Graham Greene

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Henry Graham Greene, född 2 oktober 1904 i Berkhamsted, Hertfordshire, död 3 april 1991 i Corsier-sur-Vevey, Vaud, Schweiz, var en brittisk författare.

Liv[redigera | redigera wikitext]

Greene led hela sitt liv av bipolär sjukdom. Han studerade vid Oxford, där han avlade en kandidatexamen i historia, och arbetade senare som journalist vid bland annat The Times och senare som filmkritiker. Under andra världskriget var han under åren 1941-1944 agent för MI6 i Afrika. Från 1966 bodde han i Antibes. Greene konverterade till katolicismen 1926.

Romaner[redigera | redigera wikitext]

Greenes romaner har ofta en spännande yttre handling som balanseras av de själsliga dramer huvudpersonerna genomgår. Flera av romanerna utspelar sig tidsmässigt precis före eller efter stora historiska skeeden. Debutromanen från 1929 Mannen inom honom (The Man Within) gavs ut på svenska 1930 på Lars Hökerbergs Förlag. Några av hans mest kända romaner har också blivit spelfilmer. En sorts liv utgiven 1971 är självbiografisk. På engelska A Sort of Life. Förordet inleds: "En självbiografi är bara "en sorts liv" - den innehåller kanske färre faktiska felaktigheter än en biografi, men den är med nödvändighet ännu mer selektiv: den börjar senare och den slutar för tidigt."

De skeppsbrutna[redigera | redigera wikitext]

De skeppsbrutna utspelar sig huvudsakligen i Stockholm, Sverige.

Regnet hade upphört, en östlig vind drev regnet i grå flockar över Mälaren, och solstrålar klatschade till Slottets, och Riksdagshusets, och Operans våta stenblock. Motorbåtarna som passerade under Norrbro piskade upp skum som vinden fångade och kastade som ett fint regn mot den tomma restaurangens glasveranda. Den nakne mannen på sin våta, blänkande piestal stirrade över svallet av småvågor bort mot Grand Hôtel med baken vänd mot bron och trafikanterna.
— Graham Greene, De skeppsbrutna / England made me (1954)
Den lilla teatern hade förblivit precis som den var på sjuttonhundratalet. Över de kungligas platser hängde alltjämt kungliga kronor, de långa bänkarna i bordeauxfärgad sammet hade inskriptioner som reserverade dem för de döda, för hovdamerna, kammarherrarna, barberaren och perukmakaren. Anthony och Loo satte sig, och i kulisserna till den djupa lilla scenen började deras guide hala i de rep som dirigerade de gamla utsökta dekorationerna. Blå och vita moln sänkte sig svällande som eupidoners bakdelar ner kring den slitna fåtölj på vilken Jupiter och Venus i divertissementer och operor. Han släckte belysning och lät åskan gå. Dammet steg och lade sig igen.
— Graham Greene, De skeppsbrutna / England made me (1954)

Nobelpristagarkandidat[redigera | redigera wikitext]

Graham Greene var i många år fram till sin död ständigt tippad som en kandidat till Nobelpriset i litteratur. 1961 var han nära att få priset då han var tvåa på Svenska Akademiens lista över kandidater och förespråkades som en värdig mottagare av den dåvarande ständige sekreteraren Anders Österling.[1] Han var även en av huvudkandidaterna till 1967 års pris.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1929 - Mannen inom honom / The Man Within
  • 1932 - Orientexpressen / Stamboul Train
  • 1936 - Mordvapen till salu / A Gun for Sale
  • 1938 - Brighton Rock också under titeln 'Lagt kort ligger'
  • 1939 - The Lawless Roads
  • 1944 - Skräckens ministerium P.A. Norstedt & Söners Förlag 1944 / The ministry of fear
  • 1945 - Makten och härligheten / The Power and the Glory
  • 1948 - Hjärtpunkten /The Heart of the Matter
  • 1950 - Den tredje mannen /The Third Man
  • 1951 - Slutet på historien / The End of the Affair
  • 1953 - Hemlig agent / The confidential agent
  • 1954 - De skeppsbrutna / England made me
  • 1955 - Den stillsamme amerikanen / The Quiet American
  • 1958 - Vår man i Havanna / Our man in Havana
  • 1960 - Utbränd / A burnt-out case
  • 1966 - Komedianterna /The Comedians
  • 1970 - Resor med moster Augusta / Travels with my aunt
  • 1971 - En sorts liv (självbiografi)
  • 1973 - Honorärkonsuln / The Honorary Consul
  • 1978 - Den mänskliga faktorn / The Human Factor
  • 1979 - Ett slagfält / It's a Battlefield
  • 1980 - Dr Fischer, Genève eller Bombpartyt
  • 1982 - Monsignore Quijote
  • 1985 - Den tionde mannen / The Tenth Man
  • 1988 - Kaptenen och fienden / The captain and the enemy

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ ”Greene tvåa på listan 1961”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/greene-tvaa-pa-listan-1961/. Läst 12 januari 2014. 
  2. ^ Espmark, Kjell (2001). Litteraturpriset. Norstedts. sid. 239. ISBN 91-1300995-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]