Sparvfalk
| Sparvfalk | |
Juvenil sparvfalk
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Falkfåglar Falconiformes |
| Familj | Falkfåglar Falconidae |
| Underfamilj | Egentliga falkar Falconinae |
| Släkte | Falco |
| Art | Sparvfalk F. sparverius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Falco sparverius | |
| Auktor | Linné, 1758 |
Adult hona
|
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Sparvfalk (Falco sparverius) är en liten falk som förekommer i Nord- och Sydamerika..
Utbredning [redigera]
Sparvfalkar häckar över stora delar av Nord- och Sydamerika. Merparten är stannfåglar med de norra bestånden i Nordamerika flyttar söderut om vintern. Den är en vanlig art i Nordamerika och sällsynt gäst i Europa.
Utseende [redigera]
Adulta individer är 23-27 cm långa och väger 85-140 g. De har vitt ansikte med två svarta vertikala linjer, en framför ögat och en vid örat. Sparvfalkarna har långa smala spetsiga vingar, en blågrå hjässa och en lång brun svans. Ryggen är brun med svarta streck.
Hanarna har en brun fläck på hjässan och blågrå vingar. Stjärten har ett svart streck i änden. Honorna har bruna vingar med svarta streck och bruna strimmor på bröstet. Huvudena är blekare i färgen än hannarnas.
Ekologi [redigera]
Dessa fåglar ryttlar antingen över öppna ytor, eller så sitter de på en utsiktsplats i väntan på ett lämpligt byte. De sveper sedan ner för att fånga detta byte, antingen på marken eller i flykten. De äter huvudsakligen stora insekter, små däggdjur, småfåglar och ödlor.
Sparvfalkarna föredrar skogskanter, odlad mark, ängar med enstaka träd, stadsområden, slätter, myrar, öknar med stora kaktusar samt skogsgläntor. De häckar helst i öppna eller halvöppna biotoper. De bygger bo i en hålighet. Hannen matar honan under ruvningen.
