Rosentärna
| Rosentärna Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Adulta rosentärnor i häckningsdräkt. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Måsfåglar Laridae |
| Släkte | Sterna |
| Art | Rosentärna S. dougallii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sterna dougallii | |
| Auktor | Montagu, 1813 |
| Utbredning | |
 | |
 Juvenil (ljus morf) | |
Rosentärna[2] (Sterna dougallii) är en vida spridd men lokalt förekommande fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.[3]
Utseende
Rosentärnan är en liten till medelstor tärna, 33–36 centimeter lång och med vingspann ett på 67–76 centimeter. Arten kan förväxlas med silvertärna, fisktärna och kentsk tärna. Näbben är diagnostiskt svart med rött längst in, vilket breder ut sig under häckningssässongen och är mer utbrett i underarterna i tropikerna och på södra halvklotet. Stjärtspröten är väldigt långa och böjliga och benen orangeröda.
Den är mer kortvingad och har snabbare vingslag än både fisktärna och silvertärna. Vingens ovansida är ljust grå och undersidan vit. I flykten är den därför väldigt ljus, som en liten kentsk tärna. Sommartid får vuxna fåglar en rosafärgad nyans på undersidan vilket gett fågeln dess namn.
Vintertid får rosentärnan en vit panna och näbben blir svart. Ungfåglar har ett fjälligt utseende likt unga kentska tärnor, men det svarta är mer utbrett på hjässan.
Systematik och utbredning
Rosentärnan är vida spridd i stora delar av världen, men samtidigt lokalt förekommande. Det finns fem underarter[4] med olika geografisk utbredning och något olika utseende, främst i fråga om näbbfärg.
- S. d. arideensis – förekommer på Seychellerna och Madagaskar
- S. d. bangsi – förekommer från Malackahalvön och österut till Japan
- S. d. dougallii – häckar längs med Atlantkusterna i Nordamerika och Europa och övervintrar i Karibien respektive Västafrika
- S. d. gracilis – förekommer i Australien
- S. d. korustes – förekommer från Indien till Malackahalvön, men påträffas ända bort till Japan
Genetiskt står rosentärnan närmast vitpannad tärna (S. striata) och vidare svartnackad tärna (S. sumatrana).[5]
Rosentärnan i Sverige
Med endast två fynd är rosentärnan en mycket sällsynt gäst i Sverige. Första gången sågs den utanför Kristinehamn i Värmland i juni 1949, därefter 65 år senare 2014 i östra Skåne.[6]
Levnadssätt
Häckning
Arten häckar i kolonier i klippskrevor vid kuster och på öar, tillsammans med andra tärnarter, såsom silvertärna och fisktärna och utnyttjar dessas aggressiva försvar av bona. Själv är rosentärnan inte särskilt aggressiv. Äggen är ett till två (mer sällan tre) till antalet.
Föda
Precis som andra tärnor livnär sig rosentärnan genom att dyka efter fisk. Den är dock mycket mer havsbunden än många andra tärnor och besöker sötvattenslaguner utmed kusten enbart för att bada, inte för att fiska. Den dyker oftast direkt och inte i steg som silvertärnan, typiskt snett ner i vattnet. Under parningsritualen erbjuder hanen honan nyfångad fisk.
Olikt andra tärnor beter sig rosentärnan ibland som labbar och stjäl fisk från andra sjöfåglar, i brittiska häckningskolonier oftast från lunnefåglar. Detta ökar deras möjlighet att få tag i föda under dåligt väder när fisken simmar djupare utom räckhåll för dykande tärnor men fortfarande nåbart för lunnefåglar som dyker djupare.
Status
Under 1800-talet jagades fågeln för sina stjärtfjädrar för hattdekorationer. Under senare tid har rosentärnan minskat i vissa områden på grund av konkurrens och predation av trutar. Av människan konstruerade bolådor har visat sig vara väldigt betydelsefulla för beståndet av rosentärna. Eftersom arten gärna häckar lite undanskymt har de villigt anammat bolådorna. Lådorna ger dem skydd från predatorer som gråtrut och har därför förbättrat överlevnaden för ungfåglarna. Vid en koloni på Coquet Island i Northumberland, England steg beståndet från 25 par 1997 till 92 par 2005 efter att bolådor introducerats.
I Storbritannien står rosentärnan under skyddet från Biodiversity Action Plan. I Kanada kategoriseras arten som hotad av The Canadian Wildlife Service. Amerikanska Department of Interior listar den nordöstra populationen av rosentärna som starkt hotad och den karibiska som hotad.[7] Globalt placeras rosentärnan i kategorin livskraftig av IUCN och betraktas därför inte som hotad.[1]
Namn
Artens vetenskapliga namn hedrar den skotska läkaren och samlaren Dr Peter McDougall (1777–1814).[8]
Referenser
- Artikeln bygger på delvis en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Rosaete tern, läst 2016-10-20
Noter
- ^ [a b] BirdLife International 2012 Sterna dougallii Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 23 januari 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/sterna+dougallii/match/1. Läst 29 juli 2017.
- ^ Bridge, Eli S; Jones, Andrew W; Baker, Allan J (2005). ”A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution”. Molecular Phylogenetics and Evolution 35 (2): sid. 459–469. doi:. PMID 15804415. Arkiverad från originalet den 2011-04-19. https://web.archive.org/web/20110419093510/http://scholar.library.csi.cuny.edu/~fburbrink/Courses/Vertebrate%20systematics%20seminar/Bridge%20et%20al%202005%20.pdf.
- ^ Rosentärna, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
- ^ ”Roseate Tern”. Birds of North America Online. Ithaca, New York: Cornell Lab of Ornithology. 2014. http://bna.birds.cornell.edu/bna/species/370/articles/introduction. Läst 15 augusti 2015.
- ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. sid. 139. ISBN 978-1-4081-2501-4