Gustaf Aulén
| Biskop Gustaf Aulén | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
|
|
|
| Stift | Strängnäs stift, biskop |
| Period | 1933–1952 |
| Företrädare | Sam Stadener |
| Efterträdare | Dick Helander |
|
|
|
| Biskopsvigd | 14 maj 1933 av Erling Eidem |
| Född | 15 maj 1879 |
| Död | 16 december 1977 (98 år) |
Gustaf Emanuel Hildebrand Aulén, född 15 maj 1879 i Ljungby församling, Kalmar län, död 16 december 1977, var en professor i teologi samt biskop i Strängnäs stift 1933–1952.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Aulén var son till kyrkoherde F.J. Aulén och Maria Hildebrand. Han gifte sig 1907 med Kristine Bjørnstad.
Aulén avlade fil.kand. 1899, teol.lic. 1906, teol.dr 1915 och blev 1907 docent i teologisk encyklopedi, 1910 i dogmatik, allt vid Uppsala universitet, och från 1913 professor i systematisk teologi vid Lunds universitet.
Aulén gav ut flera betydande teologiska verk, bl.a. Den allmänneliga kristna tron, Dramat och symbolerna och Kristen Gudstro i förändringens värld. Den förstnämnda utgavs i sex olika upplagor 1923–1965, och varje upplaga är så kraftigt reviderad att det nästan är helt nya böcker. I stället för att producera en sjunde upplaga gav han ut just Kristen Gudstro i förändringens värld 1967. Aulén räknas som en av Lundateologerna tillsammans med Anders Nygren och Ragnar Bring.
Aulén var även kompositör och bland annat ordförande i den kommitté som låg bakom 1939 års koralbok. Han finns representerad i 1986 års psalmbok med två tonsättningar som används till tre psalmer (nr 62 används också till nr 258, samt nr 83)
Han utsågs till hedersdoktor vid universiteten i Erlangen, Saint Andrews, Oslo och Glasgow samt vid Augustana College. Aulén blev hedersledamot vid Kalmar nation i Lund 1913 och var nationens inspektor 1930–1932.
Han var styrelseledamot i Samfundet Nordens Frihet 1945.[1] Mottog 1946 storkorset av Sankt Olavs Orden "for særlig fremragende fortjenester av Norges sak under krigen".[2]
Gustaf Auléns prisfond instiftades 1962 då Gustaf Aulén överlämnade en penningsumma, som insamlats till hans 80-årsdag, till en fond som skulle förvaltas av Sveriges Kyrkosångsförbunds centralkommitté. 1964 överlämnades pengar från insamlingen till 85-årsdagen. 1972, då Kyrkosångens Vänner tillsammans med Sveriges Kyrkosångsförbund och Laurentius Petri Sällskapet bildade RISK, Riksförbund tillfördes ytterligare medel. (Numera heter organisationen åter Sveriges Kyrkosångsförbund, SKsf) Bland stipendiaterna finns bland andra Sven-Erik Bäck, Eric Ericson, Egil Hovland, Sven-David Sandström och Fredrik Sixten.
Aulén ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.
Han var farfar till ornitologen och ekologen Gustaf Aulén samt till sångerskan Kerstin Aulén.
Kompositioner [redigera]
- Fädernas kyrka (1937 nr 169), tonsatt 1909. Psalmen finns inspelad (SVT-LP 7026)
- Guds kärlek är som stranden med text av Anders Frostenson Inspelad 1981 av Folke Bohlin och Lunds Studentsångförening (PROP 7849).
- O liv, som blev tänt (1937 nr 332 & 1986 nr 258), tonsatt 1937. Samma melodi används även till:
- Än finns det en värld (1986 nr 62)
- Som klaraste vattuflöden (1986 nr 83), tonsatt 1936
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- Aulén, Gustaf E H i Vem är det, sid 53, 1977
- Aulén, Gustaf (1975). Från mina nittiosex år: hänt och tänkt. Stockholm: Verbum
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
- Jonson, Jonas (2011), Gustaf Aulén - biskop och motståndsman, Skellefteå: Artos
Noter [redigera]
- ^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. Sid. 355. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758
- ^ "St. Olav til svenske statsborgere", Verdens Gang, 27 november 1946, sid 2
Externa länkar [redigera]
|
||||||||
- Biskopar i Strängnäs stift
- Personer verksamma vid Lunds universitet
- Svenska koralkompositörer
- Födda 1879
- Avlidna 1977
- Män
- Sankt Olavs Orden
- Svenska professorer i systematisk teologi
- Alumner från Uppsala universitet
- Hedersledamöter vid Södermanlands-Nerikes nation
- Hedersledamöter vid Kalmar nation i Uppsala
- Personer i Sverige under 1900-talet