Ragnar Lodbrok

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
"Konung Ellas sändebud inför Ragnar Lodbroks söner" såsom August Malmström föreställde sig dem i sin målning 1857.

Ragnar Lodbrok var enligt den danske hävdatecknaren Saxo Grammaticus jarl hos den danske kungen Hårik. Enligt den isländska litteraturen var han emellertid son till en sveakung vid namn Sigurd Ring. Namnet Lodbrok hade han enligt sagorna då han till skydd mot en lindorm burit en särskild sorts vargskinnsbyxor bestrukna med beck ("lodbrokor") för att ettret (giftet) inte skall skada honom.

Han har framförallt identifierats med en dansk viking som med en flotta på 120 skepp seglade till Frankrike och uppför floden Seine, där han plundrade omgivningarna och belägrade Paris år 845. Staden var skyddad av Karl den skalliges män, men de flydde då danskarna inför deras ögon avlivade fångar och hängde 111 av dem. Belägringen upphörde först sedan Ragnar erbjudits en danagäld, 7 000 pund silver, på den tiden en oerhört stor summa. Det finns en samtida skriftkälla från ett kloster vid Seine som meddelar följande avseende året 845: ”Detta år kom Regner, vikingarnas anförare, med sin flotta och han nådde Paris, och på den heliga påskafton, som är den 28 mars, inträdde han i staden.”

Möjligen har sagans Ragnar Lodbrok uppstått som en blandning av en storman Ragnar Sigurdsson besjungen i Brage Boddasons Ragnarsdrapa, vilken sammanblandats med den danske vikingen och således givit upphov till berättelserna om Ragnar Lodbrok.

Ur sagan[redigera | redigera wikitext]

Ragnar får Kraka, som Malmström föreställde sig det.

Ragnar Lodbrok var enligt Ragnar Lodbroks saga son till den svenske kungen Sigurd Ring, som även styrde över Danmark. Han börjar sin bana med att i en rustning av ludna skinn döda en lindorm och befria en jungfru vid namn Tora Borgarhjort, dotter till den östgötske kungen (eller jarlen) Herröd. Hon dör emellertid efter en tid och Ragnar trivs därför inte längre hemmavid utan drar ut på härfärder. En av dessa för honom till Norge. Där träffar han på en underbart skön och klok flicka som kallas Kraka men i själva verket heter Aslög och är dotter till sköldmön Brynhilda och kung Sigurd Fafnesbane. Efter att ha återvänt hem återkommer han till Kraka nästa sommar. Då bestäms att hon skall bli hans drottning. Hon är honom ständigt trofast och blir moder till fyra söner; Björn Järnsida, Ivar Benlös, Vitsärk och Sigurd Ormiöga.

På gamla dar drar Ragnar Lodbrok till England för att på ärofullast möjliga sätt erövra landet, men den engelske kung Ella är på sin vakt, tar honom till fånga och kastar honom i en ormgrop, där den döende vikingen hörs yttra de bevingade orden "Grymta månde grisarna om de visste vad den gamle galten lider". Kung Ella inser då vem fången är och skickar bud till hans söner (se bild) med anbud om mansbot. Tre av sönerna blir då fruktansvärt vreda, utom Ivar som manar dem till besinning. Ella blir då rädd för Ivar men blir snart överfallen av de tre bröderna. De saknar dock tillräcklig mankraft och besegras. Då går Ivar och begär mansboten. Han får då ett område som hette Lundunaborg. Dit drar han sig tillbaka och värvar Ellas närmaste män genom rådklokhet och givmildhet. Med dessa och sina bröder anfaller han senare Ella, som smädligen dödas på ett sätt som kallas att rista blodörn.

Efter faderns död delar sönerna upp Norden mellan sig så att bland andra Sigurd Ormiöga får Danmark och Björn Järnsida får Sverige. Efter dessa två skall sedan de danska och svenska kungarna härstamma. Till den svenska kungaätten skall enligt sagorna bland andra Erik Segersäll och hans son Olof Skötkonung höra.

Sagokällorna[redigera | redigera wikitext]

De medeltida källor som nämner Ragnar är:

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

I den irländsk - kanadensiska serien Vikings får man följa Ragnar Lodbrok när han är en ung krigare och bonde. Serien ändrar några familjeband och gör Björn Järnsida till sköldmön Lagerthas son istället för Aslögs.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]