Källsjö kyrka

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Källsjö kyrka
Kyrka
Källsjö kyrka i april 2013.
Källsjö kyrka i april 2013.
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Ort Källsjö
Stift Göteborgs stift
Församling Källsjö församling
Koordinater 57°13′1.3″N 12°39′27.6″Ö / 57.217028°N 12.657667°Ö / 57.217028; 12.657667
Material Vitputsad sten
Invigd 20 juli 1842
Bebyggelse‐
registret 		21300000003575

Källsjö kyrka är en kyrkobyggnad belägen i kyrkbyn Källsjö i Falkenbergs kommun. Den tillhör Källsjö församling i Göteborgs stift i Svenska kyrkan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den gamla kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Sannolikt har kyrkplatsen medeltida ursprung.[1] Enligt en uppmätning utförd vid mitten av 1810-talet hade den gamla kyrkan ett mått på 14,84 x 8,31 meter[2] och var byggd i gråsten under spåntak utan torn. Kyrkklockan hängde i en klockstapel av trä. Under 1500-talet, då socknen tillhörde Danmark, kom ett påbud från den danske kungen att kyrkan skulle rivas[3] och församlingsborna söka sig till andra närliggande kyrkor, vilket dock aldrig åtlyddes. År 1823 hölls flera stämmor med förslag om att Källsjö och Ullareds församlingar skulle ha gemensam kyrka i Hjärtared. En ort som ansågs ligga i centrum av de båda församlingarna, vilka vid den här tiden var förhållandevis glesbefolkade, men även detta förslag förkastades av både Källsjö- och Ullaredsborna.

Sedan väckelsepredikanten Benedict Andreæ Törnblom 1835 tillträtt som komminister, blev snart behovet av en större kyrka akut. Ögonvittnen från den tiden berättar hur det under hans predikningar i Källsjö var ofta så fullt av åkdon utanför kyrkan att man knappast kunde komma fram, och dessutom gingo förstås en mängd människor till fots, ofta flera mil. Folket brukade ha mat med sig och lågo stundom över natten i gårdarna nära kyrkan eller i prästgården[4]. Det var alltså även sådana kyrkvandringar i den schartauanska väckelsens spår som skyndade på kyrkbygget och 1836 fick församlingen kollektmedel beviljade av Kungl. Maj:t och den gamla kyrkans öde var därmed beseglat.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Gamla altartavlan från 1600-talet.

Vissa inventarier är bevarade från den gamla kyrkan.

  • Dopfunten är tillverkad under 1200-talet i grannsocknen Fagered, där det fanns en verkstad vid Funtaliden. Funten är i två delar med en totalhöjd på 80 cm. Cuppan är huggen i rödflammig granit, cylindrisk och något skrånande nedåt. Foten är huggen i svart granit och åttakantig med konkav översida och koniskt skaft. Den saknar uttömningshål.[5]
  • Altartavlan från 1600-talet hänger på söderväggen och visar korsfästelsen med Jungfru Maria, Jesu mor och lärjungen Johannes vid varsin sida om Jesu kors. På tavlan står skrivet Så älskade Gud werlden at han utgaf sin enda Son (ur Johannes 3:16) och Sij, Guds Lamb.
  • Den gamla predikstolen har bevarats och är deponerad i S:t Olofs kapell, Tylösand.
  • Storklockan är från 1500-talet och saknar inskriptioner.
  • Dopfat i mässing från 1621.
  • I vapenhuset står en rödmålad kyrkkista från 1752.

Dagens kyrkobyggnad[redigera | redigera wikitext]

DEn nuvarande kyrkan uppfördes åren 1838–1841, förmodligen på samma plats där den äldre stenkyrkan tidigare legat och efter ritningar upprättade 1835 av lantmätare Wallmark.[6] Byggmästare var Nils Andersson i Sandhult, som dock avled 1841, och arbetena kom istället att färdigställas av byggmästare S. Pettersson från samma socken. Byggnaden är nu 24 meter lång och 11 meter bred. Kyrkan invigdes den 20 juli 1842 av biskop Anders Bruhn.

