Tuvalu

Wikipedia

Denna artikel handlar om Tuvalu, stat i Stilla havet. Se också Tuvalu (film).

**Tuvalu**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Tuvalu mo te Atua (Tuvaluanska: Tuvalu för den allsmäktige)
Nationalsång: 'Tuvalu mo te Atua'

Huvudstad	Funafuti
Största stad
Officiella språk	engelska, tuvaluanska
Statsskick Drottning Premiärminister	monarki Elizabeth II Apisai Ielemia
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Storbritannien 1 oktober 1978
Yta • Totalt • Vatten	26 km² (191:a) Försumbart
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	11 810 (193:e) 447,5 inv/km² (15:e)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	(uppgift saknas)
Valuta	tuvaluansk och australisk dollar (`AUD`)
Tidszon	UTC+12
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	ej namngiven plats 5 m ö.h. km² km
Nationaldag	1 oktober
Landskod	TV
Landsnummer	`+688`

Tuvalu är ett örike i sydvästra Stilla havet. Bland världens självständiga stater är Tuvalu den som har näst minst antal invånare. Tuvalu består av nio korall-atoller. Ordet tuvalu betyder grupp av åtta, och hänvisar till att ursprungligen var åtta av de nio atollerna bebodda.

Innehåll

1 Historia
2 Ekonomi
3 Geografi
4 Demografi
5 Politik
- 5.1 Generalguvernörer
- 5.2 Regeringschefer

[redigera] Historia

1892 blev öarna ett brittiskt protektorat och en brittisk koloni 1916. Under andra världskriget användes öarna av USA som plats för flygfält.

Etniska motsättningar inom den brittiska kolonin Gilbert och Elliceöarna ledde till att polynesierna på Elliceöarna 1974 röstade för en separation från mikronesierna på Gilbertöarna (dagens Kiribati). Året därpå blev Elliceöarna den brittiska kolonin Tuvalu. 1978 blev Tuvalu självständigt.

[redigera] Ekonomi

Tuvalus främsta industrier är fiske, turism, kopra och kokos. Man exporterar fisk och kopra, främst till Storbritannien, Italien, Danmark och Fiji (2002). Import är bland annat mat, bränsle, maskiner och andra förnödenheter, och varorna kommer främst från Ungern, Japan och Fiji (2002). Färre än 1 000 turister besöker Tuvalu per år.

Statens inkomster kommer mest från försäljning av frimärken och mynt samt skatter från tuvaluaner som arbetar utomlands. Ungefär 1 000 tuvaluaner arbetar i fosfatgruvor i Nauru, men fosfat-tillgångarna håller på att minska, och Nauru försöker få tuvaluanerna att flytta hem igen.

2000 förhandlade Tuvalu fram ett kontrakt där man under 12 år hyr ut sin toppdomän .tv för 50 miljoner amerikanska dollar.

Tuvalu mottar en del ekonomisk hjälp och de största bidragsgivarna var 1999 Australien, Japan och USA. USA betalar också för ett fiskeavtal med Tuvalu. Dessutom finns en internationell fond för ekonomisk hjälp till Tuvalu.

Staten försöker minska sina utgifter genom att dra ner på statligt anställd personal och försök att privatisera viss offentlig verksamhet.