Storlien
| Storlien | |
 |
|
| Högsta fallhöjd | 190 m |
|---|---|
| Längsta nedfart | 1500 m |
| Pister | |
 Antal gröna pister |
7 |
 Antal blå pister |
2 |
 Antal röda pister |
8 |
 Antal svarta pister |
6 |
| Totalt | 23 |
| Summa pistlängd | ≈15 km |
| Liftar | |
| Släpliftar | 9 |
| Stolliftar | 0 |
| Berg- kabin- och gondolbanor | 0 |
| Totalt | 9 |
Storlien är en småort i Åre socken i Åre kommun i landskapet Jämtland. Storlien ligger två kilometer från gränsen till Norge. Orten är uppbyggd kring turism och friluftsliv - alpin skidåkning, snöskoter, längdskidåkning, jakt, fiske och fjällvandring. Under 2000-talet har detaljhandel för kunder från Norge blivit viktig, och de flesta turisterna i Storlien är norrmän. Den svenska kungafamiljen har ett hus i Storlien där de brukar fira påsk. Tidigare fanns på orten också ett sanatorium.
I Storlien finns bland annat Storliens högfjällshotell och stugbyn Fjäll-lien. Större delen av Storlien, inklusive fjället och i princip all byggbar mark i byn, ägs av fastighetsmannen Lars Nilssons "dödsbo".[1]
Innehåll |
[redigera] Historik
Fram till början av 1800-talet användes Storlien främst av norrmän för jakt, fiske och kreatursbete. 1844 anlände den första nybyggaren, och 1882 invigdes järnvägen. 1888 startade doktor Ernst Westerlund sin kurortsverksamhet där, och två hotell etablerades på orten. Med sin lättillgängliga högfjällsterräng och järnvägsstation blev Storlien snabbt centrum för Skidfrämjandets (numera Friluftsfrämjandets) verksamhet. På initiativ av lärarinnor höll Skidfrämjandet i samarbete med Svenska skiddelegationen och Svenska turistföreningen 1924 en fyradagarskurs i ”modern skidteknik” i Storlien.[2] Kursledare var Gunnar Dyhlén som lärde ut olika sätt att svänga skidorna och därför anses kursen, om än i primitiv form, också vara startskottet för utförsåkning i organiserad form i Sverige. På nyåret 1931 röjdes spontant på Skurdalshöjdens fjällbranter Sveriges första slalombacke, Möllers Backe.[3] 1933 fick prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla en stuga som bröllopspresent av Skidfrämjandet, en stuga som fortfarande är i kungafamiljens ägo.
Efter att skidpionjären Olle Rimfors varit i österrikiska Alperna och hämtat hem empirisk kunskap om utförsåkning anlade han Slalombacken sommaren 1934, den första riktigt anlagda svenska slalompisten i Sverige jämte gamla slalombacken på Östeberget i Östersund. Under ledning av Rimfors arrangerade Skidfrämjandet i den nya slalombacken 1935 den första internationella slalomtävlingen med FIS:s regler i Jämtland, [4] den andra i sitt slag i Sverige om pingsttävlingen i Riksgränsen 1934, där det deltog en amerikansk turist, räknas med. I Storlien bildades också Sveriges första slalomklubb, Skidfrämjandets slalomklubb, med hela landet som upptagningsområde.[5]
Under andra världskriget rådde vistelseförbud i Storlien som då användes av militären. 1940 hölls topphemliga militära förhandlingar mellan Sverige och Nazityskland i en järnvägsvagn i Storlien.
1942 öppnade den första skidliften i området, vilket var den andra skidliften som byggdes i Sverige. 1958 byggdes högfjällshotellet ut, som då fick en kapacitet för 550 gäster. Storlien var ända fram till 1960-talet centrum för Skid- och friluftsfrämjandets vinterverksamheter och kan i dag betraktas som svensk utförsåknings vagga.
Under åren 1972-1995 var industrimannen Matts Carlgren den störste delägaren i högfjällshotellet, och 1999 köpte Lars Nilsson hotellet med i princip all omliggande mark i området, totalt drygt 3 000 hektar, för 37 miljoner kronor..[6] I juli 2011 köpte Ulrich John området. John uttade till Östersunds-Posten att "jag tror på Storlien och vi kommer att satsa på hotellet. Storlien är en helt underbar ort och som har framtiden för sig."[7]
[redigera] Skidområdet
Storliens skidområde består av 9 liftar och 23 nedfarter. Dock är fallhöjden endast 190 meter, vilket är ganska lite om man jämför med andra anläggningar. Backarna är därför ganska korta. Det finns tre barnområden med knapplift och tillhörande lätt nedfart. Det är kvällsskidåkning varje fredag i den belysta Slalombacken.
[redigera] Transport
Mitt i Storlien ligger Storliens järnvägsstation, som ligger på Mittbanan/Meråkerbanen, järnvägen mellan Trondheim och Sundsvall. Till Storlien går det nattåg till och från Göteborg, Stockholm och Malmö under hela året.
Mittnabotåget som går mellan Östersund och Trondheim stannar också i Storlien. Under sommaren går det dagligen X2000 till och från Stockholm.
Närmaste flygplatser är Trondheim flygplats, Værnes som ligger ca 7 mil väster om Storlien, samt Åre Östersund Airport som ligger ca 15 mil österut.
Europaväg E14 går genom Storlien.
[redigera] Referenser
- ^ ”Stort handelscentrum kan byggas i Storlien”. Östersundsposten. 2008-03-28. http://www.op.se/parser.php?level1=160&level2=710&id=894445. Läst 2009-02-21.
- ^ Dyhlén, Gunnar (1924). På skidor 1925. Helsingborg: Skidfrämjandet. sid. 115ff.
- ^ Dyhlén, Gunnar (1934). Svensk skidkalender 1935. Malmö: Skidfrämjandet. sid. 116. http://www.ollerimfors.se/artiklar/Sv_skidkalender_1936.pdf
- ^ ”Internationell slalom i Storlien”. Östersunds-Posten: s. 7. 22 mars 1935. http://www.ollerimfors.se/artiklar/OP_1935-03-22.pdf.
- ^ ”Slalomklubb bildad i Storlien”. Östersunds-Posten: s. 7. 9 januari 1935. http://www.ollerimfors.se/artiklar/OP_1935-01-09.pdf.
- ^ Hans Arbman, Pea Nilsson (21 februari 2009). ”Ny storhetstid i Storlien blev bara en dröm”. Dagens Nyheter.
- ^ Henry Svensson (19 juli 2011). ”Almåsas ägare köper hotellet i Storlien”. Östersunds-Posten. http://op.se/lanet/are/1.3730052-almasas-agare-koper-hotellet-i-storlien.
|
|||||||||||||
|
||||||||
