Honduras

República de Honduras
Flagga Statsvapen
Valspråk: Libre, soberana e independiente ("Fritt, suveränt och självständigt")
Nationalsång: 'Tu bandera es un lampo de cielo'
Huvudstad	Tegucigalpa  14° 6' N, 87° 13' W
Största stad	Tegucigalpa
Officiellt språk	spanska
Statsskick	republik
President	Porfirio Lobo Sosa
Regeringschef	Porfirio Lobo Sosa
Självständighet	från Spanien
• deklarerad	15 september 1821
• erkänd	1823
Yta	112 090 km² (101:a)
• varav vatten	försumbart
Demografi
• folkmängd	7 326 496 (96:e)
• befolkningstäthet	62,3 inv/km² (109:e)
BNP (PPP)	(2003)
• totalt	$6 978 milj  (103:e)
• per capita	$1 035 (2004)
Valuta	Lempira (HNL)
Tidszon	UTC-6
Topografi
• högsta punkt	Cerro Las Minas 2 870 m ö.h.
• största sjö	Lago de Yojoa
• längsta flod	Río Patuca
Nationaldag	15 september
Landskod	HN, HND
Landsnummer	504

Honduras, officiellt Republiken Honduras (spanska: República de Honduras), är en stat i Centralamerika. Landet gränsar till Guatemala, El Salvador och Nicaragua samt har kust i norr mot karibiska havet och en liten kustremsa i syd mot Stilla havet. Det finns 7 326 496 boende i Honduras och nästan hela befolkningen är katoliker. Tidigare var Honduras känt som Spanska Honduras för att särskilja det från Brittiska Honduras, numera Belize.

Historia

Huvudartikel: Honduras historia

Innan Honduras blev självständigt 1821 var landet en spansk koloni. Honduras styrdes av militär från mitten av 1950-talet fram till 1982, då fria, demokratiska val hölls. 1969 utkämpades under fyra dagar det så kallade fotbollskriget mot grannlandet El Salvador. Under 1980-talet var Honduras bas för contras som slogs mot den nicaraguanska regeringen. Honduras var under samma tid allierat med salvadoranska regeringstrupper som slogs mot vänster-gerilla i El Salvador.

Honduras drabbades 1998 av orkanen Mitch som orsakade 5 600 människors död och skador för nästan en miljard amerikanska dollar.

Geografi

Honduras

• Naturtillgångar: timmer, guld, silver, koppar, bly, zink, järnmalm, antimon, kol, fisk, vattenkraft

• Större städer är Tegucigalpa, San Pedro Sula, El Progreso och Choluteca.

Honduras är centralamerikas tredje största land till ytan efter Mexiko och Nicaragua. Minst 75% av landytan klassas som bergig. I norr har man en lång kustremsa mot Hondurasbukten och karibiska havet som sträcker sig från gränsen mot Guatemala i väster till det flacka landskapet i Mosquitokusten i öster, där det bor mycket få människor. Nere i söder har man också en liten kust mot Stilla havet i och med Fonsecabukten.

Klimat och miljö

I bergsområdena ett tempererat och i låglänta områden råder ett subtropiskt klimat. Det förekommer ofta jordbävningar, men de är nästan alltid svaga. Honduras är extremt sårbart för orkaner och översvämningar längs kusten mot Karibiska sjön.

Några av Honduras största miljöproblem är att skog avverkas för att ge mer odlingsbar mark, vilket resulterar i jorderosion och gruvverksamhet som förorenar sjöar och vattendrag (bland dem sjön Lago de Yojoa, landets största färskvattenkälla) med tungmetaller.

Växt och djurliv

Honduras har liksom övriga regionen ett mycket rikt växt och djurliv. I landet finns till exempel mer än 6000 arter av kärlväxter av vilka minst 630 är orkidéer. I landet lever 250 olika reptil- och amfibiedjur, 700 fågelarter samt ungefär 50 olika sorters fladdermöss.

I nordöstra Honduras växer låglänt regnskog och här återfinns naturreservatet Río Plátano som av Unesco är klassat som ett världsarv.

Administrativ indelning

Karta över landets departement.

Honduras är indelat i 18 departement (departamentos):

• Atlántida
• Choluteca
• Colón
• Comayagua
• Copán
• Cortés
• El Paraíso
• Francisco Morazán
• Gracias a Dios
• Intibucá
• Islas de la Bahía
• La Paz
• Lempira
• Ocotepeque
• Olancho
• Santa Bárbara
• Valle
• Yoro

Ekonomi

Honduras är ett av västra halvklotets fattigaste länder, med en synnerligen ojämn fördelning av inkomsterna mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst. Hälften av befolkningen lever under fattigdomsstrecket.

