Färjestad BK

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Färjestad BK
ImagesCARQ33G9.jpg
Hemort Karlstad, Sverige
Grundad 1932
Lagfärger               
Hemmaplan Löfbergs Arena
Sportchef Leif Carlsson
Tränare Tommy Samuelsson
Ass. tränare Clas Eriksson
Radek Hamr
Jonathan Höjd
Meriter
Svenska mästare 9 (1981, 1986, 1988, 1997, 1998, 2002, 2006, 2009, 2011)
Svenska mästerskapsfinaler 20 (1976, 1977, 1981, 1983, 1986, 1987, 1988, 1990, 1991, 1997, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2009, 2011, 2014)
Säsonger i Sveriges högsta division 41
Säsonger i Svenska hockeyligan 38 (2013/2014)
Svenska hockeyligans maratontabell 1:a
Nuvarande säsong 2014/2015 Hockey current event.svg
Supportrar The Wolfpack (WP)
Bryggeriet

Färjestad Bollklubb (FBK), tidigare Färjestads BK, bildad 10 november 1932, är en idrottsförening i Karlstad i Sverige. Färjestad hade tidigare bland annat bandy på programmet, där man spelade i Sveriges högsta division säsongerna 1937 och 1941. Ishockey togs upp på programmet 1956, och inför säsongen 1996/1997 blev laget Sveriges första helprofessionella ishockeyklubb.[1]

Färjestad BK är en av Sveriges mest framgångsrika ishockeyklubbar från och med att Svenska hockeyligan (SHL, tidigare Elitserien) hade premiär säsongen 1975/1976. Klubben innehar förstaplatsen i Svenska hockeyligans maratontabell och har aldrig åkt ur serien. 1980-talet brukar räknas till klubbens allra främsta tid, då klubben hade spelare som Håkan Loob och Thomas Rundqvist.

En andra storhetstid inleddes genom SM-guldet 1997. Under 10 säsonger 1996/97 - 2005/2006 vann Färjestad SM-guld fyra gånger och nådde SM-final vid åtta tillfällen, varav sex i följd (2001-2006). Lagets ledargestalt under dessa år har varit Jörgen Jönsson. Sammantaget har Färjestad blivit svenska mästare vid nio tillfällen, vunnit Elitserien vid åtta tillfällen samt är den enda föreningen, tillsammans med Brynäs, som spelat samtliga säsonger i Elitserien. Klubben har även gått till slutspel 20 år i rad (1995-2014).

År 1971 var FBK-profilen Ulf Sterner med om att starta en fotbollsförening där senare flera Färjestadsprofiler varit verksamma, se vidare FBK Karlstad.

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Det har tills nyligen rått viss förvirring angående stavningen av klubbnamnet. Föreningen kallar sig numera enbart Färjestad BK[2] och har registrerat sig hos Bolagsverket som Färjestad BK Hockeyallians Ekonomisk förening.[3] Man har framtill helt nyligen varit registrerad hos Svenska Ishockeyförbundet som Färjestads Bollklubb men är sedan 2013 även där registrerat som Färjestad BK.[4] Klubbens fastighetsbolag heter dock fortfarande Färjestads Bollklubb Fastighets AB.[5]

Historia före SHL[redigera | redigera wikitext]

Färjestad BK grundades den 10 november 1932 vid Håfströms kiosk av Sven Bryhske, Gösta Jonsson, Sven Larsson och Erik Myrén. Inledningsvis var bandy föreningens huvudsakliga idrott, bland annat spelade laget i högsta serien säsongerna 1937 och 1941. Färjestad började spela ishockey 1941 då man var med i den första Värmlandsserien, säsongen (1941/42), och placerades på en tredje plats efter IF Göta och Slottsbron. Några år senare, på våren 1947, tvingades man lägga ner ishockeyverksamheten i föreningen på grund av dålig ekonomi och för lite intresse till sporten. Ishockey återtogs på programmet först 1956 och redan säsongen därpå, 1957, stod man som seriesegrare i Div IV, Värmland. Påföljande säsong vann klubben Div III Södra Västsvenskaserie A.

