Mauricio Rojas
Mauricio Rojas | |
Mandatperiod 2002–2006 2006–2008 (ersättare) | |
Valkrets | Stockholms läns valkrets |
Född | 28 juni 1950 Santiago, Chile |
Politiskt parti | Folkpartiet liberalerna |
Yrke | Docent[1] |
Webbplats | bibliotecademauriciorojas.wordpress.com |
Mauricio José Rojas Mullor, född 28 juni 1950 i Santiago, Chile, är en chilensk-svensk politiker (folkpartist), författare och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han var ordinarie riksdagsledamot 2002–2006 och ersättare för riksdagsledamot 2006–2008. Han var ledamot av Riksdagens konstitutionsutskott. Rojas är bosatt i Spanien och Chile sedan november 2008.
Rojas är författare till ett tjugotal böcker om integration, utvecklingsfrågor samt svensk och latinamerikansk historia, varav flera böcker översatta till eller skrivna på andra språk. Han skriver regelbundet på Svenska Dagbladets ledarsida.[2]
Biografi
Bakgrund och uppväxt
Mauricio Rojas föddes 1950 i Santiago de Chile och kom till Sverige 1974. I Chile hade han varit medlem i den vänsterrevolutionära organisationen Movimiento de Izquierda Revolucionaria (MIR) som bedrev motståndsrörelsen mot Augusto Pinochets diktatur efter statskuppen 1973. Efter att ha kommit till Sverige som flykting ändrade han så småningom sin politiska uppfattning och började förespråka liberala idéer.
Studier
- Juridik vid Chiles universitet 1967–1972
- Filosofie kandidat vid Lunds universitet 1979
- Filosofie doktorsexamen i ekonomisk historia vid Lunds universitet 1986
- Docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet 1995
Yrkesliv
Rojas var universitetslektor vid Lunds universitet under åren 1981–1999, vice vd och vd för Timbro 2000–2004. Han var riksdagsledamot 2002–2008 och Folkpartiets talesman i integrationsfrågor 2004–2006. Under perioden 2008–2012 var Rojas rektor vid högskolan för integration och internationellt bistånd i Madrid.
Politiskt arbete i Sverige
Under några år fram till 2001 hade Rojas ett nära samarbete med Moderata samlingspartiet, men utan att vara partimedlem. Han har också varit vice verkställande direktör och verkställande direktör för tankesmedjan Timbro. I valet 2002 blev han invald i riksdagen för Folkpartiet liberalerna som ”oberoende liberal”, utan att vara medlem i partiet förrän sommaren 2004. Den partilösa kandidaturen orsakade viss debatt, inte minst inom Folkpartiet. (Eftersom Rojas hela tiden i riksdagen har haft partibeteckningen FP och deltagit fullt ut i riksdagsgruppens arbete, var han dock inte politisk vilde i egentlig mening.)
Rojas var folkpartiets talesman i flykting- och integrationsfrågor från 2004 till oktober 2006 och gjorde då flera uppmärksammade utspel som fick honom att identifieras med den så kallade kravställande linje som folkpartiet intog under senare delen av Lars Leijonborgs ordförandeskap och anklagas för främlingsfientlighet, vilket han tillbakavisade.[3] Han författade olika studier av stor betydelse för den svenska integrationsdebatten, till exempel Utanförskapets karta 2004 (också 2005 och 2006),[4] liksom underlaget till partiprogrammet 2005 i integrationsfrågor.[5]
Han mordhotades av extremister under valkampanjen 2006, vilket ledde till att han kom att stå under ständig bevakning av Säpo. Efter valet 2006 förlorade Rojas sin riksdagsplats men sedan regeringen Reinfeldt tillträtt återkom han efter några dagar till riksdagen som ersättare för utbildningsminister Lars Leijonborg. Hösten 2008 lämnade Rojas riksdagen och Sverige med anledning av det bemötande han hade upplevt i samband med den svenska politiska debatten.[6]
Åsikter
I ett flertal böcker och artiklar har Rojas belyst faktorer av betydelse för integrationsprocesser. Han har också tagit aktiv del i debatten om invandrings- och integrationspolitiken. Förutom forskning på IMER-området har Rojas arbetat med utvecklingsekonomi. Folkpartiets ungdomsförbund Liberala Ungdomsförbundet riktade negativ kritik mot Rojas uppdrag som talesman i integrationsfrågor, när de i januari 2006 krävde hans avgång.[7] Sedan ångrade dåvarande ordförande i Liberala ungdomsförbundet vad han kallade ”mobbningen av Rojas”.[8]
Rojas har drivit kontroversiella åsikter som ofta väckt debatt. Han förespråkade att Sverige skulle öka antalet mottagna flyktingar och parallellt ställa tydligare krav på motprestationer för rätt till vistelse i landet, rätt till socialbidrag, barnbidrag m m. Han föreslog (från omkring år 2000) ett helhetsgrepp för att bekämpa invandrarnas utanförskap, efterfrågade tydlighet om brottsligheten och pekade på de sociokulturella aspekter som kan förklara skillnaderna i brottsfrekvens mellan olika invandrargrupper.[9] Ur arbetsmarknads- och integrationssynpunkt kan han sägas ha föregripit vissa aspekter av regeringen Reinfeldts sätt att driva ”arbetslinjen” samt dess integrationspolitiska mål.