Landets största jordbruksprodukter är socker och kaffe och de största industriprodukterna är textil, kläder och träprodukter.

Det finns förhoppningar om att landet ska få en del av sina utlandsskulder avskrivna. Hur Honduras ekonomi kommer att utvecklas beror mycket på USAs ekonomi, eftersom USA är landets största handelspartner, men också på världsmarknadspriset på kaffe samt att man lyckas reducera den omfattande brottsligheten och korruptionen i landet.

Brottsgängen i Honduras kallas för "Maras".

Hälften av elektriciteten produceras av fossila bränslen, såsom olja, och hälften produceras av vattenkraft.

Politik

Efter att Honduras uppnåt självständighet från Spanien 1821 så har landet många gånger styrts av militären med endast korta perioder av demokratiskt valda regeringar. Sedan 1982 har dock fria val hållits men vid flera tillfällen har valen varit fulla av kontroverser och beskyllningar om valfusk. De senaste regeringarna har bestått av Nationella Partiet (Partido Nacional de Honduras: PNH), som blev störst i valet 2001; Liberala partiet (Partido Liberal de Honduras: PLH), som fick egen majoritet i valet 2005; och under de perioder när nationalister eller liberaler inte erhållit egen majoritet har det socialdemokratiska partiet (Partido Innovación y Unidad-Social Demócrata: PINU-SD), det kristdemokratiska partiet (Partido Demócrata-Cristiano de Honduras: DCH) och Demokratisk Enighet (Partido Unificación Democrática: UD) med ett fåtal mandat vardera fungerat som vågmästare.

De senaste sju presidenterna (samtliga sedan 1982) har kommit från endera PNH eller PLH som varit de två största partierna sedan 1902. Under 1900-talet har följande framgångsrika statskupper genomförts, oftast med stöd av militären, ibland med den utgången att en president från ett av de dominerande partierna har tillträtt, ibland med utgången att en partilös general utnämnts till president.

1. 1903 med tillsättning av Manuel Bonilla, PNH
2. 1907 med tillsättning av Miguel Oquelí Bustillo, PLH
3. 1907 efterträddes Bustillo av generalen Miguel R. Dávila, partilös
4. 1919 under inbördeskriget ryckte Salvador Aguirre åt sig makten
5. 1919 med tillsättning efter inbördeskriget av Francisco Bográn, partilös
6. 1920 med tillsättning av Rafael López Gutiérrez, PLH
7. 1924 med tillsättning av Francisco Bueso, partilös
8. 1954 med tillsättning av Julio Lozano Díaz,PNH
9. 1956 med tillsättning av Juan Manuel Gálvez, PNH
10. 1963 med tillsättning av Oswaldo López Arellano, partilös
11. 1972 återigen med tillsättning av Oswaldo López Arellano, partilös
12. 1975 med tillsättning av Juan Alberto Melgar Castro, PNH
13. 1978 med tillsättning av Policarpo Paz García, partilös

2009 avsattes Manuel Zelaya på order av högsta domstolen vartefter Roberto Micheletti blev president enligt grundlagens successionsordning.

Statskupp 2009

År 2005 valdes Manuel Zelaya från PLH (det liberala partiet) till landets president. Under sin mandatperiod anses han ha rört sig till vänster genom att bland annat höja minimilönen och att gå in i det latinamerikanska samarbetet ALBA, som leds av Venezuela. Detta har vänt många i hans eget parti emot honom.

I Honduras har man aldrig hållit någon folkomröstning men till den 28 juni hade Zelaya utlyst en rådgivande "nationell opinionsundersökning". Utlysningen den 23 mars var dock inte korrekt gjord, eftersom den inte publicerades i den officiella tidningen. Opinionsundersökningen förbjöds av domstol den 27 maj därför att den ansågs strida mot grundlagen, i alla former, men den 25 juni utfärdade ändå Zelaya ett dekret PCM-020-2009 att den skulle genomföras.

Opinionsundersökningen gällde huruvida Honduras borde välja en konstituerande församling i syfte att skriva en helt ny grundlag. Onsdagen den 23 juni avskedade Zelaya armechefen general Romeo Vásquez Velásquez då denne vägrade ansvara för logistiken av valurnorna vilket traditionellt är militärens uppgift. Landets Högsta domstol förklarade några timmar senare avskedandet ogiltigt, återinsatte Romeo Vásquez och beslagtog valmaterialet.

