Myrspov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Myrspov
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane i sommardräkt
Adult hane i sommardräkt
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Snäppor
Scolopacidae
Underfamilj Tringinae
Tribus Spovar
Numeniini
Släkte Limosa
Art Myrspov
L. lapponica
Vetenskapligt namn
§ Limosa lapponica
Auktor Linné, 1758
Juvenil av underarten baueri i augusti.
Juvenil av underarten baueri i augusti.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Myrspov (Limosa lapponica) är en långbent, långnäbbad vadarfågel som häckar på tundran i norra Eurasien och nordvästra Alaska. Vissa populationer genomför några av de längsta non-stopflygningarna av alla fågelarter, mellan sina häckningsplatser och vinterkvarter.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Adult myrspov i vinterdräkt i december.

Myrspoven är 33-41 centimeter lång och har ett vingspann på 70-80 cm. Den skiljer sig från rödspoven genom att benen är kortare, stjärten är tvärbandad, inte svart, att den saknar vita vingband och har svagt uppåtböjd näbb. Adulta fåglar har mörkgrå ben. Hanen i sommardräkt är ostreckat tegelröd på halsen, bröstet och magen. Honan har blekare färger. I vinterdräkt har de adulta fåglarna vit buk och undergump, gråstreckat bröst, hals och huvud, och grå vingöversida.

Nominatformen L. l. lapponica som häckar i Skandinavien har en vit ryggkil, mörka yttre handpennor och vita vingundersidor medan den sibiriska L. l. baueri saknar vit ryggkil, har ljusare handpennor (vilket ökar kontrasten med den mörka vingknogen) och gråvattrade vingundersidor.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Myrspoven är en långflyttande flyttfågel som häckar på tundran i norra Europa, Asien och västra Alaska. Arten delas ofta upp arten i två underarter, den europeiska och den sibiriska men vissa delar upp den sibiriska i fler underarter:

Flyttning[redigera | redigera wikitext]

Rutter som satellitmärkta myrspovar följt under den nordliga vårflytten från Nya Zeeland.

Myrspoven flyttar i flockar till kusterna i västra Europa, Afrika, södra Asien, Australien och Nya Zeeland. Det förekommer också att fåglar från Europa och Asien uppträder vintertid vid Nordamerikas kuster. Myrspoven är en av de fågelarter som genomför den allra längst nonstopflygningen och det finns individer som genomfört flygningar på 11 000 kilometer, från Alaska till Nya Zeeland, vilket kan ta upp emot 10 dagar.[2]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det är den minsta av Sveriges fyra spovar och också den ovanligaste. I Sverige finns den i huvudsak i tre områden i Norrbotten och Västerbotten. Det svenska beståndet övervintrar i Västeuropa.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Limosa lapponica

Myrspoven häckar på tundran vid myrar och på hedar. Den födosöker på lerstränder och våtmarker genom att sticka ned sin långa näbb i marken, men kan även fånga insekter i vegetation, som lokaliseras med synen. Den lever till största delen av insekter och kräftdjur, men äter även delar av olika vattenväxter. Myrspoven börjar häcka vid två års ålder. Den placerar sitt bo på en lite upphöjd och torrare plats, oftast i låg vegetation, och boet består av en liten grop i marken. Den lägger 3-4 ägg som ruvas av båda föräldrar i 20-21 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter 4-5 veckor.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Förr kallades myrspoven för roströd långnäbba och dåtidens skånska jägare ska ha kallat arten augustisnäppa eller kopparsnäppa.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Limosa lapponica Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ BTO News 258: 3, 2005
  3. ^ Sven Nilssons Foglarna 1858

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]