Kjell Glennert valdes in i styrelsen 1960 och blev föreningens ordförande tre år senare, en post han skulle komma att behålla fram till sin bortgång 1999. År 1965 tog Färjestad för första gången steget upp till högsta serien, dåvarande Division I Södra, 1971 når klubben SM-slutspelet för första gången och säsongen 1972/1973 vann laget serien för första gången. Färjestad kvalificerade sig 1974/75 för den första upplagan av Elitserien (nu SHL), en serie man sedan aldrig lämnat. Noterbart är att när den första omgången av Elitserien spelades 5 oktober 1975 gjordes seriens allra första mål av Färjestad: Benny Andersson gjorde 1-0 hemma mot MoDo efter 2 minuter och 31 sekunders spel (matchen vanns dock av MoDo med 8-7).

SHL-säsonger[redigera | redigera wikitext]

Säsong Anm. Serieplac. Kvartsfinal Semifinal Final
1975/1976 Silver 3 (40p) Leksands IF 2-0 Brynäs IF 0-2
1976/1977 Silver 2 (52p) Leksands IF 2-1 Brynäs IF 0-2
1977/1978 5 (44p)
1978/1979 2 (44p) Djurgårdens IF 1-2
1979/1980 7 (36p)
1980/1981 Mästare 3 (40p) Skellefteå AIK 2-1 AIK 3-1
1981/1982 1 (47p) AIK 0-2
1982/1983 Silver 1 (50p) AIK 2-1 Djurgårdens IF 2-3
1983/1984 5 (38p)
1984/1985 3 (45p) Djurgårdens IF 1-2
1985/1986 Mästare 1 (49p) Brynäs IF 2-1 Södertälje SK 3-2
1986/1987 Silver 1 (49p) Luleå HF 2-1 IF Björklöven 1-3
1987/1988 Mästare 6 (40p) Leksands IF 2-1 AIK 2-0 IF Björklöven 3-1
1988/1989 5 (42p) Södertälje SK 0-2
1989/1990 Silver 1 (59p) AIK 2-1 Brynäs IF 2-1 Djurgårdens IF 1-3
1990/1991 Silver 2 (48p) Brynäs IF 2-0 Luleå HF 2-1 Djurgårdens IF 0-3
1991/1992 1 (49p) HV 71 2-1 Djurgårdens IF 1-2
1992/1993 4 (43p) Luleå HF 1-2
1993/1994 Kval 11 (18p)
1994/1995 6 (40p) Luleå HF 1-3
1995/1996 3 (46p) Djurgårdens IF 3-1 Luleå HF 1-3
1996/1997 Mästare 3 (60p) HV 71 3-2 Leksands IF 3-2 Luleå HF 3-1
1997/1998 Mästare 2 (58p) Luleå HF 3-0 Västra Frölunda HC 3-1 Djurgårdens IF 3-2
1998/1999 2 (81p) Malmö IF 1-3
1999/2000 7 (81p) Djurgårdens IF 3-4
2000/2001 Silver 2 (93p) Västra Frölunda HC 4-1 MIF Redhawks 4-1 Djurgårdens IF 2-4
2001/2002 Mästare 1 (118p) Brynäs IF 4-0 HV 71 3-0 MoDo Hockey 3-0
2002/2003 Silver 2 (94p) Leksands IF 4-1 Djurgårdens IF 4-1 Västra Frölunda HC 0-4
2003/2004 Silver 2 (90p) Luleå HF 4-1 Timrå IK 4-1 HV 71 3-4
2004/2005 Silver 4 (92p) MoDo Hockey 4-2 Södertälje SK 4-0 Frölunda HC 1-4
2005/2006 Mästare 4 (84p) MoDo Hockey 4-1 HV 71 4-3 Frölunda HC 4-2
2006/2007 1 (99p) Mora IK 4-0 Linköpings HC 1-4
2007/2008 4 (89p) Frölunda HC 4-3 Linköpings HC 1-4
2008/2009 Mästare 1 (99p) Brynäs IF 4-0 Skellefteå AIK 4-0 HV 71 4-1
2009/2010 5 (87p) Skellefteå AIK 3-4
2010/2011 Mästare 2 (96p) Brynäs IF 4-1 AIK 4-0 Skellefteå AIK 4-1
2011/2012 6 (87p) HV 71 4-2 Brynäs IF 1-4
2012/2013 2 (102p) MoDo Hockey 4-1 Luleå HF 1-4
2013/2014 Silver 5 (85p) Brynäs IF 4-1 Växjö Lakers 4-2 Skellefteå AIK 0-4
2014/2015

SM-finaler[redigera | redigera wikitext]

1976[redigera | redigera wikitext]

Färjestad förlorade sin första SM-final. 1970-talets storlag Brynäs blev för svåra och vann efter 2 raka segrar.

  • Färjestad - Brynäs 1-6, Brynäs - Färjestad 6-5 sd.

