Bahamas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 25°N 77°V / 25°N 77°V / 25; -77

Commonwealth of the Bahamas
Flagga
ValspråkForward Upward Onward Together
Nationalsång: March On, Bahamaland
Huvudstad Nassau
Största stad Nassau
Officiellt språk engelska
Statsskick monarki
 -  Drottning Elizabeth II
 -  Generalguvernör Arthur Foulkes
 -  Premiärminister Perry Christie
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 10 juli 1973 
Area
 -  Totalt 13 940 km2 (155:e)
 -  Vatten (%) 28%
Befolkning
 -   års uppskattning 303 770 (169:e)
 -  Befolkningstäthet 29,8/km2 (145:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $5 260 milj (116:e)
 -  Per capita $17 486 (2004) 
Valuta bahamansk dollar (BSD)
Tidszon UTC-5
Nationalitetsmärke BS
Landskod BS
Landsnummer 1

Bahamas, formellt Samväldet Bahamas,[1] är en stat bestående av en kedja av ett stort antal öar i Västindien mellan Florida och Kuba, varav 30 är bebodda,

Historia[redigera | redigera wikitext]

När Christopher Columbus för första gången satte sin fot i Nya världen 1492 landsteg han på en ö, förmodligen ön San Salvador, i Bahamas. Då beboddes Bahamas av tainoindianer. Tainoindianer härstammade från nordvästra Hispaniola, Jamaica och nordöstra Kuba och de flyttade till södra Bahamas under 600-talet. De verkar ha bosatt sig i hela ögruppen omkring 1100. Då Columbus anlände kan där ha funnits ända upptill 40 000 invånare.

Tainoindianerna deporterades till Hispaniola som slavar och inom två decennier upphörde tainoindianerna att existera i samhället, då samtliga antingen blivit slavar, flyttat därifrån, gift in sig i andra familjer eller dött i krig eller sjukdom. Efter att tainoindianerna dött ut låg Bahamas obefolkat fram tills att engelska bosättare anlände från Bermuda år 1650. Dessa byggde bosättningar på en ö de kallade Eleuthera, efter det grekiska ordet för frihet.

Bahamas var i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet det viktigaste tillhållet och fristaden för pirater, speciellt Providence var en beryktad mötesplats. Pirater och före dem kapare fann de många öarna och sunden mellan dem speciellt lämpliga att gömma sig undan fienden. Här kunde de dessutom lurpassa på intet ont anande skepp som passerade Bahamas när de seglade mellan de spanska, brittiska och franska kolonierna och Europa. De legendariska piraterna Svartskägg, Anne Bonney och kaparen Henry Morgan har alla någon gång använt Bahamas som bas. I mer än 70 år hade piraterna kontrollen över ögruppen som i praktiken inte löd under någon annan flagga än Jolly Roger. Rykten gör gällande att det fortfarande finns skatter begravda på öarna.

Bahamas blev en brittisk kronkoloni år 1718, men var sparsamt befolkad fram tills att det nyligen självständiga USA utvisade tusentals lojala britter bosatta i USA, tillsammans med deras slavar. Många av dem fick landområden i Kanada och Bahamas. Ungefär 8000 britter och deras slavar flyttade till Bahamas under sent 1700-tal från New York, Florida, North Carolina och South Carolina.

Britterna gav öarna intern autonomi år 1964 och 1973 fick de full självständighet samt medlemskap i Samväldet. Sedan 1950-talet har Bahamas ekonomi blomstrat, tack vare turism och finansiella tjänster. Trots detta har landet problem inom utbildnings- och hälsoväsendet, samt med hög brottslighet och illegal invandring. Stadsombyggnadsprojekt har lanserats på senare år, med målet att hjälpa fattiga områden på huvudöarna. Idag har landet världens tredje högsta inkomst per capita i västra hemisfären.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Bahamas

Bahamas är en ögrupp med ungefär 700 öar och holmar, och täcker över 260 000 km² av Atlanten mellan Florida och Hispaniola. Ögruppen har en totalt landareal på 13 939 km², ungefär 20% mer än Jamaica, och en befolkning på ungefär 310 000, de flesta bor på öarna New Providence och Grand Bahama.

