Prins Gustaf av Sverige och Norge

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Prins Gustaf)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Prins Gustaf” leder hit. För andra betydelser, se Prins Gustaf (olika betydelser).
Gustaf
Prins av Sverige och Norge
Hertig av Uppland
Gemål Ogift
Barn
inga barn
Personnamn Frans Gustaf Oscar
Ätt Bernadotte
Far Oscar I av Sverige och Norge
Mor Drottning Josefina
Född 18 juni 1827
Sverige Haga slott, Solna socken
Död 24 september 1852 (25 år)
Norge Kungliga slottet, Kristiania
Begravd Riddarholmskyrkan, Stockholm
Statyn av Prins Gustaf i Uppsala.
Prins Gustafs monument i Hagaparken.
Prins Gustaf och hans två bröder på föreläsning vid Uppsala universitet 1846.
Foto från 1852, samma år som prinsen avled.

Frans Gustaf Oscar, född 18 juni 1827Haga slott, död av tyfoidfeber 24 september 1852Kungliga slottet, Kristiania, var prins av Sverige och Norge och hertig av Uppland. Son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Prins Gustaf fick liksom sina bröder, en vårdad uppfostran på Stockholms slott, ledd av olika informatorer, utsedda av deras mor kronprinsessan Josefina. Därefter studerade prinsen tillsammans med sina bröder Carl och Oscar vid Uppsala universitet, och man hade då sin bostad i det så kallade Prinshuset. Omkring 1850 tilldelades prins Gustaf Stjernsunds slott utanför Askersund som sommarresidens, men hann knappt inreda det färdigt innan han avled.

I kryptan under det Bernadotteska grakoret i Riddarholmskyrkan vilar Gustafs stoft liksom systerns och ett flertal nära släktingars; kungarna och drottningarna gravsattes i koret ovanför.

Prins Gustaf fick hedersnamnet Sångarprinsen, och är den hittills största musikbegåvningen inom ätten Bernadotte. Han studerade musik för kompositören Adolf Fredrik Lindblad och blev en utmärkt pianist och sångare. Han gjorde sig också känd som kompositör (under pseudonymen "G*****"), och mer än 50 av hans kompositioner finns bevarade: marscher, romanser och visor. Två av hans tonsättningar för manskör sjungs ofta än idag, Studentsången ("Sjungom studentens lyckliga dag") och Vårsång ("Glad såsom fågeln i morgonstunden"), båda till text av Herman Sätherberg. En tredje, Kälkbackssång, framförs av tradition en gång per år på Ultuna. Han sjöng själv ofta romanser och manskvartett med sina bröder och inbjudna studenter under prinsarnas studenttid vid Uppsala universitet, och enligt samtida vittnen hade han en mycket vacker och lyrisk tenor. En inte lika uppmärksammad sida av prinsen liv är hans djupa religiösa intresse, som ökade alltmer under åren. Som 23-åring skrev han den andliga kompositionen Mina levnadstimmar stupa, vilken sedan blev nr 451 i den Wallinska psalmboken. Tonsättaren Karl-Erik Svedlund har i sin bok De sågo himlen öppen gett ett porträtt av Prins Gustaf, hans utveckling, kristna tro och musikskapande, liksom den påverkan som friherrinnan Josephine Hamilton hade för prinsen och hans utveckling.[1]

Den 11 februari 1846, samma dag som sin äldre bror Karl, invaldes han som förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Prins Gustaf avled på Kungliga slottet i Kristiania och jordfästes där i slottskapellet. Norska ångkorvetten Nidaros förde därefter kistan till Stockholm för gravsättning i Riddarholmskyrkan.[2]

Kungliga Musikaliska akademien lät år 1854 uppföra Prins Gustafs monument i Hagaparken, nära Haga slott. En porträttlik staty av Carl Eldh, invigd 1927, finns vid universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala.