1977[redigera | redigera wikitext]

Ånyo fick Karlstadlaget ge sig mot seriesegraren Brynäs efter 2 raka segrar för gästrikarna.

  • Färjestad - Brynäs 2-6, Brynäs - Färjestad 9-3

1981[redigera | redigera wikitext]

Äntligen fick Färjestad fira föreningens första SM-guld! Efter att ha slagit ut seriesegraren Skellefteå AIK i semifinalen ställdes Färjestad mot AIK. AIK vann förvisso den första finalmatchen på "Hovet" men sedan vann Färjestad 3 raka segrar och korades den 19 mars till svenska mästare för första gången. Tongivande spelare i laget som kan nämnas är; Tommy Samuelsson, Thomas Rundqvist, Thomas Steen och lagets målvakt Hannu Lassila.

  • AIK - Färjestad 2-1, Färjestad - AIK 5-0, AIK - Färjestad 3-5, Färjestad - AIK 5-1

1983[redigera | redigera wikitext]

Finalserien 1983 mellan seriesegrande Färjestad och serietvåan Djurgården tillhör de mer klassiska. Djurgården vann den avgörande finalmatchen i Scandinavium.

  • Färjestad - Djurgården 6-1, Djurgården - Färjestad 7-2, Färjestad - Djurgården 3-1, Djurgården - Färjestad 4-1, Färjestad - Djurgården 2-6 (i Göteborg)

1986[redigera | redigera wikitext]

Finalen spelades mellan serieettan Färjestad och serietvåan Södertälje SK. Efter en jämn matchserie stod Färjestad som slutsegrare efter att ha vunnit den avgörande femte matchen på "neutral plan" i värmländska Karlskoga med 3-2.

  • Färjestad - Södertälje 4-3, Södertälje - Färjestad 5-4, Färjestad - Södertälje 3-4, Södertälje - Färjestad 1-3, Färjestad - Södertälje 3-2 (i Karlskoga)

1987[redigera | redigera wikitext]

Återigen fick seriesegraren Färjestad ta sig an serietvåan i finalen men denna gång utgjordes detta lag av Björklöven. Umeålaget skulle vissa sig för svåra och blev för första, och hitintills enda, gången svenska mästare efter 3-1 i matcher.

  • Färjestad - Björklöven 2-1, Björklöven - Färjestad 8-5, Färjestad - Björklöven 4-5, Björklöven - Färjestad 6-1

1988[redigera | redigera wikitext]

Efter en mindre lyckad säsong (sjätteplats i serien) ställdes Färjestad ånyo mot Björklöven i finalen. Björklöven vann förvisso den första finalmatchen i Umeå efter förlängning men därefter vann Färjestad, med den omutlige Pekka Lindmark i mål, 3 raka matcher och Färjestads tredje SM-guld var ett faktum.

  • Björklöven - Färjestad 6-5sd, Färjestad - Björklöven 6-2, Björklöven - Färjestad 0-3, Färjestad - Björklöven 6-3

1990[redigera | redigera wikitext]

Seriesegraren Färjestad och serietvåan Djurgården bjöd på en av de jämnaste finalserierna genom tiderna. De tre första matcherna gick alla till förlängning varefter Djurgården avgjorde i den fjärde matchen hemma i Globen.

  • Färjestad - Djurgården 4-5sd, Djurgården - Färjestad 4-5sd, Färjestad - Djurgården 2-3sd, Djurgården - Färjestad 5-2

1991[redigera | redigera wikitext]

1991-års final blev en repris på fjolårets final med skillnaden att Djurgården nu var seriesegrare och Färjestad kommit tvåa i serien. En annan skillnad var att Djurgården var fullkomligt omöjliga att komma till tals med i slutspelet - de spelade sju matcher och vann samtliga! (En bedrift som senare endast Färjestad upprepat)

  • Djurgården - Färjestad 5-2, Färjestad - Djurgården 3-6, Djurgården - Färjestad 3-0

1997[redigera | redigera wikitext]

Färjestad nådde SM-finalen 1997 efter en heroisk insats i semifinalen mot seriesegraren Leksand. Leksand ledde med 3-0 i den avgörande matchen men Färjestad tog matchen till förlängning och vann. I finalen väntade regerande mästaren och favoriten Luleå Hockey. Färjestad lyckades dock vinna den första svåra bortamatchen efter förlängning vilket följdes upp av en säker seger hemma. Därefter vann Luleå enkelt den tredje matchen men Färjestad avgjorde i den fjärde matchen i en kokande hemmahall. Förgrundsgestalter i mästarlaget var Jörgen Jönsson och försvarskämpen Roger "Ragge" Johansson.

