Puyi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Puyi
Puyi i officiell kejsarskrud.
Regeringstid 2 december 1908-12 februari 1912
Företrädare Guangxu
Efterträdare Ingen
Gemål Wanrong, Wenxiu, Tan Yuling och Li Yuqin.
Ätt Aisin Gioro
Föräldrar Zaifeng och Youlan
Född 7 februari 1906
Peking
Död 17 oktober 1967(61 år)
Peking

Aisin Gioro Puyi eller Pu Yi (kinesiska: 溥儀, Pǔyí) född 7 februari 1906 i Peking, död där den 17 oktober 1967, var Qingdynastins och Kinas siste kejsare.

Qingdynastins siste kejsare[redigera | redigera wikitext]

Han regerande från 2 december 1908 under sin fader Zaifengs förmyndarregering och hans regeringstitel Xuantong (kinesiska: 宣統), vilket han också är känd under, kungjordes på det kinesiska nyåret den 22 januari 1909. Efter Xinhairevolutionen tvingades Puyi abdikera den 12 februari 1912 och avstå från sina anspråk på att vara Kinas kejsare, men behöll nominellt sin titel som Qing-dynastins kejsare och överhuvud över kejsarklanen Aisin Gioro fram till 5 november 1924, då krigsherren Feng Yuxiang fördrev honom från Förbjudna staden. Åren 1925-1931 fann han sin tillflyktsort i de utländska koncessionerna i fördragshamnen Tianjin.

Regent i Manchukuo[redigera | redigera wikitext]

Pu Yi som kejsare av Manchukuo

Efter Japans ockupation av Manchuriet i september 1931 vände sig den japanska ockupationsmakten till Puyi för att övertala honom att bli formellt statsöverhuvud över den japanska marionettstaten Manchukuo. Efter utdragna förhandlingar smugglades han ut ur Tianjin och fördes i Lüshun. Den 9 mars 1932 antog han formellt titeln "regeringschef" över Manchukuo och den 1 mars 1934 utropades han till kejsar Kangde (康德皇帝), en titel han behöll till krigsslutet den 15 augusti 1945. Efter Japans kapitulation hamnade han först i sovjetisk fångenskap 1945–1950 och sedan i kinesisk 1950–1960 innan han släpptes.

Puyis kejsarinna var Wanrong (klannamn: Gobulo) men han hade flera fruar (konkubiner) jämte henne. Dock erkändes endast hon som gemål av Folkrepubliken Kina (men då var hon sedan länge avliden).

Senare liv och död[redigera | redigera wikitext]

Efter att Puyi genomgått omskolning började han arbeta som trädgårdsmästare och gifte om sig med en sjuksköterska. 1964 blev han medlem i Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens, vilket han förblev fram till sin död.

Puyi avled av cancer 1967 i Peking. Han begravdes som en vanlig medborgare i Kina och saknar därför det traditionella begravningsnamnet som alla tidigare kejsare hade.

Utanför Kina är Puyi i dag antagligen mest känd genom Bernardo Bertoluccis film Den siste kejsaren från 1987, som baserades på Puyis (spökskrivna) självbiografi.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Boorman Howard L., Howard Richard C., red (1967-1979) (på eng). Biographical dictionary of republican China. New York: Columbia U.P. Libris 1923 
  • Puyi, Henry; Eljach Alvaro, Hansson Lars (1988). Jag var kejsare av Kina: från himlens son till medborgare. Lund: Pegas. Libris 7665562. ISBN 91-7784-022-4