Erik Segersäll
- För skärgårdsfregatterna, se HMS Erik Segersäll.
| Erik Segersäll | |
|---|---|
| Regeringstid | 970-995 |
| Efterträdare | Olof Skötkonung |
| Gemål | Sigrid Storråda? Swiatoslawa av Polen? |
| Barn | |
| Olof Skötkonung | |
| Ätt | Munsöätten |
| Född | omkring 945 |
| Död | 995 |
Erik Segersäll (fornnordiska: Eiríkr sigrsæli,[källa behövs] av Adam av Bremen på latin kallad Hericus Victor,[1]) död 995,[1] var en svensk kung mellan åren 970 och 995 som möjligen tidvis även styrde över Danmark.[2][3] Han är den förste svenske kung som man vet något bestämt om[4] och kan ha behärskat hela det område som idag utgör Svealand, Västergötland och Östergötland, det vill säga större delen av det område som skulle komma att utgöra det tidigmedeltida Sverige.[5]
Erik brukar anses vara den som grundade Sigtuna.[6]
Innehåll |
[redigera] Regeringstid
De källor som berättar om Erik Segersäll regering är främst isländska sagor och Adam av Bremens krönika. I dessa påstås att han bland annat skall ha erövrat och härskat över Danmark, och där låtit döpa sig, men vid återkomsten till Sverige återgått till hedendomen. Källorna lider dock av problem: de utförligaste sagorna är mycket sentida,[7] och Adam av Bremens tendens att svärta ner den danske kungen Sven Tveskägg gör att hans uppgifter kan vara överdrivna.[8] Det faktum att Danmark vid den här tiden var det mäktigaste riket i Norden och andra källor eller arkeologiska spår tyder på att Sverige skulle ha invaderat Danmark vid den här tiden, och påståendet började ifrågasättas i Svensk historieskrivning redan i början av 1900-talet.[9]
[redigera] Slaget vid Fyrisvallarna
Enligt sagorna skall han vid tillträdet ha samregerat med sin yngre bror Olof. Olof skall dock ha dött ung och Erik blivit ensam kung. Enligt sentida sagor skall Olof lämnat efter sig en son vid namn Styrbjörn som hävdade sin fars rätt till tronen. Erik vägrade erkänna denna rätt, men gav Styrbjörn 60 utrustade skepp. Styrbjörn skall ha lyckats inta jomsvikingarnas fäste Jomsborg varvid den danske kungen Harald Blåtand blev så tacksam att han allierade sig med honom. Med sina allierade skall Styrbjörn någon gång kring 985 begett sig mot Uppland för att avsätta Erik. Väl framme skall Styrbjörn ha bränt sina egna skepp för att hindra sina män från att fly, varvid danskarna återvände hem. Erik och Styrbjörn skall ha mötts i det tre dagar långa slaget vid Fyrisvallarna utanför Gamla Uppsala i Uppland. Styrbjörn skall ha stupat och Erik stått som segrare, varvid han fick tillnamnet "Segersäll".[7] Huruvida något sådant slag verkligen inträffat, eller om Styrbjörn över huvud taget är historisk, går inte att avgöra.[10]
Strax efter detta skall Erik också, som hämnd för att danskarna stödde Styrbjörn,[källa behövs] ha fördrivit den danske kungen Sven Tveskägg ur Danmark och regerat över detta rike till sin död.[1] I Danmark skall han någon gång under tiden 990-992 ha övergått till kristendomen och låtit döpa sig, men strax därefter ha återgått till asatron.[1] Han dog antingen på hösten 994 eller vintern 995[1] i sjukdom (sotdöden) på kungsgården i Gamla Uppsala[5] och efterträddes av sin son Olof Skötkonung.[7]
[redigera] Äktenskap
| Ur Adams av Bremen krönika |
| Erik, sveonernas kung, slöt ett fördrag med polanernas mycket mäktige kung Boleslav. Denne gav Erik sin dotter eller syster till äkta. På grund av detta förbund angreps danerna av slaverna och sveonerna gemensamt. |
Erik Segersäll var gift med antingen den västgötska stormansdottern Sigrid Storråda eller Świętosława (också känd som Gunhild) av Polen, dotter till furst Mieszko I av Polen [ES II:114].
Källorna är oense om vem som var Eriks drottning och vem av de ovannämnda kvinnorna som anses vara mest trovärdig beror helt på hur man värderar källornas tillförlitlighet. De isländska källorna och Saxo Grammaticus säger att det var Sigrid Storråda och hon får mycket utrymme i deras berättelser. Adam av Bremen anger däremot att hon var en icke namngiven slavisk prinsessa, syster eller dotter till Boleslav, som i ett senare tillägg till hans bok får namnet Gunhild. Äktenskapet var ett tecken på ett förbund mellan Erik och Boleslav riktat mot den danske kungen Harald Blåtand. Om han med Boleslav menar den polske kungen Boleslav I blir det problem eftersom denne regerade efter Harald Blåtands död.[11]
Enligt den föga tillförlitliga Ingvar den vittfarnes saga skall Erik dessutom ha varit gift med Aud Håkansdotter.
[redigera] Barn
- Olof Skötkonung
- Holmfrid[5]
[redigera] Källor
[redigera] Noter
- ^ [a b c d e] Lagerqvist (1996), s. 27-30
- ^ Lagerqvist (1976), s. 23
- ^ Ohlmarks (1979), s. 10
- ^ Lindkvist, s. 223
- ^ [a b c] Lagerqvist & Åberg, s. 9
- ^ Harrison, s. 135
- ^ [a b c] Henrikson, s. 72-73
- ^ Harrison & Svensson, s. 304
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ Harrison, s. 121
- ^ Hagerman, s. 281-282
[redigera] Litteratur
- Hagerman, Maja, Spåren av kungens män, Rabén Prisma, Stockholm 1996. ISBN 91-518-2927-4 (första upplagan)
- Harrison, Dick; Svensson, Kristina (2007). Vikingaliv. Natur och Kultur. ISBN 978-91-27-35725-9
- Harrison, Dick (2009). Sveriges historia: 600-1350. Stockholm: Norstedts. ISBN 978-91-1-302377-9
- Henrikson, Alf (1963). Svensk historia. Stockholm: Bonniers. ISBN 91-0-046394-9
- Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3 (första upplagan)
- Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996. ISBN 91-1-963882-5 (andra upplagan)
- Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004. ISBN 91-87064-43-X (femte reviderade upplagan)
- Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, (okänd utgivningsort) 1994. ISBN 91-518-2647-X (andra upplagan)
- Lindkvist, Thomas, The Cambridge History of Scandinavia, Cambridge University Press 2003. ISBN 0521472997
- Ohlmarks, Åke, Sveriges hundra kungar, Biblioteksböcker, Stockholm 1956.
- Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979. ISBN 91-20-04203-5 (andra upplagan)
| Företrädare: Okänd |
Kung av Sverige 970–995 |
Efterträdare: Olof Skötkonung |
