Lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande

Från Wikipedia
Version från den 4 december 2017 kl. 23.22 av Reddarn (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 2.248.145.119 (diskussion) till senaste version av Reddarn)
  Stater utan internationellt erkännande
  Delvis erkända stater
  Huvudsakligen erkända stater
  Omstridda områden vars regeringar uppnått visst erkännande

Denna lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande är en översikt över nutida politiskt geografiska enheter vilka utropats som suveräna stater enligt Montevideokonventionen[1] från 1933 eller i dess efterföljd, men som saknar fullt diplomatiskt erkännande. De listade staterna har utropat självständighet och har kontroll över sina territorier – eller om de saknar sådan kontroll har de erkänts av minst en annan i någon form internationellt erkänd stat.

Listan räknar inte med stater som fortfarande befinner sig under bildande och det är ofta pågår aktiv krigföring mellan exempelvis en utbrytarstat och minst ett annat land.

Förenta nationerna (FN) har 193 medlemsstater, varav ett fåtal saknar fullt internationellt erkännande. Vatikanstatens suveränitet erkänns allmänt, men den är inte medlem i FN.

Nutida statsbildningar efter grad av erkännande

Stater som helt saknar internationellt erkännande

Stat Ifrågasatt sedan Erkännande Noter
Somaliland Somaliland 1991 Somaliland betraktas som en del av Somalia av det internationella samfundet. [2]

Stater som är erkända enbart av stater som är icke FN-medlemmar

Stat Ifrågasatt sedan Erkännande Noter
Nagorno-Karabach Nagorno-Karabach 1991 Före Sovjetunionens upplösning 1991 var Nagorno-Karabach ett autonomt område i Azerbajdzjan, men denna status upphörde när Azerbajdzjan blev självständigt[3]. Nagorno-Karabach, som är ockuperat av Armenien[4], betraktas som en del av Azerbajdzjan av det internationella samfundet, men erkänns av Abchazien, Sydossetien och Transnistrien. [5]
Transnistrien Transnistrien 1990 Enligt Moldaviens författning är Transnistrien (eller Dnestrrepubliken) ett autonomt område inom Moldavien[6]. Transnistrien betraktas som en del av Moldavien av det internationella samfundet, men erkänns av Abchazien, Nagorno-Karabach och Sydossetien. [7]

Delvis erkända stater

Stat Ifrågasatt sedan Erkännande Noter
Abchazien Abchazien 1992 Enligt Georgiens författning är Abchazien en autonom republik inom Georgien.[8] Abchazien betraktas som en del av Georgien av det internationella samfundet, men erkänns av Nagorno-Karabach, Sydossetien och Transnistrien.[9] 26 augusti 2008 erkände Ryssland Abchazien.[10] 5 september 2008 erkändes Abchazien även av Nicaragua,[11] och den 15 december 2009 av Nauru.[12] [13]
Kosovo Kosovo 2008 Kosovo har hittills erkänts av 107 stater, inklusive Taiwan som dock ännu inte har erkänts av Kosovo. Se även Kosovos politiska status.
Nordcypern Nordcypern 1983 Nordcyperns turkiska republik har endast erkänts av Turkiet. Den har även erkänts av Nachitjevan, en exklav tillhörande Azerbajdzjan. (Dock är den inte självständig.) [14]
Sydossetien Sydossetien 1991 Enligt Georgiens författning är Sydossetien ett autonomt område inom Georgien[8]. Sydossetien betraktas som en del av Georgien av det internationella samfundet, men erkänns av Abchazien, Nagorno-Karabach och Transnistrien.[9] 26 augusti 2008 erkände Ryssland Sydossetien.[10] 5 september 2008 erkändes Sydossetien även av Nicaragua,[11] och den 16 december 2009 av Nauru. [12][15][16] [17]
Taiwan Taiwan
(Republiken Kina)
1949 Fram till 1971 representerade Taiwan (officiellt namn Republiken Kina) Kina i FN och FN:s säkerhetsråd, då platsen togs över av Folkrepubliken Kina. Idag är Taiwan erkänt av 23 stater inklusive Vatikanstaten. Många andra stater har inofficiella relationer med Taiwan. (Se Taiwans politiska status.) [18]
Västsahara Västsahara 1976 Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR) har erkänts av 49 stater samt Afrikanska unionen som Västsaharas lagliga regering, dock inte av Marocko som gör anspråk på hela landet. SADR har de facto kontroll över en frizon i öster; resten av Västsahara är ockuperat. [19]

Stater som är FN-medlemmar eller FN-observatörer

Stat Ifrågasatt sedan Erkännande Noter
Cypern Cypern 1974 Cypern har erkänts av alla stater utom Turkiet. FN-medlem sedan 1960. [20][21]
Israel Israel 1948 Israel saknar diplomatiska relationer med 34 stater, varav 21 inte erkänt Israel. FN-medlem sedan 1949. [22]
Kina Kina 1949 Folkrepubliken Kina är inte erkänd av Republiken Kina (Taiwan). Som en följd av "Ett Kina"-politiken (jämför Taiwans politiska status) förvägrar Kina diplomatiska relationer [23] med 22 stater som erkänner Taiwan som det rättmätiga Kina. FN-medlem sedan 1971. [24]
Nordkorea Nordkorea 1948 Nordkorea är inte erkänt av Sydkorea och Japan. FN-medlem sedan 1991. [25][26]
Palestina (stat) Palestina 1988 Palestinas rätt att utropas som stat erkändes 2012 av FN och 134 stater som är medlemmar i FN samt Vatikanstaten, och har diplomatiska relationer med ytterligare 12 stater. Palestina är inte erkänt av Israel, USA, flertalet västeuropeiska stater men dock av Sverige sedan hösten 2014. [27]
Sydkorea Sydkorea 1948 Sydkorea är inte erkänt av Nordkorea. FN-medlem sedan 1991. [28][29]

