Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-09

Mest lästa artikel nu

statistik och var också i juli mest läst efter artiklar relaterade till fotbolls VM.Yger (diskussion) 18 augusti 2018 kl. 16.25 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Kvinnliga skådespelare - start 20 augusti kl 00.00

Anna May Wong och Carrie Fisher, några av de skådespelare det går att skriva om i Veckans tävling vecka 34.

Vecka 34 handlar Veckans tävling om kvinnliga skådespelare.

Nu inför höstens (och vinterns) tv-serier, biofilmer och teaterpjäser kan man i Veckans tävling leta källor, utöka och på andra sätt förbättra artiklarna om kvinnliga skådespelare. Vill du skriva om de som medverkar i den nya serien, stjärnorna från gamla musikaler, hon som spelar din favoritkaraktär i en Bollywoodfilm eller hon som får dig att skratta mest när du ser buskis? Det finns många att välja mellan! Och dessutom kan du skriva om priser och utmärkelser för kvinnliga skådespelare, exempelvis Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.

Alla är välkomna att skriva och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas, förbättras eller utökas.

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 19 augusti 2018 kl. 15.25 (CEST)

Personnamn – uppdatering av skrivregler

Det finns en bakgrund till denna diskussion. Läs gärna den: Diskussion:Gunnar D. Hansson

Hej, Jag hade ju lovat att ta upp en större diskussion om personnamn och skrivregler i och med en diskussion om att flytta "Gunnar D. Hansson" till "Gunnar D Hansson". Där ville jag diskutera källor i förhållande till artikelnamngivning. Denna diskussion kommer nog inte att behövas. Det har nu visat sig att i Svenska skrivregler (2017) finns ingen regel om punkt efter initial bokstav. Ja läs själva:

10.6.4 Förkortningar av personnamn

Förkortningar av personnamn behandlas i bruket både som avbrytningar (med punkter, H.C. Andersen, eller utan, H C Andersen) och som initialförkortningar (HC Andersen). Eftersom de består av endast initialer, är det enklast att behandla dem som initialförkortningar. Särskilt motiverat är det när förkortningen läses ut i sin förkortningsform: JK Rowling, Leif GW Persson, PO Enquist, PJ Harvey

VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 15.15 (CEST)

Jag repeterar mina argument för att följa Wikipedias skrivregler och fortsatt skriva med punkt för initialförkortningar, inte använda kamelnotation, versalisering eller endast gemener eller andra avvikelser:

a. Entydighet (Wikipedia har beslutat att genomgående följa skrivregler för artikelnamn)

b. Konsekvens (samma för alla),

c. Pedagogik (lärande att följa skrivregler), "ingen" blir förvirrad/förvånad (möjligen förbannad)

d. Enkelhet (vi behöver inte diskutera vad vi tror är författares önskan eller jaga källor. Finns källor är det enkelt att beskriva i ord hur författaren valde att göra.)

I de flesta fall anser jag att POMMF står över alla dessa argument, men inte i fallet med skrivregler. Av ffa estetiska och pedagogiska skäl. Wikipedia är populärt och snyggt för att det är entydigt och lika, jämfört med internets kaos.

--LittleGun (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 10.17 (CEST)

Jag anser att vi ska vara konsekventa och följa Svenska skrivregler från Språkrådet. Det var bakgrunden som ledde fram till denna diskussion. Dock behöver vi inte längre göra något undantag när det finns anledning att skriva initialer utan punkt. VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 16.26 (CEST)

WP:POMMF bygger till stor del på konsekvens. "Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna". Det betyder att antingen stavar vi alla initialer med punkt eller inga alls. Något undantag för just Gunnar D Hansson kan inte komma på fråga. /ℇsquilo 6 augusti 2018 kl. 16.30 (CEST)

Jag anser att vi ska vara konsekventa och följa Svenska skrivregler från Språkrådet. Börjar vi dribbla och hitta på egna regler kommer vi tappa i trovärdighet. Det ser ut som att Wikipedia kommer att innehålla artikelnamn där det förekommer initialer både med och utan punkt. Kanske svårt för några att gilla läget men helt enkelt 2018 för oss andra. Ingen utanför Wikipedia kommer att reagera – detta är ju vad språkrådet som auktoritet på området rekommenderar. VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 16.46 (CEST)

