Mariehamn

	Mariehamn
	Maarianhamina (finska)
	Kommun
	Vapen
	Vapen
Land	Finland
Landskap	Åland
Administrativt centrum	Mariehamns stad
Area	20,75 km²
- land	11,8 km²
Folkmängd	11 742 (2021-12-31)
Befolkningstäthet	995,08 invånare/km²
Politik
- Kommun-/stadsdirektör	Barbara Heinonen
- Kommunfullmäktiges; ordförande	Christian Beijar
- Kommunstyrelsens; ordförande	Petri Carlsson
- Politisk fördelning	(27); - Soc: 7; - M: 7; - Lib: 6; - C: 3; - MF: 2; - Ob: 2
Kommunkod	478
Geonames	3041733
Läge; - Latitud:; - Longitud:	; 60°05′35″N 19°56′21″Ö / 60.09306°N 19.93917°Ö;
Språk; - Svenska:; - Finska:; - Övriga:	; 89,5 %; 5,9%; 4,5%
Administrativa data	;
	Webbplats: www.mariehamn.ax

För fartyget, se S/S Mariehamn.

Mariehamn (finska: Maarianhamina) är med sina cirka 11 000 invånare den befolkningsmässigt största kommunen och den enda staden, tillika huvudstaden, i det autonoma finska öriket Åland. Staden är säte för det lagstiftande parlamentet, Ålands lagting, och för Ålands landskapsregering. Mariehamn är den största enspråkigt svenska kommunen i Finland.

Staden ligger huvudsakligen på ett drygt kilometerbrett näs och har en samlad areal på 11 km². Mariehamn grundades 1861, då Åland var en del av det ryska imperiet. Namnet har staden fått från Maria Alexandrovna, den dåvarande ryske tsaren Alexander II:s fru.

Här finns en stor hamn, Västerhamn, från vilken det dagligen går färjor till Stockholm, Tallinn, Åbo, Helsingfors och Kapellskär. De goda färjekommunikationerna och Ålands geografiska läge har gynnat turismnäringen i staden. På stadens östra strand finns Österhamn med en av nordens största gästhamnar, utflyktsmålet Lilla holmen, Sjökvarteret och badhuset Mariebad. I staden ligger Ålands centralsjukhus och cirka 3 km utanför staden, I kommunen Jomala, ligger Mariehamns flygplats.

Historia och geografi

Staden Mariehamn ligger huvudsakligen på ett drygt kilometerbrett näs mellan de två havsvikarna Slemmern och Svibyviken och grundades 1861 på platsen för den dåvarande lilla byn Övernäs i Jomala kommun. I Övernäs fanns då fyra gårdar (något söder om platsen där Mariehamns stadshus senare uppförts): Mellangård, Mansas, Norrgård och Södergård. Övernässtugan är Mariehamns enda byggnad bevarad från denna tid. Namnet Övernäs lever idag vidare i centrumsskolorna Övernäs skola och Övernäs högstadieskola.

Badhusepoken

Perioden runt 1900-talets början i Mariehamns historia då staden var en populär badort, benämns vanligen Badhusepoken. I Västerhamn fanns då ett stort kurhotell med tillhörande byggnader. Det första badhuset ritades av arkitekt C. R. Rosenberg från Sund och uppfördes 1889 under namnet Mariehamns badanstalt. I Doktorsvillan, byggd 1896 i närhet till kurhotellet, fanns läkar- och gymnastiklokaler. Segelpaviljongen, ritad av Lars Sonck, uppförd 1895-99 är en tidstypisk byggnad från denna epok.

Under första världskriget inkvarterades ryska soldater i hotellet och 1916 brann det ner vilket innebar slutet av Badhusepoken. Platsen där hotellet stod har fått namnet Badhusparken och det närliggande berget heter Badhusberget. Rosenbergs ursprungliga badhus revs 1925 och av virket uppfördes Parkgatan 24. I Badhusparken fanns mellan 20-talet och 1971 en kommunal badhusinrättning som senare gjordes om till musiklokalen Pub Bastun.

