Sapfo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sappho (olika betydelser).
Sapfo, Istanbul Archeological Museum.

Sapfo (attisk grekiska: Σαπφώ, Sappho, lesbiska Ψάπφω, Psapphο), född någon gång mellan 630 och 612 f.Kr., död cirka 570 f.Kr., var en grekisk kvinnlig vislyriker från ön Lesbos.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

I princip inget är känt om Sapfos liv, mer än att hon tycks på något sätt ha stått i centrum för en grupp högättade unga kvinnor. Sapfo är den första kända kvinnliga poeten i historien.[1] Mycket få fullständiga dikter är bevarade.

Uttrycket för kvinnlig homosexualitet kommer härifrån, men Sapfo bör snarare betecknas som bisexuell och inte homosexuell. Göran Hägg menar i Världens litteraturhistoria att kopplingen till lesbisk kärlek är en efterhandskonstruktion; den stimulerades också av dekadenta författare under 1800-talet.

Enligt grekiska källor ledde Sapfo en thiasos - vilket kan betyda kultförsamling, skola, rituell grupp, förening för fester eller mysteriekult - det är osäkert vilken betydelse man bör lägga in i ordet i just hennes fall. Hennes dikter har tydligen ofta tillkommit för olika slags fester och rituella sammankomster, de anspelar på en rik flora av legender och myter - några kan vara fragment av rolldikter där den talande är till exempel en av Zeus älskarinnor - men de lånar också detaljer från vardagen. Samtidigt framträder hennes personliga särprägel, hennes röst starkare än hos någon tidigare lyriker. Genom dikter som Gudars like och Plejaderna sjunkit har hon ofta uppfattats som den första stora kärlekslyrikern i europeisk litteratur.

Dikt av Sapfo från Oxyrhynchus papyri.

Andra fragment antyder att hon ibland deltog i en kult av Afrodite, fruktbarhets- och kärleksgudinnan; de religiösa kopplingarna i hennes poesi är omstridda, liksom hennes egen erotiska status.

Sapfo var allmänt dyrkad för sina subtila dikter som i många fall hade erotiska undertoner. Solon den vise sägs ha, när han hört en sång av Sapfo velat lära sig sången med en gång, när man frågade varför han hade så bråttom lär han svarat "Lär detta och sedan dö". Platon kallade henne för den tionde musan, och romare som Catullus och Ovidius var djupt inspirerade av henne. Hennes dikter har översatts och tolkats av många.

Sapfo har fått ge namn åt den antika strofformen sapfisk strof. De tre första verserna har fem fallande versfötter enligt schemat troké, troké, daktyl, troké, troké, och följs av en fjärde vers med schemat daktyl, troké. Strofen som helhet har sålunda följande utseende (-, betonad stavelse; u, obetonad stavelse):

- u | - u | - u u | - u | - u
- u | - u | - u u | - u | - u
- u | - u | - u u | - u | - u
- u u | - u

Dikterna finns publicerade i olika filologiska utgåvor. Känd är den engelska samlingen Lyra Graeca (Loeb Classical Library) med grekisk och engelsk text (senare fynd från uppgrävd papyrus har tillkommit).

Sappho, av Charles Mengin (1877) Manchester Art Gallery, England.
Väggdikt av Sapfo i hörnet av Volmolengracht och Oude Singel i den holländska staden Leiden.[2]

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mitt emot dig kan sitta, han som
i din närhet lyss till din kära stämmas
älskliga tonfall
och ditt ljuva, tjusande skratt som alltid
i mitt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;
tungans makt är bruten och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
för mina öron.
Svetten rinner ned och en ristning griper
all min arma kropp. Jag blir mera färglöst
blek än ängens strå. Och det tycks som vore
döden mig nära.

Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Provokatör konfronterar antiken, understreckare av Carina Burman i Svenska Dagbladet den 23 september 2013.
  2. ^ Uppgifter kring Sapfos fragment 68 som väggdikt i Leiden och olika översättningar. muurgedichten.nl

Skriftliga källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]