Utanför presidentpalatset samlades en stor folkmassa som sedan, tillsammans med presidenten, begav sig till den militärflygplats där valmaterialet var beslagtagit av domstolen. I strid med domstolsordern, men utan soldaternas ingripande, lastade de över valmaterialet i taxibilar som körde ut det till landets vallokaler. Natten mellan lördagen och söndagen den 28 juni stormades presidentpalatset av beväpnad militär som tvingade president Manuel Zelaya ombord på ett plan till Costa Rica.

Både militären och Högsta Domstolen förklarade att militären agerat på domstolens direkta order. Förutom att arrestera Zelaya hade de order att ånyo beslagta det stulna valmaterialet. Kongressen samlades under söndagen och valde talmanen Roberto Micheletti till president eftersom denne enligt grundlagens successionsordning stod på tur, då vicepresidenten redan hade avgått. Under parlamentets sammanträde framhölls ett dokument där Manuel Zelaya avsade sig posten som president. Detta påstods dock senare vara falskt.

Högsta Domstolen hade beordrat militären att arrestera den fd presidenten, vilken hade upphört att vara president i samband med att han publicerade dekretet PCM-020-2009. Enligt §239 andra stycket i grundlagen upphör nämligen presidenten att vara president "omedelbart" om han ens förordar att ändra första stycket, vilket domstolen den 27 maj hade funnit att den så kallade opinionsundersökningen gjorde.

Den så kallade "militärledda statskuppen" har fördömts kraftigt av Organization of American States (OAS). USAs president Barack Obama var snabb med att fördöma "militärkuppen". Även EU har uttalat sitt stöd för Manuel Zelaya och inget land har hittills erkänt Michelettis regering. OAS krävde efter sitt andra extra insatta möte att Zelaya skulle återinsättas som president inom 72 timmar (den 5 juli) och några av dess diplomater följde med i det plan som den 5 juli skulle föra in Manuel Zelaya i landet igen trots hot om fängelse. Militären stängde dock av huvudstadens flygplats och en demonstrant sköts till döds, oklart av vilken sida, trots att många media rapporterat att två dödades.

Interimsregeringens utrikesminister Enrique Ortez bidrog till att ytterligare skärpa tonläget genom rasistiska påhopp på Obama och tvingades avgå.

Enligt Honduras nya regering var det ingen statskupp utan ett lagligt avsättande av en president som satt sig över både lagen och de övriga statsmakterna: högsta domstolen och kongressen. Både den folkvalda församlingen, och den av kongressen utsedda högsta domstolen, är intakt efter maktskiftet, och varken grundlag eller andra lagar har upphört att gälla. Även vissa regeringsmedlemmar satt kvar på sina ministerposter efter presidentskiftet. En rapport från den juridiska avdelningen på USA:s kongressbibliotek drog slutsatsen att Honduras kongress agerade lagligt då den avsatte Zelaya. Efter starka politiska påtryckningar att ändra slutsatsen genomförde kongressbiblioteket en ny granskning, med resultatet att de bekräftade den ursprungliga slutsatsen. En konsultrapport till FN kom också fram till att avsättandet gått lagligt till, men även om FN:s generalsekreterare medgav att rapporten existerade så offentliggjordes den inte, och medförde ingen ändring i inställningen. Den i USA baserad människorättsorganisationen Human Rights Foundation genomförde en juridisk analys och kom fram till att Honduras högsta domstol hade laglig rätt och laga skäl att skilja president Zelaya från presidentämbetet, men att vissa formella juridiska fel begicks i processen.

Amnesty International har kritiserat kuppregeringen för politiserade domstolar och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. I och med Porfirio Lobo Sosas maktövertagande i januari 2010 efter det av somliga kritiserade valet i november 2009 menar människorättsorganisationer att repressionen av regeringskritiker och oppositionella journalister har hårdnat. Gemensamt för de journalister som mördats är att de har intagit en kritisk hållning till Lobos regering, påstår Sveriges Radio utan att hänvisa till någon källa. En studie som genomfördes av internet-tidningen Honduras Weekly visade att bland de mördade journalisterna fanns det både sådana som varit uttalat för Micheletti, för Zelaya, och politiskt neutrala, utan klar tendens. Den enda gemensamma nämnaren var att samtliga hade rapporterat om den organiserade brottsligheten, dominerad av knarkkarteller. Honduras har en av världens högsta mordfrekvens för närvarande.

Demografi

Ett av landets största hälsoproblem är hiv/aids.

• Befolkningens medelålder: 18,8 år (2002)
• Befolkningens medellivslängd: 66,7 år (2003)
• Religiös tillhörighet: katoliker 85%
• Analfabetism: 25% av befolkningen äldre än 15 år kan inte skriva eller läsa.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Honduras
  Bilder & media