  • Luleå - Färjestad 2-3sd, Färjestad - Luleå 5-2, Luleå - Färjestad 7-2, Färjestad - Luleå 7-4

1998[redigera | redigera wikitext]

För fjärde gången i historien mötte Färjestad Djurgården i finalen, Djurgården hade vunnit de tidigare mötena. Anförda av skyttekungen Pelle Prestberg inledde Färjestad starkt genom att vinna med 4-0 i Globen. Djurgården kom dock tillbaka via 4-1 i Karlstad och 5-1 på hemmaplan. Färjestad ordnade dock en avgörande match via 5-2 hemma.Greger Artursson avgjorde den femte finalmatchen i förlängningen genom ett långskott som smet in mellan benen på Djurgårdens burväktare Tommy Söderström.

  • Djurgården - Färjestad 0-4, Färjestad - Djurgården 1-4, Djurgården - Färjestad 5-1, Färjestad - Djurgården 5-2, Djurgården - Färjestad 1-2sd

2001[redigera | redigera wikitext]

Åter blev det final mellan Färjestad och Djurgården. Efter en välspelad matchserie stod Djurgården som segrare efter 4-2 i matcher, de två sista matcherna avgjordes efter förlängning. Känslorna var mycket upprörda i Färjestadslägret, särskilt hos tränaren Gunnar Johansson, efter den femte finalmatchen (i Stockholm) då domaren dömt bort ett Färjestadsmål efter "hög klubba".

  • Färjestad - Djurgården 4-1, Djurgården - Färjestad 4-0, Färjestad - Djurgården 6-2, Djurgården - Färjestad 5-2, Djurgården - Färjestad 5-4sd, Färjestad - Djurgården 1-2sd

2002[redigera | redigera wikitext]

Inför säsongen 2001/2002 stod klubbens nya arena Löfbergs Lila Arena färdig, och denna säsongen var Färjestads kanske bästa genom tiderna. Serien vanns på 118 poäng, nytt poängrekord, 25 poäng före tvåan Modo. Laget gick sedan igenom slutspelet utan en enda förlust, något motsvarande hade inte skådats sedan Djurgårdens segertåg 1991. I kvartsfinalen slogs Brynäs tillbaka (4-0 i matcher) och i semifinalen HV 71 (3-0 i matcher, 13-0 på de två sista). Serietvåan Modo svarade för motståndet i finalen men räckte inte till för att på allvar störa FBK.

  • Modo - Färjestad 2-3sd, Färjestad - Modo 7-2, Färjestad - Modo 5-3

2003[redigera | redigera wikitext]

I 2003 års final ställdes serietvåan Färjestad mot seriesegraren Västra Frölunda, med Färjestads tidigare guldhjälte Pelle Prestberg i laget. Trots att matcherna var jämna vann göteborgarna i fyra raka matcher. Den första och den sista matchen gick till förlängning, där den sista tog slut precis före midnatt.

  • Färjestad - Västra Frölunda 4-5sd, Västra Frölunda - Färjestad 2-1, Färjestad - Västra Frölunda 0-2, Västra Frölunda - Färjestad 4-3sd

2004[redigera | redigera wikitext]

Återigen ställdes Färjestad mot seriesegraren i finalen men denna gång utgjordes dessa av HV 71. I den första finalmatchen avgjorde HV 71:s Anders Huusko med sitt 2-0 mål, i en häpnadsväckande situation. Färjestads målvakt Sinuhe Wallinheimo gick ut för att spela undan en puck när hans målvaktsklubba gick av. Wallinheimo skyllde på klubban och klubbtillverkaren på Wallinheimo. I en av historiens jämnaste finalserier vann Färjestad den viktiga femte matchen borta i Jönköping och kunde därför avgöra hemma i Löfbergs Lila Arena. Men Färjestad drabbades av måltorka när allt skulle avgöras; HV vann med 1-0 i Karlstad och kunde sedan defilera hem guldet i den sjunde matchen via 5-0. Det skall bemärkas att det var första gången en SM-finalserie gick till sju matcher.

