Välfärdschauvinism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Välfärdschauvinism (av ordet chauvinism) är tanken och ställningstagandet att sociala förmåner ska begränsas till vissa grupper på bekostnad av andra grupper. Den är en populistisk argumentationsstrategi, som främst används av högerpopulistiska partier, och som beskriver en retorisk sammankoppling mellan välfärdsstatens problem och, i huvudsak, invandring men även andra samhällsgrupper så som socialbidragstagare och arbetslösa. Fokus läggs på att kategorisera/gruppera statens invånare i två extremer: de "närande" och de "tärande", och framställa en motsättningen mellan dessa grupper som varandes i konkurrens om knappa resurser, varför den ena gruppen ska gynnas och den andra gruppen ska missgynnas.[1][2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Begreppet välfärdschauvinism användes inom samhällsvetenskap först på 1990-talet av statsvetarna Jørgen Goul Andersen and Tor Bjørklund i Structural changes and new cleavages: The progress parties in Denmark and Norway. De beskrev begreppet ideologi som att "välfärdstjänster ska förbehållas våra egna."[a][5][6]

De närande och de tärande[redigera | redigera wikitext]

I beskrivningen av samhället och välfärdsstatens problem använder populister, i synnerhet högerpopulister, sig av en argumentation baserat på två extremer där samhällets medborgare delas in i närande och tärande grupper. I den närande gruppen återfinns de som är en del av samhällets välfärd och landets välstånd; samhällsbyggarna, det vill säga "folket"; den vanliga hederligt arbetande människan. I den andra, den tärande gruppen, återfinns sådana som välfärdschauvinister menar utnyttjar välfärden utan att tillföra den något värde. Den tärande gruppen som står utanför "folket" kan exempelvis vara byråkrater, akademiker, invandrare, arbetslösa, socialbidragstagare med flera. Välfärden ses som ett system med inbyggda uteslutande mekanismer.[förtydliga][2][3]

Högerpopulister och välfärdschauvinism[redigera | redigera wikitext]

Välfärdsstatens skyddsnät är enligt välfärdschauvinisterna till för dem som de anser tillhör samhället. I högerpopulisters fall grundas samhällstillhörighet på nationella, kulturella och etniska aspekter. Inbegripet i kategorin som anses tillhöra samhället återfinns de som anses närande och utanför återfinns de som ses som tärande (primärt invandrare) vilka man menar utnyttjar välfärdssystemet.[3][7] Den retoriska sammankopplingen hos välfärdschauvinismen innebär en förståelse av att invandringen urholkar välfärden genom att tära på samhällets resurser, resurser välfärdschauvinister menar istället bör tillfalla den etniskt homogena infödda befolkningen,[1] företrädesvis barn och gamla.[8]

Peer Scheepers, Mérove Gijsberts och Marcel Coenders menar att samma argumentation överförs på arbetsmarknaden där en konkurrens om arbetstillfällen utmålas till en etnisk konflikt mellan invandrare och den infödda befolkningen, något som i tider av hög arbetslöshet påtagliggör den retoriska kopplingen och förstärker de välfärdschauvinistiska och andra xenofoba arguments legitimitet.[9][10]

Partier och välfärdschauvinism[redigera | redigera wikitext]

Exempel på samtida partier som använder sig av en välfärdschauvinistisk argumentationsstrategi: Fremskridtspartiet i Danmark, Front National i Frankrike, Die Republikaner i Tyskland, Sverigedemokraterna[1] samt Ny Demokrati[1] i Sverige.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Citatförteckning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Welfare services should be restricted to our own"[4]

Notförteckning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Rydgren 2005
  2. ^ [a b] Mény & Surel 2002
  3. ^ [a b c] Rydgren & Widfeldt 2004
  4. ^ Goul Andersen & Bjørklund 1990, s. 212
  5. ^ Besner 2013
  6. ^ Goul Andersen & Bjørklund 1990
  7. ^ Kitschelt 1997
  8. ^ Lodenius 2010
  9. ^ Scheepers, Gijsberts & Coenders 2002
  10. ^ Oesch 2008

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]