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Council on Foreign Relations: Montevideo Convention on the Rights and Duties of States Arkiverad 28 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Gettleman, Jeffrey (7 mars 2007). ”Somaliland is an overlooked African success story”. International Herald Tribune. http://www.iht.com/articles/2007/03/07/news/somalia.php. Läst 28 februari 2008. 
  3. ^ Nationalencyklopedin: "Nagorno-Karabach"
  4. ^ Landguiden (Utrikespolitiska institutet): "Azerbajdzjan - Nagorno-Karabach"
  5. ^ The Nagorno Karabakh Republic (10 december 2006). ”Constitution of the Nagorno Karabakh Republic"”. The Ministry of Foreign Affairs. Arkiverad från originalet den 17 december 2007. https://web.archive.org/web/20071217194514/http://www.nkr.am/eng/Constitution.htm. Läst 28 februari 2008. 
  6. ^ Landguiden (Utrikespolitiska institutet): "Moldavien - Dnestrrepubliken"
  7. ^ ”Abkhazia: Ten Years On”. BBC 2. 3 maj 2001. Arkiverad från originalet den 19 november 2009. https://web.archive.org/web/20091119090608/http://video.acasa.ro/view_video/1cbc0583298a23831612/transnistria-europe-s-black-hole-2-4.html. Läst 16 juni 2008. 
  8. ^ [a b] Landguiden (Utrikespolitiska institutet): "Georgien - Politiskt system"
  9. ^ [a b] South Ossetia opens embassy in Abkhazia The Tiraspol Times Arkiverad 22 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ [a b] "Ryssland erkänner utbrytare", Dagens Nyheter (TT) 26 augusti 2008
  11. ^ [a b] http://www.iht.com/articles/2008/09/04/america/georgia.php
  12. ^ [a b] ”Pacific island recognises Georgian rebel region”. Reuters. 15 december 2009. http://in.reuters.com/article/worldNews/idINIndia-44730620091215. Läst 15 december 2009. 
  13. ^ Clogg, Rachel (3 maj 2001). ”Abkhazia: Ten Years On”. Conciliation Resources. http://www.c-r.org/resources/occasional-papers/abkhazia-ten-years-on.php. Läst 26 februari 2008. 
  14. ^ Hadar, Leon (16 november 2005). ”In Praise of 'Virtual States'”. AntiWar. http://antiwar.com/hadar/?articleid=8042. Läst 28 februari 2008. 
  15. ^ (ryska) http://lenta.ru/news/2009/12/16/nauru/
  16. ^ Науру признало Южную Осетию. - Грани.ру, 16.12.2009
  17. ^ Stojanovic, Srdjan (23 september 2003). ”OCHA Situation Report”. Center for International Disaster Information. http://iys.cidi.org/humanitarian/hsr/03b/ixl95.html. Läst 28 februari 2008. [död länk]
  18. ^ Lewis, Joe (4 augusti 2002). ”Taiwan Independence”. Digital Freedom Network. http://members.aol.com/JoJoLewis/Taiwan/Taiwan_index.html. Läst 28 februari 2008. 
  19. ^ Sahrawi Arab Democratic Republic (27 februari 1976). ”Sahrawi Arab Democratic Republic”. Western Sahara Online. Arkiverad från originalet den 2 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080502035045/http://www.wsahara.net/sadr.html. Läst 28 februari 2008. 
  20. ^ CIA World Factbook (28 februari 2008). ”Cyprus”. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cy.html. Läst 28 februari 2008. 
  21. ^ ”Cyprus exists without Turkey's recognition: president”. XINHUA. 1 oktober 2005. http://news.xinhuanet.com/english/2005-10/01/content_3570894.htm. Läst 7 mars 2008. 
  22. ^ Government of Israel (14 maj 1948). ”Declaration of Israel's Independence 1948”. Yale University. Arkiverad från originalet den 13 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080213090158/http://www.yale.edu/lawweb/avalon/mideast/israel.htm. Läst 28 februari 2008. 
  23. ^ http://www.dn.se/nyheter/kina-skarper-tonen-mot-usa-1.1036372
  24. ^ ”Constitution of the People's Republic of China”. International Human Rights Treaties and Documents Database. http://www.hkhrm.org.hk/english/law/const01.html. Läst 28 februari 2008. 
  25. ^ ”Declaration of Independence”. TIME. 19 augusti 1966. http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,836219,00.html. Läst 29 februari 2008. 
  26. ^ Scofield, David (4 januari 2005). ”Seoul's double-talk on reunification”. Asia Times. http://www.atimes.com/atimes/Korea/GA04Dg01.html. Läst 29 februari 2008. 
  27. ^ ”3.10 - How many countries recognize Palestine as a state?”. Institute for Middle East Understanding. 3 maj 2007. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071011090548/http://imeu.net/news/article0065.shtml. Läst 28 februari 2008. 
  28. ^ US Library of Congress (7 oktober 2000). ”World War II and Korea”. Country Studies. http://countrystudies.us/south-korea/8.htm. Läst 28 februari 2008. 
  29. ^ Sterngold, James (3 september 1994). ”China, Backing North Korea, Quits Armistice Commission”. The New York Times. http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9F01EFD71538F930A3575AC0A962958260. Läst 29 februari 2008. 

Externa länkar