Kompositioner[redigera | redigera wikitext]

Pianomusik[redigera | redigera wikitext]

Manskvartetter[redigera | redigera wikitext]

15 manskvartetter, däribland:

  • Sorg (Johan Gabriel Carlén), 1846. Utförd vid sorgefesten över Korvetten Carlskronas förolyckande i Mexikanska golfen.
  • Till aftonstjärnan (Johan Ludvig Runeberg), 1846
  • Snödroppen (Herman Sätherberg), 1846
  • Hälsning hem till Sverige (Herman Sätherberg), 1846
  • Vårsång ("Glad såsom fågeln") (Herman Sätherberg), 1846
  • Den 14 mars, 1848
  • Studentsång (eller Marsch) ("Sjungom studentens lyckliga dag"), 1852. (Herman Sätherberg)
    • Musiken förekom även som Marsch till chefen för Jönköpings regemente
  • Kälkbackssång, "de kälkåkande på Ultuna vänskapsfullt tillegnad", 1852
  • Du undersköna dal för kvartett och solosång skriven på Stjärnsund, 1851 (Herman Sätherberg)
  • En månskensstund (Herman Sätherberg)

Flerstämmiga sångstycken[redigera | redigera wikitext]

6 flerstämmiga sångstycken

  • Jägarsång, 1845 (Herman Sätherberg)
  • Serenad, 1845 (Herman Sätherberg)
  • Morgonhymn, 1845 (Herman Sätherberg)
  • En kvartett i anledning av nöden i Uppsala län, 1845
  • Vilan, 1848

Trios[redigera | redigera wikitext]

  • Frisk luft, 1844
  • Nyårsnatten, 1847
  • Sångarens längtan, 1850

Solosånger[redigera | redigera wikitext]

13 solosånger, därbland:

  • Romans ("I rosens doft"), 1846 (Herman Sätherberg)
  • Julvisa, 1846 (text: Prins Gustaf), tillägnad prins Oscar
  • Våren ("Allt i naturen"), 1846
  • För evigt (Otto Lindblad), 1848
  • Hemlängtan (Herman Sätherberg), 1848
  • Julklockorna (text: Prins Gustaf), 1848
  • Han vill det så (Arvid August Afzelius), 1849
  • Psalmen 451 ("Mina lefnadstimmar stupa"), 1850
  • Romans ("O säg mig strålar") (text: Prins Gustaf), 1851
  • Svanens sång (Johan Ludvig Runeberg), 1849

Sångspel[redigera | redigera wikitext]

Oklassifierade verk[redigera | redigera wikitext]

  • Dragonvisa, 1843
  • Vänskap, 1847
  • Låt alla sorger fara, 1848
  • Tidens flykt (text: Prins Gustaf), 1848. Tillägnad Oscar I på hans födelsedag.
  • Vigselkransen, 1851 (text: Prins Gustaf)
  • Saknaden, 1851 (Johan Ludvig Runeberg)
  • Tiden ilar, postumt verk, texförfattare okänd
  • Andens nedstigande, postumt verk, texförfattare okänd
  • Låt segerfacklan tändas, postumt verk, texförfattare okänd

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Advokat Henri Bernadotte
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Carl XIV Johan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jeanne de Saint Vincent
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rådman François Clary
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Desideria av Sverige och Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rose Françoise Somis
 
 
 
Prins Gustaf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vicomte Alexandre de Beauharnais
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Eugène av Leuchtenberg, vicekung av Italien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kejsarinnan Joséphine av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Maximilian I Joseph av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Augusta Amalia av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lantgrevinnan Auguste av Hessen-Darmstadt
 
 
 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svedlund, Karl-Erik (1966). De sågo himmelen öppen: tjugo snabbporträtt av kristna sångdiktare, kompositörer och sångare. Stockholm: Norman. Libris 1590456 
  2. ^ Johannes Almén: Ätten Bernadotte, Biografiska anteckningar (Andra tillökade upplagan Stockholm 1896) sid.204

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Geijer, Gösta (1912). Prins Gustaf: hans lefnad och tondiktning. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. Libris 1633796 
  • Horn, Vivi (1946). Prins Gustaf. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1401054 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]