Områdesinkorporering och stadsdelar

När staden fyllde 100 år 1961 inkorporerades områden från Jomala kommun och landarealen växte från 3 till 11,6 km². Det gamla stadsområdet består idag av stadsdelarna Nyängen, Rossen, Vreten (med Wiklöf Holding Arena), Dalberg, Storängen, Främmanberg (med Västerhamn och Navigationsskolan), Kvarnberg, Sveden, Storgärdan (med camping- och badplatsen Gröna udden) och Lotsberget.

Panoramabild från Badhusberget över Mariehamn i 1944 före områdesinkorporeringen i 1961.

Norra staden består av Västra Klinten, Klinten, Nabben, Sjukhuset, Strandnäs, Backeberg, Apalängen (väster om Svibyvägen och norr om Hammarlandsvägen), Kasberget (söder om Sviby Kasberg), Johannebo, Hindersböle, Dalbo (avgränsas i söder av sjukhusvägen, i norr av stadsgränsen, i väster av Sjukhuset och Bergshöjden, i öster Godbyvägen), Norrböle och Österbacka.

Södra staden består av stadsdelarna Västernäs, Östernäs (med bostadsområdena Lillängen och Hästskon), Ytternäs, Västra Ytternäs (med fiskehamnen Korrvik), Espholm (med naturreservat), Styrsö och Svinö.

Höga punkter i Mariehamn är Badhusberget, Lotsberget och Sviby Kasberg. Till staden hör även öarna Lilla holmen, Styrsö, Svinö, Lökskär, Algrundet och halva Råttgrundet. Staden gränsar i söder till Lemland och i norr till Jomala.

Arkitektur

Mariehamn kännetecknas av sin grönska och den kilometerlånga allén som går från öst till väst. Den kantas av lindar och Mariehamn är även känt som de tusen lindarnas stad. Staden består av ett rutmönster av gator och planerades av arkitekten Georg Theodor Chiewitz i Åbo.

På 1960-talet revs många av de gamla trähusen och mer tidsenliga hus byggdes i stället. Många trähus finns dock bevarade, bland annat ett antal villor ritade av byggmästare Hilda Hongell och flera av arkitekten Lars Soncks tidiga byggnader.^[3] Sonck ritade även Mariehamns stadshus, S:t Görans kyrka och flera andra representativa byggnader.

Längs med Österhamn sträcker sig Ålands administrativa och kulturella centrum ritat av den finländske arkitekten Helmer Stenros. Längs med Österhamn finns gatan östra utfarten och den är till basen byggt på sopor. Byggnadsprojektet kallades Projekt 77 och består av Ålands museum, Självstyrelsegården och Hotell Arkipelag.

Styrelse och kommunal verksamhet

Huvudartikel: Mariehamns stad

Mariehamns kommunala verksamhet kallas Mariehamns stad. Centrum för stadsförvaltningen är Mariehamns stadshus där även stadsfullmäktige sammanträder. Staden har ett reningsverk som heter Lotsbroverket och är även huvudman för andra verksamheter som museifartyget Pommern och Mariehamns Centralantenn Ab.

Stadsstyrelsen har under mandatperioden 2014-2015^[4] följande sammansättning:

Ordförande: Petri Carlsson, Moderaterna
I vice ordförande: Sara Kemetter Ålands socialdemokrater
II vice ordförande: Erica Sjöström, Åländsk Center^[5]
Karl-Johan Fogelström, Ålands socialdemokrater
Bert Häggblom, Obunden samling
Nina Lindfors, Moderaterna
Katrin Sjögren Liberalerna på Åland
Krister Norrgrann, Liberalerna på Åland

Sedan kommunalvalet 2011 har stadsfullmäktige följande mandatfördelning:

Sevärdheter

Pommern
Sjökvarteret
Ålands museum
Ålands sjöfartsmuseum
Lilla holmen
Badhusberget
Mariebad
Tullarns äng, en park, 60°05′33″N 19°57′00″Ö / 60.09250°N 19.95000°Ö / 60.09250; 19.95000
Badhusparken
Mariehamns stadsbibliotek
S:t Görans kyrka

Skillnadsgården i Mariehamn byggdes av ryssar år 1900 som bageri och bastu på ön Storklobben i Föglö. Byggnaden inlöstes av staden i november 1919 till ett pris av 2709 mark och uppfördes på nytt vid Skillnadsgatan med bibehållen rysk exteriör. Byggnaden användes under 2-3 decennier fram till 1967 som barnhem och användes efter det som fritidsgård och är nu såld.