  • Färjestad - HV71 0-3, HV71 - Färjestad 1-4, Färjestad - HV71 4-3sd, HV71 - Färjestad 4-0, HV71 - Färjestad 2-3, Färjestad - HV71 0-1, HV71 - Färjestad 5-0

2005[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2004/2005 ställdes NHL in varför Elitserien innehöll många NHL-spelare, bland annat Sheldon Souray och Zdeno Chara i Färjestad. Finalen kom att spelas mot Frölunda, som även de tagit in ett antal namnkunniga NHL-importer. Färjestad vann den första finalmatchen hemma i Karlstad med 4-2 men hade sedan förtvivlat svårt att göra mål på Frölundas burväktare Henrik Lundqvist. På de efterföljande fyra matcherna mäktade Färjestad endast med 1 mål framåt medan FBK:s Martin Gerber tvingades kapitulera fler gånger.

  • Färjestad - Frölunda 4-2, Frölunda - Färjestad 5-0, Färjestad - Frölunda 1-4, Frölunda - Färjestad 4-0, Frölunda - Färjestad 1-0 sd

2006[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2005/2006 var länge en motgång för Färjestad, laget slutade på fjärde plats i serien, väl distanserade av HV71, Frölunda och Linköping. När det var dags för slutspel bestämde sig lagkaptenen Jörgen Jönsson för att inte uttala sig i media så länge slutspelet pågick för att iställa fokusera på lagets prestationer på isen. I kvartsfinalen slogs Modo enkelt tillbaka (4-1 i matcher) och i den sjunde och avgörande semifinalen borta mot HV 71 vände Färjestad ett 2-3 underläge i slutminuten; Rickard Wallin satte avgörande 4-3 med ett fåtal sekunder kvar att spela i ett friläge mot Stefan Liv. I finalen väntade, återigen, Frölunda. Göteborgspubliken skanderade "silvret ska hem till Karlstad igen" för att parodiera Färjestadspublikens "guldet ska hem till Karlstad igen". Den här gången var det dock Frölunda som fick nöja sig med silvret; Färjestad anförda av Jönsson, Wallin, Emil Kåberg och Per Ledin (som hade många dispyter med Frölundas Tommy Salo) vann med 4-2 i matcher.

  • Färjestad - Frölunda 7-4, Frölunda - Färjestad 6-1, Färjestad - Frölunda 2-1, Frölunda - Färjestad 2-1sd, Frölunda - Färjestad 3-5, Färjestad - Frölunda 5-3

2009[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha vunnit Elitserien gick Färjestad till slutspel. I kvartsfinalerna slog man ut Brynäs med 4-0 i matcher för att sedan i semifinalerna slå ut Skellefteå med 4-0 i machter och ta sig till final. Första finalmatchen vann HV 71 men sedan vann Färjestad övriga matcher, den femte på hemmais med 3-2 efter en intensiv sista period, där HV 71 var nära att kvittera. Färjestad vann finalomgången med sammanlagt 4-1 i matcher. I slutspelet fick målvakten Jonas Gustavsson sitt stora genombrott, när han blev "Monstret" med hela Sverige. Slutsignalen i den sista finalmatchen innebar att en epok var över då Thomas Rhodin, Peter Nordström och Jörgen Jönsson gjorde sina sista matcher i Färjestadströjan (den tidigare lagkaptenen Jönsson fick dessutom äran att vara den förste att höja Le Mat-pokalen).

  • HV71 - Färjestad 4-1, Färjestad - HV71 4-1, HV71 - Färjestad 1-3, Färjestad - HV71 3-2sd, Färjestad - HV71 3-2

2011[redigera | redigera wikitext]

Färjestad kom tvåa i elitserien med samma poäng och målskillnad som ettan HV71, och med samma poäng som trean Skellefteå. I kvartsfinalen ställdes man mot Brynäs som man slog ut med 4-1 i matcher, och sedan i semifinalen vann man fyra raka matcher mot AIK. Finalen stod mellan Färjestad och Skellefteå som 2010 hade slagit ut FBK redan i kvartsfinal. I första matchen hade man en 3-0 ledning redan efter första perioden, men SAIK lyckades efter två snabba mål i sista matchminuten krympa resultatet till 5-4. I andra matchen kvitterade Skellefteå matchserien genom att vinna i förlängning. Resterande möten vann dock Färjestad och i match nummer fyra på bortais blev Mikael Johansson stor hjälte när han satte den avgörande pucken 35 sekunder in i förlängningen. I den femte finalmatchen vann Färjestad med 4-1 efter att Kristofer Berglund satt det sista målet i öppen bur. Därmed var Färjestad återigen svenska mästare.