Byggnaden är uppförd av vitputsad sten i nyklassicistisk stil. Det är en enskeppig salkyrka i sten, som består av ett rektangulärt långhus med en i öster inbyggd absid med bakomliggande smårum, däribland sakristian. Vid långhusets västgavel står tornet. Ingång finns i väster genom vapenhuset i tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Exteriören är typisk för byggnadstiden. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Ovanför sydportalen finns lunettfönster. Långhuset täcks av ett sadeltak, medan tornet kröns av en flack huv med lanternin, vars tak är krönt med enkelt kors.

Invändigt finns ett flackt tunnvalv av trä och över det absidala korutsprånget ett hjälmvalv, likaså av trä. Kyrkorummets nuvarande färgsättning präglas av 1900-talets återkommande restaureringar.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • En helt ny, rikt utsmyckad och ornamenterad predikstol med baldakin tillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck tillkom 1840. Hela uppsättningen är intakt, med sina ursprungliga mustiga färger utförda år 1842 av kyrkomålaren Theodor Mohme. Densamme utförde samtidigt även dekorationsmålningar i taket och på läktarbröstningen, vilka ännu är bevarade.
  • Storklockan överförd från den gamla kyrkan. Lillklockan göts 1958 av M & O Ohlssons klockgjuteri AB i Ystad. Klockorna användes på orten av urgammal hävd för att ringa samman, första gången dels en halvtimma före och sista gången dels en kvart före utsatt gudstjänsttid, rimligtvis på grund av att inga församlingsbor bott på längre avstånd från kyrkan än att detta varit fullt tillräckligt för att hinna i tid.
  • Dagens altartavla är från 1943 och består av en glasmålning i korfönstret, utförd av Einar Forseth, vilken föreställer den uppståndne Jesus omgiven av knäfallande änglar. Under honom avbildas ett vinträd med frukbärande grenar och symboler för de fyra evangelisterna (ängeln, lejonet, oxen och örnen).
  • På läktarbröstningen har Mohme avbildat frälsaren och tolv av hans apostlar med olika klassiska attribut:

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Spelbordet till Grönvallsorgeln från 1965.
  • Orgelfasaden sattes upp år 1885, samma år som kyrkan fick sin första piporgel byggd av firma E. A. Setterquist & Son i Örebro. Dispositionen på denna äldsta orgel är inte känd. Den hade dock 4 1/2 stämmor på en enda manual och var försedd med bihangspedal[7]. Orgeln blev besiktigad Påskafton 4 april 1885 av organisten A. J. Kellerstedt i Okome, och invigdes Påskdagen 5 april 1885 av pastor E. Westerlund.[8]
  • I kyrkan finns även ett harmonium (tramporgel).
  • Dagens mekaniska orgelverk är tillverkat 1965 av John Grönvall Orgelbyggeri och finns bakom den bibehållna fasaden från 1885. Orgeln har tio stämmor fördelade på två manualer och pedal.[9]
Huvudverk C-g³ Bröstverk C-g³ Pedalverk C-f¹ Koppel
Manual I Manual II Subbas 16' I/II
Gedakt 8' Rörflöjt 8' Kvintadena 4' I/Pedal
Principal 4' Täckflöjt 4' II/Pedal
Waldflöjt 2' Principal 2' Svällverk på Manual II
Mixtur 3 ch Nasat 1 1/3'

Bilder[redigera | redigera wikitext]