Näringsliv

Affärslivet i staden domineras av rederier, och turistanläggningar, men utöver dem finns i staden flera varuhus, tre bokhandlar, tre banker, av vilka Ålandsbanken, har sitt huvudkontor i Mariehamn. Ett av Ålands största företag, Chips Abp, som numera ingår i den norska Orkla-koncernen, har också sitt huvudkontor i staden. Importföretag för bil- och båtutrustning finns det flera av. Det från början lokala skeppshandelsföretaget Mathias Eriksson AB har expanderat kring största delen av Östersjön, och förser färjorna med varor även i estniska och svenska hamnar. Dessutom har de intressen i några lokala hotell. De största rederierna idag är Vikinglinjen och Birka Line, vilket till mer än 90% ägs av Eckerölinjen.

Kultur, nöjesliv och idrott

Mariehamn har ett flertal barer, pubar, restauranger och nattklubbar. Det finns även kasino och flera utomhusscener. Mariehamnsteatern har sin hemmascen i Mariehamns stadshus och under sommaren anordnas årligen Alandia Jazz Festival, Ålands Sjödagar och Rockoff. Mariehamns stads kulturförvaltning är arrangör för Kulturnatten i augusti, Mariehamn Winter Jazz i februari och Mariehamns litteraturdagar i mars varje år. Bas för verksamheten är Mariehamns stadsbibliotek, som även är centralbibliotek för Åland och ansvarar för det gemensamma biblioteksnätverket Katrina.^[6].

Museer

Sport

Mariehamns största idrottsarena är Wiklöf Holding Arena där IFK Mariehamn spelar sina hemmamatcher. I anslutning till arenan finns tennisbanor, ishallen Islandia och Mariehamns idrottsgård med bland annat bowlinghall. På Backebergs sportfält spelas fotboll, medan Bollhalla är en tennis- och badmintonhall och badhuset Mariebad erbjuder möjligheter till idrott, motion och nöje. I Baltichallen anordnas olika typer av idrottsevenemang, bland annat var det här Paolo Roberto avslutade sin boxningskarriär genom att bli knockad av argentinaren Sebastian Lujan. Mariehamn har även en rik flora av idrottsföreningar som exempelvis Åländska Segelsällskapet, Mariehamns seglarförening och Ridklubben Sleipner.

Kommunikationer

Kollektivtrafik

Inom staden trafikerar Stadsbussen, eller "Röde Orm" två linjer. Dessutom finns bussförbindelse med de övriga kommunerna på fasta Åland och Vårdö med Ålandstrafikens bussar från Bussplan^[7].

Sjöfart

Allt sedan Mariehamn grundades år 1861 har näringslivet i staden varit fokuserat på sjöfarten och havet. Även idag har staden ett stort antal rederier och en stor del av befolkningen är sysselsatt inom sjöfarten. En navigationsskola för utbildning av bland annat sjöbefäl finns i Mariehamn. Många av de rederier som bedriver trafik mellan Sverige, Estland och Finland har sin bas här och många av de fartyg som trafikerar dessa vatten har sin hemmahamn i Mariehamn. En viktig orsak till att de flesta färjor mellan Sverige, Estland och Finland lägger till här är att Åland räknas som tredjeland genom undantag i villkoren för medlemskap, så trots att Åland är med i EU kan man i och med det, fortsätta sälja taxfree, det vill säga skattefria varor ombord på fartygen även efter juli 1999 då detta förbjöds på färjor mellan EU:s medlemsländer.