Karl Schlyter

Karl Schlyter
	Karl Schlyter
	;
	Sveriges justitieminister
	Tid i befattningen; 24 september 1932–19 juni 1936
Statsminister	Per Albin Hansson
Företrädare	Natanael Gärde
Efterträdare	Thorwald Bergquist
	Konsultativt statsråd
	Tid i befattningen; 8 maj 1925–7 juni 1926
Statsminister	Rickard Sandler
Företrädare	Ernst Wigforss
Efterträdare	Sigurd Ribbing
	Tid i befattningen; 13 oktober 1921–19 april 1923
Statsminister	Hjalmar Branting
Företrädare	Knut Dahlberg; Emil Mårten Ericsson
Efterträdare	Bror Hasselrot; Erik Stridsberg
Ledamot av Första kammaren i Sveriges riksdag
	Mandatperiod; 1919–1920; 1926–1949
Valkrets	Blekinge läns valkrets; Värmlands läns valkrets
Född	Karl Johan Daniel Schlyter; 21 december 1879; Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Död	25 december 1959 (80 år); Sankt Matteus församling, Stockholms stad
Gravplats	Klosterkyrkogården, Lund;
Nationalitet	Svensk
Politiskt parti	Socialdemokraterna
Utbildning	Lunds universitet
Yrke	Politiker, jurist
Ministär	Branting II; Sandler; Hansson I
Maka	Elisabeth Scholander (g. 1905–1959; hans död)
Föräldrar	Ragnar Schlyter; Augusta Elisabeth Cederberg
Släktingar	Carl Johan Schlyter (farfar); Gustav Schlyter (bror); Vavi Johnsson (syster); Ragnar Schlyter (bror)

Ej att förväxla med Carl Schlyter.

Karl Johan Daniel Schlyter, född 21 december 1879 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län, död 25 december 1959 i Sankt Matteus församling, Stockholms stad,^[1] var en svensk jurist och politiker (socialdemokrat). Han var konsultativt statsråd 1921–1923 och 1925–1926, justitieminister 1932–1936, ledamot av riksdagen 1919–1920 och 1926–1949 samt president i hovrätten över Skåne och Blekinge 1929–1946.

Liv och karriär[redigera | redigera wikitext]

Schlyter avlade studentexamen i Karlskrona 1897 och filosofie kandidatexamen i Lund 1898 i ämnena romanska språk, latin, nordiska språk samt praktisk och teoretisk filosofi. Han avlade 1899 juridisk-filosofisk examen (historia och statskunskap) och blev juris kandidat 1901. Samtidigt som han arbetade med en doktorsavhandling i juridik, vilken aldrig blev klar, var Schlyter verksam som notarie vid Torna och Bara domsaga 1901–1905. Åren 1907–1910 arbetade Schlyter som adjungerad ledamot vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, samt fiskal där 1912. Han flyttade 1910 till Stockholm efter att ha fått tjänst som tillförordnad revisionssekreterare.

Schlyter utsågs 1912 till utredare i Processkommissionen, en utredning som han var mer eller mindre aktiv i fram till 1927 då han slutligen lämnade den. Han var sakkunnig i justitiedepartementet i olika frågor 1912–1918, i civildepartementet 1917–1918, och utnämndes 1915 till hovrättsråd och blev 1916 revisionssekreterare. Åren 1923–1929 var han häradshövding i Askim, Västra och Östra Hising samt Sävedals domsaga och 1929–1946 hovrättspresident för hovrätten över Skåne och Blekinge.

Att Schlyter avbröt sin akademiska karriär hindrade inte att han blev juris hedersdoktor vid universiteten i Stockholm, då Stockholms högskola, (1927) och Köpenhamn (1949). Han var en av grundarna av Svensk Juristtidning, där han medverkade som redaktör 1916–1951. Han tog också initiativet till grundandet av Kriminalpolitiska sällskapet, ofta kallat ”Schlyters akademi”.

Schlyters politiska karriär började med att han 1906 gick med i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Redan 1917 var han på förslag till konsultativt statsråd (juristkonsult), en post han sedan erhöll den 13 oktober 1921 till 19 april 1923 samt mellan 8 maj 1925 och 7 juni 1926. Han var justitieminister 24 september 1932 till 19 juni 1936. Som riksdagsman i första kammaren representerade han 1919–1920 Blekinge och 1926–1948 Värmland. Schlyter var 1937–1947 ordförande i riksdagens första lagutskott och 1938–1956 var han ordförande i Strafflagsberedningen.