Rojas tog också ställning för invasionen av Irak.[10] och deltog aktivt i globaliseringsdebatten, som initiativtagare till Nätverket Motattack där det förfäktades en globaliseringsvänlig hållning.[11]
Verk
Rojas har skrivit ett tjugotal böcker, mestadels på svenska och spanska. En fullständig lista över hans publikationer på svenska finns på LIBRIS.[12] De senaste åren har Rojas gett ut en serie böcker på spanska. 2014 publicerades Conversando con Sebastián Piñera, baserad på en serie samtal med S. Piñera, Chiles president 2010-2014.[13] 2013 gavs La libertad y sus enemigos (Friheten och dess fiender) ut.[14] 2012 hade tre böcker publicerats: Lenin y el totalitarismo (Lenin och totalitarismen),[15] Madrid, ciudad para compartir: El modelo Madrid de integración de los inmigrantes (Madrid, en stad att dela med sig: Om Madrids integrationsmodell av invandrare)[16] och Argentina: Breve historia de un largo fracaso (Argentina: Kort historia över ett långt misslyckande).[17] Tidigare hade han publicerat Pasión por la libertad,[18] en utvidgad version av hans bok på svenska Frihetens flämtande flamma (Timbro 2010) som handlar om hans personlige vän Mario Vargas Llosa.[19] Andra böcker på spanska är Diario de un reencuentro – Chile treinta años después (Santiago, El Mercurio-Aguilar 2007) och Reinvertar el Estado del Bienestar – La experiencia de Suecia (Madrid, Gota a Gota 2008 och 2010, med förord av Spaniens före detta premiärminister José María Aznar).
Referenser
- ^ ”"Mauricio Rojas förespråkar burkaförbud"”. Nyheter24. http://nyheter24.se/maktkamp24/368243-mauricio-rojas-foresprakar-burkaforbud/.
- ^ http://www.svd.se/search.do?q=&authorString=Mauricio%20Rojas
- ^ http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage____14499.aspx
- ^ http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_3634/scope_0/ImageVaultHandler.aspx
- ^ https://web.archive.org/web/20111207232854/http://www.folkpartiet.se/upload/50038/Integration_2005.pdf
- ^ ”"Mauricio Rojas lämnar Sverige"”. Merith Wagers blogg. http://meritwager.wordpress.com/2008/10/27/mauricio-rojas-lamnar-sverige/.
- ^ ”Krav på Mauricio Rojas avgång”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=515873&previousRenderType=6.
- ^ http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/07/jag-angrar-mobbingen-mot-rojas
- ^ http://bibliotecademauriciorojas.files.wordpress.com/2012/03/m-rojas-intervju-om-invandring-och-integration.pdf
- ^ ”"Liberalerna saknar mod"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=126491&previousRenderType=2.
- ^ http://www.motattac.nu/
- ^ http://libris.kb.se/hitlist?q=mauricio+Rojas&r=&f=simp&t=v&s=c&g=&m=10
- ^ http://www.lanacion.cl/noticias/pais/politica/sebastian-pinera-siento-una-rebeldia-interior/2014-03-06/220049.html
- ^ http://www.amazon.com/La-libertad-sus-enemigos-liberales-ebook/dp/B00CK9948I
- ^ http://www.editorialsepha.com/n/len/0/prd/552/lenin-y-el-totalitarismo
- ^ http://www.editorialsepha.com/n/len/0/prd/666/madrid-ciudad-para-compartir
- ^ http://www.editorialtemas.com.ar/libro.php?id_libro=216
- ^ http://www.fundacionfaes.org/en/documentos/gotagota/show/01077
- ^ http://www.expressen.se/1.239303
Externa länkar
- Mauricio Rojas (FP) – Sveriges riksdag
- Biblioteca virtual de Mauricio Rojas – Mauricio Rojas webbdagbok
- Farväl till gemenskapen
- ”Folkpartiets Mauricio Rojas avgår”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/folkpartiets-mauricio-rojas-avgar/.
- Intervju med Karin Thunberg (12 mars 2005). ”’Stämpla mig inte som rasist’”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_9327429.asp.
- Om SD Svenska Dagbladet 7 juli 2014
|