Wallis- och Futunaöarna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wallis- och Futunaöarna
Collectivité des Îles Wallis-et-Futuna
Flagga
Nationalsång: Marseljäsen (La Marseillaise)”
Huvudstad
(och största stad)
Mata-Utu
Officiellt språk franska, wallisiska
Statsskick Franskt territorium
 -  president Frankrikes president
 -  premiärminister Administrateur supérieur
 -  Erkänd autonomi 29 juli 1961 
Area
 -  Totalt 274 km2 (211:a)
Befolkning
 -   års uppskattning 16.000 (219:e)
 -  Befolkningstäthet 58/km2 (112:e)
BNP (PPP) 2006 års beräkning
 -  Totalt $ 60 miljoner (ej rankad)
 -  Per capita $ 3.800 
Valuta CFP-franc (XPF)
Tidszon UTC+12
Topografi
 -  Högsta punkt Mont Singavi, 765 m ö.h.
Nationaldag lokal 29 juli (1961), 14 juli
Landskod WF, WLF
Landsnummer 681

Wallis- och Futunaöarna (franska Îles Wallis et Futuna) är ett franskt territorium i sydvästra Stilla havet. Huvudort är Mata-Utu.

Området består av två ögrupper som är belägna ca 250 km ifrån varandra. Grupperna ligger mellan Fiji och Samoa, och räknas till Polynesien.

  • Îles Wallis - Wallisöarna
    • Île Wallis - Wallisön, ca 96 km²
    • med ca 15 mindre öar och atoller innanför lagunen

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området har varit bebott av polynesier sedan 800-talet och uppdelat i tre kungadömen. På Wallisön grundades Uveariket i början på 1400-talet och på Futunaön grundades Aloriket i mitten på 1500-talet och Sigaveriket 1784. De lokala monarkerna regerar än idag även om de som övriga monarker i världen har begränsad makt.

Futuna och Alofi upptäcktes av européer den 26 april 1616 av nederländske Jacob Le Maire och Willem Corneliszoon Schouten. Uvea upptäcktes den 16 augusti 1767 av brittiske Samuel Wallis. 1837 kom franska missionärer till öarna och konverterade ursprungsbefolkningen till katolicismen. Efter ett uppror bad missionärerna om franskt beskydd 1842.

1842 utropades området till franskt protektorat vilket dock genomfördes först 1887 på Uvea och 1888 på Futuna, samma år införlivades området förvaltningsmässigt i Nya Kaledonien. 1924 blev området en egen koloni och omvandlades sedan den 30 juli 1961 till ett "territorié d'outre-mer" med viss autonomi och erhöll den 28 mars 2003 slutligen status som franskt "collectivité d'outre-mer".

Geografi och klimat[redigera | redigera wikitext]

Wallis- och Futunaöarna

Territoriet inkluderar öarna Wallis (den mest befolkade), Futuna, Alofi (obebodd) och 20 obebodda holmar, vilket utgör en total yta på 274 km², och 129 km kustlinje. Den högsta punkten i territoriet är Mont Singavi på ön Futuna, med en höjd på 765 meter över havet.

Klimatet i Wallis- och Futunaöarna är tropiskt, dvs oftast varmt och fuktigt. Regntiden varar november till april då det också är varmast. Den bästa restiden är under den svalare årstiden från maj till oktober. Årsnederbörden ligger på 2 500 till 3 000 millimeter, den genomsnittliga luftfuktigheten på 80% och medeltemperaturen på 26,6 °C.

Bara fem procent av öns landyta är odlingsbar, och permanenta grödor täcker ytterligare 20% av ytan. Skogsavverkning är ett stort problem på ön, då skog avverkats för att användas som bränsle. En konsekvens av detta är att erosionen drabbar öarnas bergiga terräng hårdare än om skogarna funnits kvar. Anledningen till att Alofi är obebodd är att den inte har någon naturlig tillgång till sötvatten.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Förvaltningsmässigt delas området i tre traditionella Royaumes coutumiers (kungadömen). Bara ett av dessa är vidare indelat i flera divisioner.

Kungadöme Huvudstad Area
(km²)
Befolkning
folkräkningen 2003
Byar
Wallisöarna
'Uvea Mata-Utu 77,5 10 071 23
Hihifo Vaitupu 23,4 2 422 5
Hahake Mata-Utu 27,8 3 950 6
Mu'a Mala'efo'ou (1) 26,3 3 699 12
Hoornöarna
Sigave Leava 30,0 1 880 6
Alo Mala'e 85,0 2 993 9
Wallis and Futuna Mata-Utu 192,5 14 944 38

(1) tidigare vid namn Mua

Parlamentet "Assemblée Territoriale" har sitt säte i Mata-UtuWallisön.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Territoriets ekonomi baseras främst på traditionellt jordbruk för egen försörjning (kokosnötter och grönsaker), boskap (främst grisar) och fiske. Ungefär 80% av befolkningen försörjer sig på det sättet. Omkring 4% av befolkningen är anställda i den offentliga sektorn. Intäkter kommer främst från bidrag från franska staten, fiskelicenser som Japan och Sydkorea köper, importskatt och penningförsändelser från arbetskraftsutvandrare till Nya Kaledonien, Franska Polynesien och Frankrike.

1995 hade territoriet en PPP-justerad BNP på totalt 28,7 miljoner USD, vilket ger 2 000 USD per capita. Territoriet har intäkter på ungefär 20 miljoner USD per år mot utgifter på omkring 17 miljoner USD.

Wallis- och Futunaöarna exporterar främst jordbruksprodukter och hantverk, och importerar mat, tillverkade varor, transportutrustning, bränsle och kläder. Det mesta importeras från Frankrike, Australien och Nya Zeeland.

Territoriet använder sig av valutan CFP-franc, som är bunden till euron vid växelkursen 1 000 XPF = 8,38 EUR

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Wallis- och Futunaöarna hade vid 2003 års folkräkning 14 944 invånare (67,4% på ön Wallis, 32,6% på ön Futuna), och den absoluta majoriteten är av polynesisk etnicitet, en liten minoritet är av fransk börd. Mer än 16 000 personer från territoriet är utrikesarbetare i Nya Kaledonien, vilket utgör mer än territoriets totala befolkning. En överväldigande majoritet är romersk-katolska, och talar både franska och wallisiska eller futunska. Franska talas dock bara av 10% av befolkningen som förstaspråk. Ungefär halva befolkningen över 15 år kan läsa och skriva.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Wallis har runt 100 kilometer landsväg, varav 16 kilometer är asfalterade, medan ön Futuna bara har 20 kilometer oasfalterad landsväg.

Territoriet har två huvudhamnar, Mata-Utu och Leava, som kan försörja dess handelsflotta bestående av tre skepp (två passagerarskepp och en petroleumtanker).

Det finns två flygplatser, en på Wallis med en asfalterad landningsbana på 2 100 meter, och en på Futuna med en oasfalterad landningsbana på 1000 meter. Flygbolaged Aircalin, som är baserat på Nya Kaledonien, opererar de enda kommersiella flyg som går till Wallis. Det finns inga kommersiella färjelinjer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]