Karl Schlyter var äldste son till filosofie doktor Gustaf Ragnar Schlyter (1845–1927), lektor i latin och hebreiska i Karlskrona, och Augusta Elisabeth, född Cederberg (1857–1929). Han var bror till Gustav Schlyter, Vavi Johnsson och Ragnar Schlyter. I barndomshemmet fick Schlyter en närmast schartauansk uppfostran. Hans farfar, rättshistorikern Carl Johan Schlyter var hängiven schartauan och utgivare av alla Henric Schartaus skrifter. Karl Schlyter gifte sig 1905 med Elisabeth (Lisa) Scholander (1884–1974), dotter till grosshandlare Axel Scholander och Hilma, född Lundberg. Makarna Schlyter är begravda på Klosterkyrkogården i Lund.

Kriminalvårdspolitik[redigera | redigera wikitext]

År 1932 tyckte han att 13 000 bötesfångar i fängelserna inte borde sitta där, och 1934 lade han fram ett program där han ansåg att ungdomar inte skulle sättas i fängelse, utan uppfostras och utbildas. Han tyckte inte heller att psykopater, sinnessjuka och alkoholister skulle sitta där. Han ville i stället inrikta sig mer på villkorlig dom och villkorlig frigivning med övervakning. Reformarbetet pågick i Sverige under 1930- och 40-talen, och kriminalvården skulle alltmer anpassa brottslingen till livet ute i samhället igen efter strafftiden. Hans politik förknippades med parollen "avfolka fängelserna".^[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Hovrättsfiskalen K.S- om kommunalstrejkan i Malmö. Malmö. 1908. Libris 3034600
Domstolsreformen och stadsförvaltnigens omorganisation med särskild hänsyn till de smärre städerna. Stockholm: Förf. 1915. Libris 14704499
Rättsskipning och förvaltning i städer under landsrätt. Stockholm: Förf. 1915. Libris 1639120
Summa revisibilis : några exempel på uppskattning av processföremåls värde enligt den nya fullföljdslagen : ett föredrag. Stockholm: Norstedt. 1915. Libris 1358034
De mindre städerna och den nya tingslagstiftningen. Stockholm. 1918. Libris 3034602
Domsagoreformen och de unga juristerna. Stockholm. 1918. Libris 3034599
Den danska rättegångsreformens genomförande beträffande underrätterna. [Stockholm]. 1919. Libris 3034598
Häktning och förundersökning enligt tyska reformförslaget. [Stockholm]. 1920. Libris 3034601
Processreformen : historik : domstolsorganisationen. Stockholm: [Nord. bokh.]. 1927. Libris 1343064
Rättsfråga och sakfråga i högsta instans. København: Gyldendal. 1928. Libris 790023
Avfolka fängelserna! : tal å auditorium den 5 december 1934. Stockholm: Tiden. 1935. Libris 1367463
Den straffrättsliga behandlingen av fosterfördrivning : teser och föredrag vid det sextonde Nordiska juristmötet i Oslo 1934. Oslo: Fabritius. 1934. Libris 1367464
Olof Kinberg 70 år. [S.l.]. 1943. Libris 2091937
Skyddsbalk : ett reformprogram. Göteborg: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1946. Libris 1562143
Straffbalk eller skyddsbalk? : tretton års strafflagsreformer. Stockholm: Nord. bokh. 1946. Libris 1414306
Träldom under lagen : några minnen. Göteborg. 1949. Libris 3034603

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Jan-Olof Sundell, Karl Schlyter – en biografi (Stockholm 1998)
Värmländskt porträttgalleri omfattande Värmlands län och Karlskoga bergslag, red. Major B. Billman, Waldemar Zachrissons boktryckeri, Göteborg 1926 s. 20
Vem är det : Svensk biografisk handbok 1939, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1939 s. 735
Schlyter, Karl Johan Daniel och Schlyter, Sigrid Elisabet (Lisa) på SvenskaGravar.se

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ ”Karl J D Schlyter - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=6387. Läst 25 januari 2021.
^ ”Kriminalvården”. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140723134651/http://kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/. Läst 14 augusti 2011.

Företrädare:
Natanael Gärde

Sveriges justitieminister
1932–1936

Efterträdare:
Thorwald Bergquist

[1] ”Karl J D Schlyter - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=6387. Läst 25 januari 2021.

[2] ”Kriminalvården”. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140723134651/http://kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/. Läst 14 augusti 2011.

[1]

[2]