Rörö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°46′30″N 11°36′50″Ö / 57.77500°N 11.61389°Ö / 57.77500; 11.61389
Rörö
Tätort
Klappersten från öns västra sida
Klappersten från öns västra sida
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Öckerö kommun
Koordinater 57°46′30″N 11°36′50″Ö / 57.77500°N 11.61389°Ö / 57.77500; 11.61389
Area 52,76 hektar
Folkmängd 269 (2010)[1]
Befolkningstäthet 5,1 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 4552
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg

Rörö är en ö i Öckerö kommun. Rörö är den nordligaste bebodda ön i denna kommun. I söder ligger Hyppeln och i sydost Källö-Knippla. I väster breder den nordligaste delen av Kattegatt ut sig. På östra delen av ön ligger tätorten Rörö men cirka 260 invånare.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

"Rör" är i bohuslänskan och fornnordiskan namnet på vass. Således en ö där det växer vass. Även idag kan man beskåda stora vassruggar invid Ers vatten, sötvattensdammarna på sydvästra delen av ön.

Forntid[redigera | redigera wikitext]

Det sägs att den forne kungen över Viken, det som idag är Bohuslän, Håkon Håkonsson, Håkan den gamle eller Haakon IV. etablerade flera samhällen på Öckeröarna, däribland en bosättning på Rörö. Idag finns en husgrund på norra delen av ön som kallas för "Hågans hytte" eller "Håkons hytte" och dessutom benämns hamnen på äldre kartor som "Hågonshamn" eller Håkonshamn". Mitt på ön ligger berget Fyrvala, där man i forna tider tänt vårdkasar.

Samhälle och hamn skyddat läge[redigera | redigera wikitext]

De stora vadfiskebåtarna GG 64 Astrid-Marie och GG 764 Astrid i Rörö Hamn

Samhället ligger på Rörös ostsida och rymmer en skyddad fiskehamn. Hamnen är sommartid välbesökt av fritidsseglare. Där finns också en matvarubutik (Ica) samt en station för diesel och bensin. På sommaren finns även ett kafé, en bokbod och en fiskaffär. Sedan sommaren 2007 har hembygdsföreningen en bod uppställd i parken.

Hamnen utgörs av en vik i sydost av själva Rörö, Hågonshamn, samt en pir från Rörö ut till Inre Hamnholmen. Inne i hamnen ligger några skär, eller "bôar" som kallas för "Råttorna", dessa är förbundna med såväl piren som inre hamnen med bryggor främst avsedda för gästande fritidsbåtar. Kajen i norr är endast avsedd för fiskefartyg, och andra yrkesfartyg. Fler mindre hamnar finns längs öns östsida, av dessa är Apelviken störst och mest skyddad.

Ett mindre vägnät går runt ön, numera har alla vägarna namn, men så sent som på 1970-talet användes inte vägnamnen utan enbart husnummer, då husen blivit numrerade i den ordning de byggts.

Andligt[redigera | redigera wikitext]

Byn har ingen kyrka tillhörande Svenska kyrkan, men ett församlingshem som också inhyser ett mindre bibliotek. En frikyrklig församling, Sion, är också verksam på ön.

Huvudnäring[redigera | redigera wikitext]

I äldre tider fanns det lotsar på Rörö, sedermera småbönder och fiskare, liksom arbetare inom sillnäringen. Mellan sillperioderna etablerades jordbruket på Rörö. Inte sällan kombinerades jordbruk och fiske. Man kombinerade även fiske med fraktseglation. Dagens bofastas huvudnäring är fiske. En i relation till invånarantalet stor fiskebåtsflotta av mycket stora snörpvadsbåtar har sin hemmahamn på Rörö. Därtill kommer mindre fiskebåtar för kustnära fiske som ägs av pensionärer och deltidsfiskare, samt husbehovsfiskare.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Trafikverkets bilfärjor Ulrika och Linda (Nordöleden) anlöper Rörö och utgår från Burö. På 1970-talet anlöptes öarna i norra delen av Öckerös skärgård av kommunens egna färjor, främst bilfärjorna "Nordö I", "Nordö II" och senare "Nordö III". Det blev då möjligt att ta med bilar till dessa öar. Sedan Vägverket (numera Trafikverket) tog över behölls "Nordö III" som vägverksfärja. "Nordö I" behölls av kommunens rederi och döptes om till "Polstjärnan" och f.d. Nordö II kan ses som transportfärja i Göteborgs södra skärgård. Polstjärnan var för övrigt en mindre passagerarbåt som trafikerade öarna innan Nordöfärjorna kom till.

Skola[redigera | redigera wikitext]

Rörö har en skola för årskurs 1-6. 2008 togs nya lokaler i bruk. Även en förskola finns på ön. Under 2000-talet byggdes också en idrottshall i anslutning till skolan. Skolans framtid är hotad, öborna protesterar mot kommunens nedskärningsplaner (enligt Göteborgs Posten 091005).

Sjöräddning och räddningstjänst[redigera | redigera wikitext]

SSRS "Rescue Märta Collin".
SSRS "Rescue Astra" i kvällsljus.

SSRS har en av kustens större sjöräddningsstationer på ön. Denna etablerades 1917. Den första båten var en patrullerande räddningskryssare som hette Willhelm R. Lundgren, namnet hade donatorn, rederiet Transatlantic bestämt, även efterföljande båt fick samma namn. 1969 fick man en ny tung räddningskryssare, denna döptes till Ulla Rinman. Idag finns räddningskryssaren "Astra" stationerad på Rörö, liksom; räddningsbåten Märta Collin, RIB-båten Catharina af Marstrand, rescuerunner Oskar Andersson, rescuerunner Sjömannasällskapet och miljösläpet "Rörö". SSRS personal bemannar även Öckerö räddningstjänsts brandvärn på ön. Detta brandvärn har ett kombinationsfordon, en Iveco skåpbil, som klarar diverse insatser.

Naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rörö naturreservat

Två tredjedelar av Rörö, i princip hela södra, västra och norra delarna, är naturreservat. Reservatet omfattar förutom 182 hektar land även 728 hektar vatten. Trots sin relativt begränsade areal erbjuder Rörö ett naturgeografiskt och geomorfologiskt stoff av stort värde för studier av glacialmorfologi, strandförskjutningar m.m.

Bad[redigera | redigera wikitext]

Badställen finns söder om hamnen. Här finns några långgrunda vikar med sandstränder som kallas första-, andra- och tredje viken. Från östra delen av inre Hamnholmen kan man bada från klipporna. På östra delen av ön ligger Gula skären - en kommunalt underhållen badplats med simskola.

Djurliv[redigera | redigera wikitext]

Fågellivet är rikt, man finner naturligtvis de vanligaste måsarterna men också flera vadarfåglar, varav strandskatan är vanlig. I vikarna och i hamnen får man sällskap av ejder och knölsvan och på senare tid har även kanadagässen hittat hit. Inte sällan kan man observera knubbsäl i vattnen runt ön. Mink, räv och hare är vissa år vältaliga. Huggorm och snok förekommer också. Jakt har tidigare bedrivits på havslevande däggdjur såsom tumlare och säl. Viss jakt av sjöfågel bedrivs idag, samt skyddsjakträv och förvildade katter.

Profiler[redigera | redigera wikitext]

Den mest kände röröbon genom tiderna är "Utter-Anders" 1885-1980 som bodde i den mindre byn invid Apelviken. Utter-Anders hette egentligen Anders Olsson och livnärde sig som jägare, fiskare och båtbyggare. Det berättas många historier och skönor om denna "Otter-Anners", bland annat hur han sköt en valrosshane med tre skott i samma hål. Valrossen, i uppstoppat skick, står utställd på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Utter-Anders och hans far Stin-Olle bodde i ett hus delvis byggt av vrakgods och strandat timmer.

Tragiska olyckor[redigera | redigera wikitext]

Ubåtsförlisning[redigera | redigera wikitext]

Den 16 april 1943 försvann den svenska u-båten HMS Ulven under en övning i vattnen utanför Stora Pölsan väster om Rörö och söder om Marstrand. Många enheter letade efter haveristen, bland annat SSRS Wilhelm R. Lundgren från Rörö, vars befälhavares son fanns ombord på Ulven. Först den 5 maj samma år hittades fartyget på 52 meters djup. Det var fiskebåten Normy från Hälsö som fastnade i "någonting" i sin trål. Dykare skickades ned från bärgningsfartyget Belos; dykaren kunde bara bekräfta att en tragedi inträffat. U-båten bärgades i augusti. Alla 33 i besättningen hade omkommit då u-båten kolliderade med en drivande tysk mina. Dåtidens media ägnade stort intresse och bevakning om denna händelse. Man trodde länge att hela eller delar av besättningen skulle ha överlevt då man hört knackningar i havet, såsom om någon bankat inifrån ett u-båtsskrov. Det visade sig senare att explosionen var så kraftig att samtliga ombordvarande torde ha avlidit omedelbart eller ganska kort tid efter explosionen. Fiskerimuseet på Hönö har en permanent utställning som belyser denna händelse.

Helikopterhaveri[redigera | redigera wikitext]

En tragisk helikopterolycka inträffade onsdagskvällen den 18 november 2003 öster om ön. Det var en Hkp 10, Superpuma från Säve helikopterbas på Hisingen som denna kväll samövade med SSRS Märta Collin. Efter byte av besättning återvände helikoptern till övningsplatsen och havererade i havet från låg höjd, något hundratal meter från sjöräddningens fartyg. Det enda man såg från sjöräddningsfartyget var en ung man i blå ytbärgardräkt. Han låg och flöt i vattnet tillsammans med diverse vrakgods och flygfotogen. Med risk för den egna säkerheten seglade man rakt in i detta och bärgade den då 19-årige ytbärgaren i sista stund. Troligtvis hade han inte överlevt så länge till i det av fotogen kontaminerade vattnet. Det fanns sammanlagt sju besättningsmän ombord på helikoptern, sex av dem förolyckades. Endast den värnpliktige ytbärgaren Jacob de Vries överlevde och fortsatte senare i detta yrke.

Befolkningsutveckling i tätorten[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Rörö 1960–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
363
1965
  
319
1970
  
305
1975
  
270
1980
  
268
1990
  
277 53
1995
  
286 53
2000
  
299 53
2005
  
283 53
2010
  
269 53

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  • Fjellsson, Sigvard; Hansson, Göran (2006). Rörö: bland lotsar och vadfiskare. Träbiten, 0347-0652 ; 134. Uddevalla: Föreningen Allmogebåtar. Libris 10320100 
  • Knapp, Ted; Söderlund, Miko (2008). Längs kusten i Bohuslän: skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare. Göteborg: Tre böcker. Libris 11278157. ISBN 978-91-7029-660-4 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 1, Rörö : öns historia. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1988. Libris 496529 
  • Laestadius, Bo (2011). Året på ön. Växjö: Artéa. Libris 12221729. ISBN 978-91-85527-32-8 
  • Löfdahl, Maria (1996). Ortnamnen på Rörö: en studie i ortnamnssemantik. MISS : meddelanden från Institutionen för svenska språket, 1102-4518 ; 13. Göteborg: Univ. Institutionen för svenska språket. Libris 2203586