Den största ön är Andros, och Biminiöarna ligger bara 80 kilometer öst om Florida. På ön Grand Bahama ligger landets andra största stad, Freeport. Ön Abaco ligger öster om den. Den sydöstligaste ön är Inagua. Andra noterbara öar är Eleuthera, Cat Island, San Salvador, Acklins, Crooked Island, Long Island, Bahamas, Exuma och Mayaguana. Huvudstad i Bahamas är Nassau, som ligger på ön New Providence.

I sydöst utgör Turks- och Caicosöarna en naturlig fortsättning av Bahamas, men tillhör inte statsbildningen.

Naturtillgångar i landet är salt, aragonit och timmer.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är ett subtropiskt till tropiskt havsklimat, som mildras av Golfströmmen. Orkaner orsakar översvämningar och vindskador. Bahamas korallrev håller på att brytas ned på grund av den globala uppvärmningen.

Normala temperaturer och nederbörd i Nassau:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 25 25 27 28 30 31 32 32 32 30 28 26
 Lägsta medeltemp. 17 17 18 20 21 23 24 24 24 22 21 18
 Nederbörd 39 49 54 69 106 218 161 236 164 162 80 50
Genomsnittlig Havstemperatur
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
23 °C

73 °F

23 °C

73 °F

24 °C

75 °F

26 °C

79 °F

27 °C

81 °F

28 °C

82 °F

28 °C

82 °F

28 °C

82 °F

28 °C

82 °F

27 °C

81 °F

26 °C

79 °F

24 °C

75 °F

Administrativa distrikt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bahamas distrikt

Turism[redigera | redigera wikitext]

Bahamas milda klimat och vackra stränder har gjort turism till den viktigaste näringsgrenen (se vidare Ekonomi). Många är charterturister och kryssningstrafiken är omfattande. Åtta av tio turister kommer från USA, övriga från Kanada och EU.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Sedan självständigheten har Bahamas utvecklats genom turism och internationella banker och investmentföretag. Jordbruket är obetydligt och man måste importera livsmedel. Fisket ger bl.a. skaldjur. Genom liberala valuta- och skattegregler har Bahamas blivit ett skatteparadis, främst för nordamerikaner. Nassau är ett finanscentrum, särskilt för offshoreverksamhet.

Turistindustrin står för mer än 60% av BNP och sysselsätter hälften av arbetskraften. Hur ekonomin ser ut framåt, är alltså mycket beroende på turismen, vilken i sin tur är beroende på ekonomin i USA, varifrån huvuddelen av turisterna kommer.

All elektricitet produceras av fossilt bränsle såsom råolja.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 85% av landets befolkning är svarta och 12% är vita. 3% av befolkningen är asiater och latinamerikaner.

Officiellt språk är engelska, vilket talas av nästan alla invånare. Ett antal invånare talar även haitisk kreol, spanska och portugisiska.

Bahamas är ett mycket religiöst land, med fler antal platser för tillbedjan per capita än något annat land i världen. 80% av befolkningen är protestanter, omkring 32% tillhör baptistkyrkan, 20% anglikanska kyrkan och 19% romersk katolska kyrkan. Ett antal människor, främst på de södra och östra öarna utövar obeah, en spiritualistisk religion som bär likheter med voodoo. Voodoo utövas också, men nästan enbart av invandrare från Haiti, Kuba, Dominikanska republiken och Jamaica. Jehovas vittnen finns också representerade med ett 30-tal församlingar.

Ett av landets hälsoproblem är aids. På grund av sin geografiska belägenhet är Bahamas ett genomfartsland för narkotika och illegala immigranter, framför allt till USA.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Nationalitetsmärke på luftfarkoster tillhöriga Royal Bahamas Defence Force.

Bahamas försvarsmakt, Royal Bahamas Defence Force (RBDF), består enbart av sjöstridskrafter. RBDF har till uppgift att försvara landet, skydda dess territoriella integritet, patrullera dess farvatten och bistå de civila myndigheterna vid katastrofer och nödlägen, därvid även bistå med att upprätthålla ordningen tillsammans med de civila polismyndigheterna.

RDBF består av ungefär ettusen officerare, sjömän och amfibiesoldater. Amfibiedelen, Commando Squadron utgör ungefär hälften av RDBF:s personal. RDBF har fem kustpatrullfartyg. I kommandoskvadronen ingår också lätta fältartilleripjäser.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 27 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 N/A
Transparency International Korruptionsindex 2008 N/A
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 49 av 179

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 77. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]