  • Färjestad - Skellefteå 5-4, Skellefteå - Färjestad 3-2sd, Färjestad - Skellefteå 5-3, Skellefteå - Färjestad 1-2sd, Färjestad - Skellefteå 4-1

2014[redigera | redigera wikitext]

Inför säsongen 2013/2014 bytte arenan namn till Löfbergs Arena. Färjestad slutade på en femteplats under grundserien efter en minst sagt turbulent säsong. Färjestads dåvarande sportchef Jörgen Jönsson sa redan i oktober 2013 upp sig på egen begäran från arbetet, efter en misslyckad säsongsinledning. Flera av lagets nyförvärv fick sägas upp från sina kontrakt. I kvartsfinalen ställdes man mot fjärdeplacerade Brynäs IF, mot vilka man vann med 4-1 i matcher, för att senare i semifinalserien besegra Växjö Lakers med 4-2 i matcher. I Färjestads tjugonde SM-final mötte man seriesegraren Skellefteå AIK. Färjestad förlorade i fyra raka matcher mot ett överlägset Skellefteå, som vann sitt andra raka SM-guld.

  • Skellefteå - Färjestad 3-0, Färjestad - Skellefteå 2-6, Skellefteå - Färjestad 8-1, Färjestad - Skellefteå 0-3

Klubbrekord[redigera | redigera wikitext]

Spelare med flest SM-guld i Färjestadströjan[redigera | redigera wikitext]

Nat Spelare Antal Årtal.
Sverige Jörgen Jönsson 5 1997, 1998, 2002, 2006 och 2009
Sverige Peter Nordström 5 1997, 1998, 2002, 2006 och 2009
Sverige Mathias Johansson 4 1997, 1998, 2002 och 2006
Sverige Thomas Rhodin 4 1997, 2002, 2006 och 2009
Sverige Rickard Wallin 4 2002, 2006, 2009 och 2011
Sverige Jonas Frögren 4 1998, 2002, 2006 och 2011
Sverige Thomas Rundqvist 3 1981, 1986 och 1988
Sverige Harald Lückner 3 1981, 1986 och 1988
Sverige Tommy Samuelsson 3 1981, 1986 och 1988
Sverige Claes-Henrik Silfver 3 1981, 1986 och 1988
Sverige Roger Johansson 3 1988, 1997 och 1998
Sverige Clas Eriksson 3 1997, 1998 och 2002
Sverige Greger Artursson 3 1997, 1998 och 2002
Ryssland Sergei Fokin 3 1997, 1998 och 2002
Sverige Pelle Prestberg 3 1998, 2006 och 2011
Sverige Emil Kåberg 3 2006, 2009 och 2011
Sverige Mikael Johansson 3 2006, 2009 och 2011
Tjeckien Martin Sevc 3 2006, 2009 och 2011

Ordinarie säsong[redigera | redigera wikitext]

Rekord Antal Spelare Anm.
Mål/säsong 42 Sverige Håkan Loob 1982/83
Assist/säsong 36 Sverige Thomas Rhodin 2006/07
Poäng/säsong 76 Sverige Håkan Loob 1982/83
Utv. min./säsong 213 Sverige Emil Kåberg 2004/05
Mål 262 Sverige Håkan Loob
Assist 270 Sverige Thomas Rundqvist
Poäng 500 Sverige Håkan Loob
Utv. min. 622 Sverige Thomas Rhodin
Nollor 12 Sverige Daniel Henriksson
Matcher 616 Sverige Mathias Johansson

Slutspel[redigera | redigera wikitext]

Rekord Antal Spelare Anm.
Mål/säsong 11 Sverige Rickard Wallin 2000/01
Assist/säsong 13 Sverige Jesper Mattsson 2005/06
Poäng/säsong 18 Schweiz Marcel Jenni 2000/01
18 Sverige Jörgen Jönsson 2005/06
Utv. min./säsong 84 Sverige Emil Kåberg 2004/05
Mål 48 Sverige Jörgen Jönsson
Assist 74 Sverige Jörgen Jönsson
Poäng 122 Sverige Jörgen Jönsson
Utv. min. 218 Sverige Emil Kåberg
Nollor 5 Sverige Daniel Henriksson
5 Sverige Jonas Gustavsson
Matcher 151 Sverige Peter Nordström

Totalt[redigera | redigera wikitext]

