I den inledande omgången blev de 14 deltagande lagen indelade i 4 grupper – två grupper med fyra lag och två grupper med tre lag. De två bäst placerade lagen från respektive grupp gick vidare till mellanomgången, medan resterande lag spelade i placeringsomgång för 9:e plats. I mellanomgången spelade de åtta kvarvarande lagen i två grupper med fyra lag, varifrån de två bäst placerade lagen gick vidare till finalomgången. De övriga fyra lagen gjorde upp om placering fem till åtta.
Kanada blev världsmästare för 11:e gången och deras överlägsenhet underströks av att Kanada endast släppte in ett mål på de åtta matcherna. Silvermedaljörer blev USA. Schweiz och Tjeckoslovakien spelade en extra match för att avgöra vilket lag som skulle få bronset och vinna Europamästerskapstiteln, då bägge lagen fick samma poäng. Matchen spelades nästan en månad efter världsmästerskapet.
Världsmästerskapet hade nu avgjorts varje år från 1930, men tvingades nu till ett uppehåll på grund av andra världskriget. Turneringen spelades igen först 1947.
Resultat
Inledande omgång
De två bästa lagen från varje grupp gick vidare till mellanomgång, resterande lag spelade om placeringarna 9-14.
De sex lagen som inte gick vidare till mellanomgången spelade i placeringsomgången för placeringarna 9 till 14. Lagen blev indelade i två grupper med tre lag. Gruppvinnarna från respektive grupp spelade sen om 9:e platsen, övriga lag blev rankade efter deras placering i grupperna.
Lagen spelade i två grupper med fyra lag, varifrån de två bästa i varje grupp gick vidare till finalomgång. De övriga lagen fick nöja sig med att göra upp om placeringarna 5 till 8.
Ungern, Tyskland och Polen spelade om 5:e till 7:platsen i placeringsomgången, medan Storbritannien lämnade turneringen och blev därför placerade på 8:e plats.