Eugène Jansson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eugène Jansson
Eugène Jansson photo.jpg
Födelsenamn Eugène Fredrik Jansson
Född 18 mars 1862
Sverige, Stockholm
Död 15 juni 1915 (53 år)
Sverige Stockholms sjukhem, Skuru i Nacka
Nationalitet  Sverige
Fält Oljemåleri

Eugène Fredrik Jansson, född 18 mars 1862 i Jakobs församling i Stockholm, död 15 juni 1915Stockholms sjukhems avdelning på Skuru i Nacka, var en svensk konstnär.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Föräldrarna Fredrik Ferdinand Jansson (1834-1891) och Eugenia Augusta Amalia, född Hedman 1842, var båda födda i Stockholm. Hans yngre bror Adrian Edvard Jansson, född 24 april 1871, var även han konstnär.[2]

Jansson växte upp i ett fattigt hem men med föräldrar som var angelägna att ge honom en god uppfostran. Vid 14 års ålder fick han scharlakansfeber, och hade som följd av detta nedsatt hörsel samt ett njurlidande som plågade honom hela livet. Efter en kortare butiksanställning efter konfirmationen studerade Jansson 1878–1881 vid Tekniska skolan och samtidigt vid Edvard Perséus målarskola i Stockholm. Han fortsatte sedan 1881 vid Konstakademiens antikklass, men slutade efter något år. Av ekonomiska skäl kunde han inte som flera av sina jämnåriga fortsätta i Paris.

Hans tidiga måleri beskrivs i huvudsak som torrt och pedantiskt.[3] Hans stilleben var friskare, och han deltog med ett sådant på opponenternas utställning 1885. Han blev medlem i Konstnärsförbundet, när detta grundades året efter. Det var genom kontakterna där och inte minst med Karl Nordström, som 1888 bosatte sig i Stockholm, som Jansson kunde utveckla sin konstnärliga egenart. Han tog även intryck av Edvard Munchs måleri, som han först lärde känna då denne ställde ut i Stockholm 1894 samt av konstnärsförbundaren Richard Bergh vars intresse för molnformationer kan spåras i flera av Janssons bilder.

Jansson utförde flera stora landskapsmålningar med stockholmsmotiv, ofta i kvälls- eller nattstämning, ofta från sin bostad Timmermansgatan 2 och senare på Bastugatan 40, hållna i en genomgående blåaktig ton. Han kallas därför ofta blåmålaren. Han låter gärna långa, ringlande rader av gatlyktor reflekteras i vattnet.

Senare övergick han alltmer till att måla kraftiga, nakna manliga gestalter, som solbadarbadhusbryggor eller utövar atletik. Konstnärens njursjukdom tvingade honom att regelbundet gymnastisera och bada. Han fick genom kontakter tillträde till Flottans badhus på Skeppsholmen där han fann gott om modeller för sitt figurmåleri.[4] Dessa dukar utmärker sig med en frisk och solig stämning, med noggrant studium av det anatomiska. Bakom dessa målningar föreställande nakna män låg något djupare än enbart ett intresse för den mänskliga kroppen. Jansson var homosexuell i en tid då homosexuella handlingar var olagliga. De män som poserade för honom var ofta män han inledde förhållanden med, varför bilderna blev ett risktagande men också ett sätt för honom att leva ut sin läggning.

Jansson är representerad på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde och Thielska galleriet.

Målningar i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.356.
  2. ^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003.
  3. ^ Se t.ex. Svenskt biografiskt lexikon.
  4. ^ SVF Kulturvärden: Flottans Exercishus (1997/01)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]