Prins Gustaf av Sverige och Norge
- Uppslagsordet Prins Gustaf leder hit. För andra betydelser, se Prins Gustaf (olika betydelser).
| Gustaf | |
|---|---|
 |
|
|
|
|
|
|
|
| Gemål | Ogift |
| Barn | |
| inga barn | |
| Personnamn | Frans Gustaf Oscar |
| Ätt | Bernadotte |
| Far | Oscar I |
| Mor | Drottning Josefina |
| Född | 18 juni 1827 Haga slott, Stockholm |
| Död | 24 september 1852 Kristiania |
Frans Gustaf Oscar, född 18 juni 1827 på Haga slott, död av tyfoidfeber 24 september 1852 i Kristiania, var prins av Sverige och Norge och hertig av Uppland. Son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Prins Gustaf fick liksom sina bröder, en vårdad uppfostran på Stockholms slott, ledd av olika informatorer, utsedda av deras mor, kronprinsessan Josefina. Efter dessa studier studerade prinsen tillsammans med sina bröder Carl och Oscar vid Uppsala universitet, och man hade då sin bostad i det så kallade "Prinshuset".
Omkring 1850 tilldelades prins Gustaf Stjernsunds slott utanför Askersund som sitt sommarresidens, men hann knappt inreda det färdigt innan han avled.
Prins Gustaf fick hedersnamnet Sångarprinsen, och är den hittills största musikbegåvningen inom ätten Bernadotte. Han studerade musik för kompositören Adolf Fredrik Lindblad och blev en utmärkt pianist och sångare. Han gjorde sig också känd som kompositör (under pseudonymen "G*****"), och mer än femtio av hans kompositioner finns bevarade; marscher, romanser och visor.
Två av hans tonsättningar för manskör sjungs ofta än idag, Studentsången ("Sjungom studentens lyckliga dag") och Vårsång ("Glad såsom fågeln i morgonstunden"), båda till text av Herman Sätherberg. En tredje, Kälkbackssång, framförs av tradition en gång per år på Ultuna.
Han sjöng själv ofta romanser och manskvartett med sina bröder och inbjudna studenter under prinsarnas studenttid vid Uppsala universitet, och enligt samtida vittnen hade han en mycket vacker och lyrisk tenor.
Den 11 februari 1846, samma dag som sin äldre bror Karl, invaldes han som förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Kungliga Musikaliska akademien lät år 1854 uppföra Prins Gustafs monument i Hagaparken, nära Haga slott. En porträttlik staty av Carl Eldh, invigd 1927, finns vid universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala.
[redigera] Kompositioner
[redigera] Pianomusik
- Till Andra livgardet, 1843
- Marsch till Livregementets dragoner, 1843
- Dragonmarschen, tillägnad Upplands dragoner, 1843
- Eugeniavals, 1844
- Polka spelad på en bal i rikssalen vid Oscar I:s kröning, 1844
- Tullgarnsgalopp, 1844
- Sorgmarsch, vid begravningen av farfadern, Karl XIV Johan, den 26 april 1844
- Till Andra livgrenadjärregementet, 1846
- Debardeurmarsch, 1847. Minne av en kostymbal.
- Militärrast, 1848. Till Andra livgardet.
- Stridssignaler, 1848. Till Skånska husarregementet vid Herrevads kloster.
- Polka melancolique
- Sorgmarsch, komponerad vid en minnesfest i Frimurarelogen 1849
- Paradmarsch, utförd den 19 juni 1850 vid Kungliga Svea livgardes musikkår vid kronprins Carls förmälning med prinsessan Louise av Nederländerna.
- Sorgmarsch mig sjelf tillegnad, 1850. Spelades av Stockholms garnisons musikkårer, då hans stoft den 14 oktober 1852 fördes från korvetten Nidaros till Riddarholmskyrkan.
[redigera] Manskvartetter
15 manskvartetter, däribland:
- Sorg (Johan Gabriel Carlén), 1846. Utförd vid sorgefesten över Korvetten Carlskronas förolyckande i Mexikanska golfen.
- Till aftonstjärnan (Johan Ludvig Runeberg), 1846
- Snödroppen (Herman Sätherberg), 1846
- Hälsning hem till Sverige (Herman Sätherberg), 1846
- Vårsång ("Glad såsom fågeln") (Herman Sätherberg), 1846
- Den 14 mars, 1848
- Studentsång (eller Marsch) ("Sjungom studentens lyckliga da'r"), 1852. (Herman Sätherberg)
- Musiken förekom även som Marsch till chefen för Jönköpings regemente
- Kälkbackssång, "de kälkåkande på Ultuna vänskapsfullt tillegnad", 1852
- Du undersköna dal för kvartett och solosång skriven på Stjärnsund, 1851 (Herman Sätherberg)
- En månskensstund (Herman Sätherberg)
[redigera] Flerstämmiga sångstycken
6 flerstämmiga sångstycken
- Jägarsång, 1845 (Herman Sätherberg)
- Serenad, 1845 (Herman Sätherberg)
- Morgonhymn, 1845 (Herman Sätherberg)
- En kvartett i anledning av nöden i Uppsala län, 1845
- Vilan, 1848
[redigera] Trios
- Frisk luft, 1844
- Nyårsnatten, 1847
- Sångarens längtan, 1850
[redigera] Solosånger
13 solosånger, därbland:
- Romans ("I rosens doft"), 1846 (Herman Sätherberg)
- Julvisa, 1846 (text: Prins Gustaf), tillägnad prins Oscar
- Våren ("Allt i naturen"), 1846
- För evigt (Otto Lindblad), 1848
- Hemlängtan (Herman Sätherberg), 1848
- Julklockorna (text: Prins Gustaf), 1848
- Han vill det så (Arvid August Afzelius), 1849
- Psalmen 451 ("Mina lefnadstimmar stupa"), 1850
- Romans ("O säg mig strålar") (text: Prins Gustaf), 1851
- Svanens sång (Johan Ludvig Runeberg), 1849
[redigera] Sångspel
- Hvita frun på Drottningholm, tillsammans med Ivar Hallström, 1846. Orkestrerad av Jacob Niclas Ahlström. Text av Herman Sätherberg. Uppförd på Kungliga Teatern den 9 april 1847.
[redigera] Oklassifierade verk
- Dragonvisa, 1843
- Vänskap, 1847
- Låt alla sorger fara, 1848
- Tidens flykt (text: Prins Gustaf), 1848. Tillägnad Oscar I på hans födelsedag.
- Vigselkransen, 1851 (text: Prins Gustaf)
- Saknaden, 1851 (Johan Ludvig Runeberg)
- Tiden ilar, postumt verk, texförfattare okänd
- Andens nedstigande, postumt verk, texförfattare okänd
- Låt segerfacklan tändas, postumt verk, texförfattare okänd
[redigera] Anfäder
[redigera] Referenser
[redigera] Tryckta källor
- The New Grove Dictionary of Music and Musicians, band 7. Macmillan Publishers 1980
- Sohlmans musiklexikon, band 3. Sohlmans förlag AB 1976
- Vivi Horn: Prins Gustav, Wahlström & Widstrand 1946