Rekord Antal Spelare Anm.
Mål/säsong 52 Sverige Håkan Loob 1982/83
Assist/säsong 41 Sverige Thomas Rhodin 2006/07
Poäng/säsong 90 Sverige Håkan Loob 1982/83
Utv. min./säsong 297 Sverige Emil Kåberg 2004/05
Mål 305 Sverige Håkan Loob
Assist 347 Sverige Jörgen Jönsson
Poäng 588 Sverige Jörgen Jönsson
Utv. min. 833 Sverige Emil Kåberg
Nollor 17 Sverige Daniel Henriksson
Matcher 907 Sverige Mathias Johansson

Rivaler[redigera | redigera wikitext]

Då Färjestad är ensamt värmländskt lag i Elitserien saknas lokalrivaler. Förhållandet till värmlandskollegan BIK Karlskoga i Allsvenskan präglas inte av rivalitet utan av samarbete. Den främste rivalen genom Elitseriehistorien har istället utgjorts av Djurgården, främst beroende på de många hårda slutspelsmötena lagen emellan. Lagen har mötts inte mindre än 11 gånger i slutspelssammanhang (varav fem finaler), Djurgården vann de sex första slutspelsserierna. Under 2000-talet har dock Djurgården alltmer ersatts av Frölunda som Färjestads främste rival, mycket till följd av fyra slutsspelsserier under 2000-talet (varav tre finaler) lagen emellan. En skillnad mellan rivaliteterna är att övergångar mellan Färjestad och Djurgården varit ovanliga, undantagen utgörs av Pär Bäcker, Michael Holmqvist och Pontus Åberg medan de varit relativt vanliga mellan Färjestad och Frölunda; spelare som Janne Niskala, Pelle Prestberg, Marko Jantunen, Radek Hamr, Kristian Huselius Dick Axelsson, Fabian Brunnström samt tränarna Conny Evensson, Per Bäckman och Roger Melin har varit verksamma i båda föreningarna. De senaste åren har HV71 pekats ut som värsta fiende ute på isen.

Hemmaplan[redigera | redigera wikitext]

Löfbergs Arena som stod klar 15 september 2001.

Färjestad spelar sedan säsongen 2001/2002 sina hemmamatcher i Löfbergs Arena (LA) med plats för 8 647 åskådare. Arenan invigdes den 15 september 2001 och är uppkallad efter Färjestads mångåriga huvudsponsor Löfbergs. Arenan ägs och förvaltas av Färjestad. Innan Färjestad flyttade in i LA spelades hemmamatcherna i Färjestads ishall, invigd 1967. Denna arena hade som mest en kapacitet om 8 000 åskådarplatser men efter ombyggnation (insättande av sittplatser) minskades kapaciteten till 4 700. Färjestad såg det som en nödvändighet att bygga en modern arena för att locka fler människor till matcherna och ansåg det lönsamt att själva äga arenan. Inför säsongen 2009/2010 byggdes FBK Center mellan LA och B-hallen Kobbs Arena. I samband med detta utökades hemmaståplats medan bortaståplats flyttades, vilket resulterade i dagens arenakapaticet på 8 647. 2013 bytte arenan namn från Löfbergs Lila Arena (LLA) till nuvarande Löfbergs Arena, som en direkt följd till att huvudsponsorn Löfbergs Lila bytte namn till Löfbergs.

Juniorer[redigera | redigera wikitext]

Färjestad har också ett juniorlag. Laget vann Nordic Trophy Junior 2009.

Laguppställning 2014/2015[redigera | redigera wikitext]

Målvakter
Nummer Nat Spelare Plock Född Födelseort
35 Sverige Fredrik Pettersson-Wentzel L 1991 Uppsala, Sverige
49 Kanada Justin Pogge L 1986 Fort Mc Murray, Alberta, Kanada
Backar
Nummer Nat Spelare Skjuter Född Födelseort
6 Sverige Ludwig Byström L 1994 Örnsköldsvik, Sverige
10 Kanada Shawn Lalonde R 1990 Ottawa, Ontario, Kanada
11 Finland Anssi Salmela L 1984 Nokia, Finland
14 Danmark Jesper B Jensen L 1991 Köpenhamn, Danmark
55 Norge Ole-Kristian Tollefsen (C) L 1984 Oslo, Norge
61 Sverige Daniel Gunnarsson R 1992 Köping, Sverige
73 Sverige Anton Grundel R 1990 Karlstad, Sverige
Anfallsspelare
Nummer Nat Spelare Skjuter Position Född Födelseort
8 Sverige Johan Olofsson R RW 1994 Arvika, Sverige
12 Norge Marius Holtet R RW 1984 Hamar, Norge
13 Sverige Linus Persson (A) R RW 1985 Hagfors, Sverige
16 Sverige Joakim Nygård L RW 1993 Stockholm, Sverige
22 Sverige Per Åslund L W/C 1986 Kil, Karlstad
23 Norge Martin Røymark L LW/RW 1986 Oslo, Norge
25 Sverige Anton Hedman L LW/RW 1986 Stockholm, Sverige
26 Sverige Rasmus Asplund L W/C 1986 Filipstad, Karlstad
27 Sverige Joachim Rohdin R RW 1991 Gävle, Sverige
29 Italien Luciano Aquino L RW 1985 Mississauga, Ontario, Kanada
42 Sverige Joakim Hillding L C 1988 Ängelholm, Sverige
44 Tjeckien Milan Gulaš R C/RW 1985 České Budějovice, Tjeckien
51 Sverige Rickard Wallin (A) L C 1980 Västerås, Sverige
62 Sverige Christoffer Forsberg L C 1994 Östersund, Sverige
91 Finland Toni Rajala L LW/RW 1991 Parkano, Finland