Språkrådet ger flera möjliga alternativ som man kan använda. Så det är möjligt att både följa Språkrådet och konsekvent använda punkt (eller konsekvent utesluta punkt). Det är inte konsekvent att använda egna regler där punkt ska användas ibland och ibland inte. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 17.41 (CEST)

Det kanske är ett bra förslag men det tar inte hänsyn till att det i Sverige finns personer som stavar sitt namn både med punkt och andra utan punkt. Det finns alltså båda sorters stavningar i nuläget. Språkrådets regel tar höjd för detta och ger båda varianterna en rättighet att skrivas/finnas. Vad ger Wikipedia rätten att överrida denna regel och bestämma stavning över en persons namn i namngivning av artiklar. Baserat på en egen skapad regel. Jag funderar på hur det skulle kännas för mig om jag fick se mitt namn medvetet felstavat i offentligheten. På Wikipedia. Det skulle inte kännas bra. VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 19.04 (CEST)

Nej, det är inte en fråga om stavning. Stavning är om "Hansson" skrivs så eller "Hanson". Att sätta ut en punkt eller inte i förkortningar av egennamn är en fråga om ortografi, och där finns i svenskan större frihet för redaktionella val, så båda varianterna är korrekta återgivningar av namnet. Vad man väljer sedan är en fråga om prioritet och tycke.

andejons (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 19.41 (CEST)

Språkrådet ger alternativ som den som skriver kan välja mellan. Det är inte den som blir omskriven som väljer vilken variant som ska användas. Annars skulle det bli konstigt när personer med olika preferenser nämns i samma text. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 20.18 (CEST)

Då är vi tillbaka till källans betydelse igen. Någon bestämmer sig för att skriva en biografi och utgår från befintliga källor. I fallet med Gunnar D Hansson skrev första personen en artikel utan punkt. Antagligen då detta är den vanligaste stavningen enligt böckerna och det val som skribenten då väljer. Helt korrekt enligt dåvarande Svenska skrivregler som medger undantag. Sedan går någon in och ändrar denna uppgift utan att ange orsak eller källa. Fel enligt praxis på Wikipedia.

I en fråga till Språkrådet svarar en språkvårdare att hon skulle stava Gunnar D Hansson utan punkt. Så, om med eller utan punkt tillhör en fråga om stavning verkar det vara olika åsikter om. Svaret från Språkrådet visar att det handlar om stavning.

Jag tror dessutom Språkrådet har gjort sin läxa och tagit in så många parametrar som möjligt i uppdateringen och utgåvan för 2017. Jag gissar att invandring, namnlagen, ökad benägenhet att ändra namn, önskan om att skriva med eller utan punkt och så vidare har påverkat Språkrådet att ge denna rekommendation. Men till största delen tror jag det beror den ökande integriteten. Alltså det har blivit viktigare att personen själv bestämmer hur sitt namn stavas (eller namnges enligt ortografi) och att andra följer detta beslut.

Jag ser alltså inga bra argument för att inte följa Svenska skrivregler rakt av. Det behövs inte göras ytterligare en regel i regeln. Wikipedia driver väl ingen egen agenda inom detta område. Just att följa skrivreglerna har varit det bärande argumentet i hela den här diskussionen. Reglerna uppdateras helt enkelt. VisbyStar (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 21.21 (CEST)

Vi följer skrivreglerna. Alla får punkt. Punkt slut. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 09.14 (CEST)

Jag håller med. Vad ett artikelsubjekt själv har för åsikter om vad som bör stå i hanns/hennes artikel har vi hittills tagit väldigt lätt på såvida det inte gäller rena integritetsfrågor. Konsekvens är viktigare. Alla får punkt eller ingen får punkt. /ℇsquilo 7 augusti 2018 kl. 09.59 (CEST)

lite WP logik att slänga in ordet "Artikelsubjektet" i debatten som ett generellt objekt... I detta fall har "artikelsubjektet" nedanstående CV

• Universitetslektor
• docent i vid Litteraturvetenskapliga institutionen
• adj. professor vid Litterär gestaltning, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet.
• Disputerade år 1988 vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet på avhandlingen Nådens oordning.
• En av redaktörerna till den 1500-sidiga antologin Texter från Sapfo till Strindberg

dock verkar han inte skrivit några artiklar på Wikipedia ;-) (om det nu är en merit eller en boja) - Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.16 (CEST)

Vad spelar artikelsubjektets meriter för roll?--LittleGun (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.38 (CEST)

