Rättssociologi
Rättssociologi är en av gren av såväl rättsvetenskapen som den allmänna sociologin, som i studier av rätten systematiskt utnyttjar de inom sociologin utvecklade teoretiska modellerna och metodologiska tillvägagångssätten. Rättssociologi är ett samhällsvetenskapligt och rättsvetenskapligt ämne som sätter rätten i ett samhällsperspektiv och fokuserar på hur samhället påverkar rätten och hur gällande rätt påverkar samhällets normer och värderingar.
Rättssociologi som ämne[redigera | redigera wikitext]
Bland de paradigm som utövat inflytande på rättssociologiska studier under senaste tiden kan först nämnas det handlingsinriktade perspektivet som är inspirerat av Max Weber. Det av Niklas Luhmann utvecklade systemteoretiska perspektivet[1], samt olika konsensus- och konfliktinriktade struktur-funktionalistiska teorier [2] har också påverkat rättssociologiska studier. De sistnämnda tycks särskilt ha påverkat utvecklingen av rättssociologi i Norden. Inom svensk rättssociologi finns också en tradition att analysera rättsliga former som politiska styrningsinstrument.[3] Fenomenologiska och etnometodologiska teorier har också använts, men i mindre utsträckning.
Rättssociologisk utbildning[redigera | redigera wikitext]
Juridiska institutionen vid Uppsala universitet erbjuder utbildning i rättssociologi på avancerad nivå samt forskarutbildning med rättssociologisk inriktning. Ämnet har varit företrätt vid Uppsala universitet sedan 1960-talet då det etablerades i Sverige.[4]
Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet är det enda lärosätet i Sverige och Norden som erbjuder utbildning i rättssociologi på grund- och avancerad nivå samt som forskarutbildning. Ämnet har funnits vid Lunds universitet sedan 1972.[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ se t ex Teubner, 1986
- ^ Se Aubert 1980, Mathiesen 1985, Hyden 1986, och Aubert, Ekhoff och Sveri 1952.
- ^ Lindgren, Magnusson och Stjernquist (1971)
- ^ [1]. 32—713005. Svensk Juristtidning 1971. Läst 5 augusti 2018.
- ^ Om Rättssociologiska institutionen. Lunds universitet. Läst 11 december 2016.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Aubert, Vilhelm (1980) Inledning till rättssociologi (Stockholm, AWE/GEBERS).
- Aubert. V., Eckhoff, T. & Sveri. K. 1952. En lov i sokelyset. Sosialpsykologisk undersokelse av den norske hushjelplov [A Law in the Spotlight. A Social-psychological Study of the Norwegian Housemaid Act] Oslo: Akademisk Forlag.
- Banakar, Reza, "When Do Rights Matter? A Case Study of the Right to Equal Treatment in Sweden" (April 15, 2004). HUMAN RIGHTS BROUGHT HOME, Simon Halliday, Patrick Schmitt, eds., Hart Publishing, 2004. Available at SSRN: http://ssrn.com/abstract=1328345.
- Hydén, Håkan (2002) Normvetenskap i Lund Studies in Sociology of Law, Lund: Lund University.
- Hydén, Håkan (1986) “Sociology of Law in Scandinavia” in 13 Journal of Law and Society.
- Lindgren Lena, Magnusson Dan & Stjernquist Per (1971) Sociala styrningsformer, Stockholm: Almqvist & Wiksell.
- Mathiesen, Thomas (1985) Rätten i samhället (Göteborg, Bokförlaget Korpen).
- Teubner, Gunther (1986) Dilemmas of law in the welfare state / edited by Gunther Teubner Walter de Gruyter, Berlin.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- The Sociology of Law http://en.wikipedia.org/wiki/Sociology_of_law
- Research Committee on Sociology of Law http://en.wikipedia.org/wiki/Research_Committee_on_Sociology_of_Law
- Retfӕrd: The Nordic Journal of Law and Justice [2]
.svg)