Ledarna[redigera | redigera wikitext]

Namn Nat Yrkestitel
Leif Carlsson Sverige Sportchef
Håkan Loob Sverige General Manager
Anders Steen Sverige Scout
Tommy Samuelsson Sverige Head Coach
Clas Eriksson Sverige Ass Coach
Radek Hamr Tjeckien Ass Coach
Jonathan Höjd Sverige Målvakts- Videocoach
Mattias Hell Sverige Sjukgymnast
Oskar Strandlund Sverige Naprapat
Dick Larsson Sverige Läkare
Kent Wener Sverige Massör
Peter Jasbetz Sverige Fystränare
Joakim Andersson Sverige Material

Transferfönstret 2014/2015[redigera | redigera wikitext]

Nyförvärv[redigera | redigera wikitext]

Förluster[redigera | redigera wikitext]

Spelarprofiler[redigera | redigera wikitext]

Svenska spelarprofiler[redigera | redigera wikitext]





Utländska spelarprofiler[redigera | redigera wikitext]





Se även: Lista över spelare i Färjestads BK

Tröjor i taket[redigera | redigera wikitext]

Nummer Spelare Ålder Position Karriär i FBK Datum
2 Tommy Samuelsson 54 Back 1976-1995 14 december 1998
5 Håkan Loob 53 Forward 1979-83, 1989-96 27 september 1996
9 Thomas Rundqvist 54 Center 1978–84, 1985-93 14 december 1998
9 Ulf Sterner 73 Forward 1967-68, 1969-73 13 november 2001
17 Mathias Johansson 40 Center 1990-2002, 2003-08 24 november 2012
21 Jörgen Jönsson 41 Center 1995-99, 2000-09 26 december 2009

Nämnvärt är även att Emil Kåberg har sina vita handskar hissade i LLA som hissades upp i samband med guldhissningen första matchen mot Skellefteå AIK 2011.

Årets rookie sedan 1989[redigera | redigera wikitext]

Kända Färjestadare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svenska hockeyligan”. http://www.hockeyligan.se/index.php?menu=1&submenu=1. Läst 6 augusti 2011. 
  2. ^ "Om föreningen". Farjestadbok.se. Läst 2012-09-07.
  3. ^ Bolagsverket.se. Läst 2012-09-07.
  4. ^ "Färjestad BK - Ishockey 1712-22". Swehockey.se. Läst 2012-09-07.
  5. ^ Bolagsverket. Läst 2012-09-07.
  6. ^ Vi kommer flytta hem en dag
  7. ^ ”Rauken en hit när FBK firade 75 med gala”. Frjestad BK. 2012-12-30. http://www.farjestadsbk.se/showPage.asp?PID=228034048. Läst 2012-12-30. 
  8. ^ http://www.farjestadsbk.se/showpage.asp?pid=1164557184
  9. ^ ”Varglyan intervjuar Stefan Holm”. Svenska fans. 2007-08-23. http://www.svenskafans.com/hockeyzon/187568.aspx. Läst 2012-12-30. 
  10. ^ [a b] ”FÄRJESTADS BK 75 ÅR - FESTEN”. Berroad.se. 2012-12-30. http://www.bearroad.se/content/arkiv/071111fbk75/sida.html. Läst 2012-12-30. 
  11. ^ ”Thore Skogman blev 76 år”. Aftonbladet. 2007-12-10. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11308648.ab. Läst 2012-12-30. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]