  • Exteriör från nordost.
    Exteriör från nordost.
  • Exteriör från söder.
    Exteriör från söder.
  • Korfönstret av Einar Forseth 1943.
    Korfönstret av Einar Forseth 1943.
  • Predikstolen från 1840, målad 1842.
    Predikstolen från 1840, målad 1842.
  • Kyrkans interiör mot orgelläktaren med målningar av Mohme.
    Kyrkans interiör mot orgelläktaren med målningar av Mohme.
  • Jesus med en jordglob, detalj från läktarbröstningen (Mohme).
    Jesus med en jordglob, detalj från läktarbröstningen (Mohme).
  • Orgelhuset till Setterquistorgeln från 1885.
    Orgelhuset till Setterquistorgeln från 1885.
  • En av två takrosetter från 1842 (Mohme).
    En av två takrosetter från 1842 (Mohme).
  • Detalj från kornischen längs foten av tunnvalvstaket (Mohme).
    Detalj från kornischen längs foten av tunnvalvstaket (Mohme).
  • Minnestavla från vapenhuset över målningsarbetena 1842.
    Minnestavla från vapenhuset över målningsarbetena 1842.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt bevarat äldre kartmaterial ligger dagens kyrka och kyrkogård inom ägovidderna för byn Holmen i Källsjö socken
  2. ^ Måttet på den äldre sedermera rivna kyrkobyggnaden anges till 25 alnar på längden (1484 cm) och 14 alnar på bredden (831 cm) enligt det historiska uppslagsverket Hallands historia och beskrifning med utgångspunkt från rikslikaren Rydaholmsalnens referensmått på 0,5934 meter. Med dessa fakta i bakgrunden framstår en uppgift från församlingens faktablad om en utvidgning av kyrkan år 1826 med just dessa mått som felaktig
  3. ^ Jmfr. påbudet från 9 maj 1555 då kung Kristian III utfärdade ett brev att även närliggande Svartrå kyrka skulle rivas (Rørdam, Danske Kirkelove I, 1883)
  4. ^ Jarlert 1997, s 304
  5. ^ Hallbäck, Sven Axel (1969). Medeltida dopfuntar i Halland. Hallands museums skriftserie ; 1. Halmstad: Hallands museum. sid. 28f, 51. Libris 1303348 
  6. ^ Familjen Wallmark hade anknytning till socknen, då en släkting var komminister här under 25 år runt 1800
  7. ^ Olsén 1944, s 354 (vilken även anger byggnadsåret till 1891 !)
  8. ^ ”Stiftet. I Källsjö kyrka försiggick Påskdagen en högtidlig akt.”. Göteborgs Nyheter Aftonupplagan, notis 4:e kolumn. 10 april 1885. https://tidningar.kb.se/2636528/1885-04-10/edition/170835/part/1/page/2/?newspaper=G%C3%96TEBORGS%20NYHETER&from=1885-04-10&to=1885-04-10. Läst 6 januari 2023. 
  9. ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008
  • Jacobsson, John (1932). Hallands kyrkor i ord och bild. Skara: Förf. sid. 53. Libris 1356454 
  • Jarlert, Anders (1997). Läsarfolket - från gammalläseri till nyortodoxi : förändringar i västsvensk kyrkoväckelse med särskild hänsyn till utvecklingen i Marks, Bollebygds och Kinds härader under 1800-talet. Västsvensk kultur och samhällsutveckling genom tiderna. Rapport, 1103-1018 ; 6. Göteborg: Humanistiska fakulteten, Univ. Libris 7773568. ISBN 91-88614-17-4 
  • Källsjö kyrkoråd (1989). Källsjö kyrka. (Informationsblad) 
  • Olsén, Helge; Olsson Otto (1944). Svenska kyrkomusici : biografisk uppslagsbok 1944 ([3. uppl.]). Stockholm: H. Olsén. Libris 1403701 
  • Winberg, Christer (2001). Hur Västsverige blev västsvenskt (2. uppl). Göteborg: Humanistiska fakulteten, Univ. Libris 8407323. ISBN 91-631-1793-2 
  • Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 545. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Kyrkor i Falkenbergs kommun i Hallands län
Svenska kyrkan
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Källsjö_kyrka&oldid=54575793”