Holism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Holism (av grekiska holos, "hel", "odelad") är i allmän bemärkelse ett filosofiskt betraktelsesätt att helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan kontext. Motsatsen till holism är reduktionism, atomism och vetenskapsteoretisk individualism.

Inom samhälls- och humanvetenskaperna innebär holism teorin att det existerar helheter som är självständiga enheter som inte endast är sina individualier. Enklare uttryckt kan till exempel ett politiskt parti inte enbart beskrivas som själva sammanslutningen av sina medlemmar. Att studera samhället från ett holistiskt perspektiv innebär att man använder en annan metod än vid ett individualistiskt perspektiv. Man beskriver exempelvis inte förlopp och grupper utifrån individerna bakom dem.

Inom kunskapsteorin och vetenskapsteorin betecknar holism arbetshypotesen att kunskap är ett komplicerat system som skapats genom historien eller under livet, varför tron på absoluta sanningar avvisas. En grundtanke inom idéhistorisk vetenskap, och motsats till fundamentalismens grundtanke.

Många pseudovetenskaper, såsom astrologi samt "branding" betraktar sig som holistiska, men tanken är också en stomme i socialpsykologin, modern medicin, med mera. Det föreligger ingen motsättning mellan att vara holistisk i sin vetenskapssyn, och förespråka individualism i politiskt avseende.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Filosofilexikonet, red. Poul Lübcke, övers. J. Hartman (Sthlm 1988)