här den järnvåg[2][3][4]där allt järn skulle vägas och kontrolleras, därav torgets namn sedan 1867. Platsen där Nya Järnvågen hade sina sex olika byggnader var längs den västra kajen vid Pustervikshamnen.[5] Järnvågens verksamhet upphörde 31 december 1892,[6] efter beslut av stadsfullmäktige i maj 1889 och sedan skyldigheten för exportörerna att väga järneffekter och liknande upphört redan 1864.[7]

Historiskt var platsen innan Järntorget anlades en öppen, oreglerad plats, och tidigare möttes här Masthuggsvägen, Smala Vägen och Breda Vägen (numera "långgatorna"). I folkmun kallades platsen oftast för Masthuggstullen, efter det tullhus som låg strax sydväst om Nya Alléns mynning. Sedan tullhuset rivits i mitten av 1850-talet fick platsen heta Bierhalleplatsen, efter en på 1840-talet uppförd friluftsservering med namnet Bierhalle. Här serverades för övrigt det öl av tysk härkomst som åldermannen vid bryggeriämbetet, Johan Albrecht Pripp, börjat brygga.

Trots namnändringen till Järntorget 1867 kallades torget av allmänheten för både Möbeltorget och Trätorget, eftersom här framför allt åren 1876-1902 var en saluplats för möbler och bearbetade trävaror, vilka främst kom från de berömda lindomesnickarna. Under många år var en stor del av Göteborgs möbelförsäljning koncentrerad till trakterna av Järntorget.

Redan i slutet av 1800-talet oroades man över torgets "nattliv, synd och nöjen," och i den konservativa tidningen Morgonposten klagade man år 1897; "Minst till sin fördel ter sig Järntorget om lördagsaftnarne och söndagarne då här samlas gerna väl frispråkiga sällskap, på väg till eller från mer eller mindre alkoholhaltiga nöjen."

De två mindre, likadana husen direkt norr om fontänen, uppfördes 1924-25 i 1920-talsklassicism av firma Byggmästare Erik Lundin[8] efter ritningar av arkitekt Hugo Jahnke. Det ena var en kiosk och det andra en taxistation.[9]

Spårvägen[redigera | redigera wikitext]

Järntorget byggdes om 1923-24, då en vändslinga anlades. Linje 9 startade i slutet av juli 1924 och Långedragslinjen fick då sin ändhållplats vid den sydöstra sidan av torget, bland träden vid tidningen Ny tids redaktion.[10]

Djupedalsbäcken[redigera | redigera wikitext]

Där Linnégatan nu dragits fram rann en bäck som hette Djupedalsbäcken — namnet efter den tidigare, närbelägna fastigheten Djupedalen på Kommendantsängen. Äldsta kända namnet på vattendraget är Ryssbäcken (1624), senare Rydsbäcken, Slottsskogsbäcken[11] eller Frigångsbäcken. Det var det vattendrag som rann genom Slottsskogen och fyllde fågeldammarna utefter dåvarande Karlsrogatan med vatten. Bäcken tog sig fram genom en nivåskillnad på 12 meter mellan Linnégatan och Järntorget. Redan 1868 övertäcktes bäckens utlopp vid Järnvågen, till en kostnad av 2 400 Riksdaler.[12]

I slutet av år 1878 beslutades att Djupedalsbäcken skulle fyllas igen och att vattnet skulle ledas bort genom en dubbel 3 x 4,5 fot och 1 300 fot lång kulvert, som skulle mynna ut i Göta älv vid Östra Järnvågshamnen (nordväst om Järntorget). I tidningen Göteborgs-Posten kunde man den 18 juli 1879 läsa:

Arbetet med bäckens uttappning och den förstnämnda kulvertens byggande är sedan någon tid nu i full gång. Från Järntorget skall framdeles en större allégata dragas inom en del av det område kulverten kommer att upptaga ut till Slottsskogsparken
Göteborgs-Posten, 18 juli 1879, [13][14]

Centrum för arbetarrörelsen[redigera | redigera wikitext]

Dan Anderssons byst på Järntorget. På granitsockeln står: "Bed för dem som staden kväver att de länge må bli unga och om troll och högland drömma uppå Tullens svarta krog".

Den 19 augusti 1866 bildades Göteborgs Arbetareförening, och för 25 000 kronor upplät staden hörntomten Järntorget/Nya Allén till föreningens planerade byggnad. Järntorget har historiskt varit ett centrum för arbetarrörelsen. Längs torgets östra sida låg tidigare Arbetareföreningens Hus, uppfört 1874, med samlingslokaler och teater. Huset byggdes ut 1909 till sitt slutliga utförande (invigdes 26 september),[15] vilket även gav lokaler till Arbetareinstitutet, tidningen Ny Tid och senare Nya Teatern. I slutet av 1940-talet flyttade arbetarrörelsen över till det nya Folkets hus på torgets norra sida, ritat av Nils Einar Eriksson och uppfört i två etapper mellan 1948 och 1956, dock officiellt invigt av dåvarande statsministern Tage Erlander den 8 februari 1952. Denna del av torget heter från den 27 augusti 1986,Olof Palmes Plats. I Folkets hus finns idag bland annat fackföreningsexpeditioner, LO, Socialdemokraterna, ABF, Folkteatern, Syndikalisterna och Göteborgs Filmfestival. Där finns också en av landets finaste biograflokaler, Draken. I källaren fanns tidigare dans- och konsertlokalen Vågen, känd bland annat från Nationalteaterns skiva Livet är en fest. I trapphuset i höghusdelen finns en svit väggmålningar av Lars Gillis, från första till åttonde våningen, med motiv från den göteborgska arbetarrörelsen. Framför huset finns byster av Hjalmar Branting och Charles Lindley samt två skulpturgrupper, varav den större skildrar brödupproret i Haga 1917 och den mindre restes till minne av Göteborgs Arbetarförenings 100-årsjubileum 1966.

"Ny Tid-huset"[redigera | redigera wikitext]

Tvärs över torget, på den södra sidan, ligger Louis Enders praktfulla jugendhus med lökkupoler på tornen från 1893. Huset totalrenoverades 1997 och fick då helt nya kupoler. Det kallades tidigare för "Ny Tid-huset" eftersom arbetarrörelsetidningen Ny Tid hade sina lokaler där från 1927. I hörnet mot Landsvägsgatan låg ölstugan Tullen fram till 1918 i lokaler som idag inrymmer puben Bishops Arms. Diktaren Dan Andersson, som finns som byst av Britt-Marie Jern[16] på torget, arbetade på Ny Tid 1917-1918, och tillbringade ofta kvällarna på Tullen, som han i dikten "Avskedssång till finnmarksskalden broder Joachim" (1917) kallar "Tullens svarta krog".[17]

År 1959 flyttade Ny Tid över i det då nybyggda huset på torgets östra sida, där Arbetareföreningens Hus tidigare låg. Här fanns senare redaktionen för Arbetet Väst fram till tidningens nedläggning år 2000. Järntorgets tradition som tidningskvarter vidmakthölls dock under några år av GT, som fram till 2006 huserade på torgets västra sida men nu har flyttat till andra lokaler i staden. I det förra Arbetethuset finns idag bland annat ABF, Arbetarrörelsens folkhögskola.

Järntorgsbrunnen[redigera | redigera wikitext]

I centrum av Järntorget finns Järntorgsbrunnen, invigd 12 oktober 1927, och skapad av konstnären Tore Strindberg. Konstverket däri heter "De fem världsdelarna", och består av kvinnoskulpturer i brons som representerar just världsdelarna. Finansieringen skedde genom Charles Felix Lindbergs donationsfond med 100 000 kronor. Brunnskaret är utformat under medverkan av arkitekt Carl Bergsten. På brunnsskålen, som är gjuten i järn vid Näfveqvarns Bruk, finns järnstämplarna från de gamla bruken i Bergslagen.[18]

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Åren 1999-2000 blev Järntorget föremål för en större ombyggnad, vilket innebar att vid torgets södra och östra sidor biltrafiken utestängdes, och det har idag blivit en av stadens populäraste mötesplatser med flera uteserveringar. Järntorgsområdet har under senare år också blivit ett av stadens kulturtätaste områden med ett flertal teatrar, gallerier, tidskriftsredaktioner, förlag, scener med mera.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6
  2. ^ Fredberg, C R A (1921). Det gamla Göteborg del I. sid. 450 
  3. ^ Carlson, Gösta; Falklind, Hans (1987). Sekelskiftets Göteborg i färg. sid. 9. ISBN 91-970916-1-8 
  4. ^ Scander, Ralf m.fl (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982. sid. 32 
  5. ^ Plan af Götheborg med Nya Utvidgningen, [graverad plankarta], Geo. Löwegren 1815
  6. ^ Scander, Ralf m.fl (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982. sid. 67 
  7. ^ Göteborgs Köp- och Handelsgille - Handelssocietet - Handelsförening - Handelskammare 1661-1911: Minnesskrift, Hugo Fröding, Göteborg 1911, s. 172
  8. ^ Gamla Masthuggspojkar 1985 : Gamla Masthuggspojkars Tidning, [årgång 39], Jubileumsnummer, utgiven av Föreningen Gamla Masthuggspojkar, Göteborg 1985 ISSN 1401-8071, s. 22
  9. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 88
  10. ^ Forsberg, Anders (2007). Linje 9 : Långedragslinjen. Trafik-Nostalgiska Förlag. sid. 27. ISBN 91-85305-49-9 
  11. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Tredje häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929, s. 135, 138.
  12. ^ Göteborgs Stadsfullmäktiges handlingar år 1868, N:is 1 - 35, Göteborg 1868, "Utgifter", s. 11
  13. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s.201
  14. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945 s.123
  15. ^ Lignell, Harald (red.) (1952). Göteborgsbilder 1850-1950. Göteborg: Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri. sid. 394 
  16. ^ goteborg.se: Britt-Marie Jern
  17. ^ Avskedssång till Finnmarksskalden broder Joachim vid hans avresa från Göteborg en höstkväll av Dan Andersson i Projekt Runeberg
  18. ^ Charles Felix Lindbergs Donationsfond : Utdelningar ur Donationsfonden 1912 - 1937, Axel L Romdahl, Henning Beyer, Göteborg 1937, s. 17ff

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000 
  • Öhnander, Bengt A. (1988). Göteborg berättar 
  • Garellick, Robert (1997). Göteborg före grävskoporna 
  • Göteborgsguiden. STF/Gbg. Info.avd. 1979 
  • Göteborg förr och nu. Göteborgs Hembygdsförbund. 1962 
  • Scander, Ralf m.fl (1982). Kronologiska anteckningar om viktiga händelser i Göteborg 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se 360 VR Panorama av Järntorget här!

Koordinater: 57°41′59.95″N 11°57′10.13″Ö / 57.6999861°N 11.9528139°Ö / 57.6999861; 11.9528139