Ingen som helst roll. Samma regler gäller för såväl politiker, författare, skådespelare och idrottare. /ℇsquilo 7 augusti 2018 kl. 12.23 (CEST)

Jag tyckte först svaret från Språkrådet talade ganska tydligt för att skriva sådana namn utan punkter, men det kompliceras ju av bland annat det Fd 82 skriver. Eftersom jag tycker sådana frågor är intressanta kommer jag försöka få tag på senaste utgåvan av Svenska skrivregler och jämföra med vad andra liknande sammanställningar säger. Det tar nog ett par månader. F.ö. börjar jag tröttna på Salgo60:s debattstil. /NH 7 augusti 2018 kl. 13.56 (CEST)

Du kan vara lugn jag har tröttnat på Bybrunnen för 1 år sedan. Tog bara upp detta med Gunnar D Hansson för att sv:Wikipedia måste inse att ni "matar" även Google med denna namnform och i min bok av "code of conduct" så tar man hänsyn till detta och funderar över sitt beteende..... tyvärr får jag en fadd känsla att vissa på sv:Wikipedia hellre vill vara en variant av Google som bestämmer och ej går att kommunicera med... plus att argumenten varför personen i fråga skall stava sitt namn ala "Wikipedia" nu känns som det fallit isär och mer blivit som några driver sin egen agenda...

Min tro är och har varit att vill Svenskt Kulturarv äga namnformer/innehåll etc. så måste dom skärpa till sig och bygga upp sin egen "Wikipedia" som sätter avtryck och har trovärdighet sedan kan aktörer som Google välja att tanka information från dom.... Tycker spelare som Svenskt Biografiskt Lexikon bara ger upp och låter Wikipedia ta för stor plats och alla dom skattemiljoner vi pumpar in till Riksarkivet och SBL får vi väldigt lite för... bidragsstyrda institutioner verkar ha svårt att anamma ny teknik... - Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 14.56 (CEST)

Jag har fått ett råd från två av våra eminenta administratörer som jag ska försöka följa, det är att ta det lite lugnare och fokusera på argumenten.

Här är mina argument efter genomläsning av kapitel 10.6 i Språkrådets Svenska skrivregler utgåva 2017. Kapitlet som avslutas med stycket 10.6.4 Förkortningar av personnamn (den del som också finns med här ovan)

Jag tycker att vi i första hand ska följa Svenska skrivregler och tillåta att den som skriver artikeln ska bestämma hur personnamnet skrivs och detta utifrån den bästa källan. Det betyder att jag förespråkar två sätt att skriva initial bokstav – både med och utan punkt. Båda sätten speglar vad som skrivs och finns i verkligheten. Och möjlighet finns att ändra vid behov.

Om inte detta är bra tycker jag vi i andra hand att vi ska följa Språkrådets rekommendationer att skriva initial bokstav utan punkt. Jag kan se flera fördelar med att välja detta sätt:

• Man behöver inte veta om bokstaven är en förkortning av ett personnamn eller om bokstaven har någon annan bakgrund eller betydelse.

• Det harmoniserar med redan vedertaget skrivsätt vad gäller till exempel V X I (man slipper så att säga osäkerhet kring att skriva V. X. och I.)

• Enkelhet med ett moment mindre. Man glömmer inte att sätta ut punkt. En enkel regel “inga punkter i personnamn”

• SVWP är internationellt och vi behöver inte hålla reda på olika länders eventuella konnotationer vad gäller initialer och dess betydelse i personnamn - vi tar aldrig med eller lägger till en punkt.

• Wikipedia och andra tjänster har börjat med uppläsning av artiklar. Vi slipper problemet med “Leif G punkt W punkt Persson”. Som ju blir direkt felaktigt.

• Vid eventuellt undantag, om detta skulle få finnas, så är det enklare att utöka och lägga till en punkt än att ta bort.

Nackdelen skulle kunna vara att det är ett större jobb att ta bort punkter i befintliga artiklar än att lägga till punkter. Men det kanske en Bot kan ordna.

VisbyStar (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 20.35 (CEST)

Som jag skrev tidigare; antingen har alla punkt eller så har ingen punkt. Att helt ta bort punkterna från alla namn ser jag som en framkomlig väg, men när det gäller I, V och X är jag oroad över förväxlingsrisken mellan initialer och romerska siffror. /ℇsquilo 7 augusti 2018 kl. 21.20 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Det finns ingenting i den nya upplagan av skrivreglerna som föranleder en förändrad praxis här. Visst vore en sådan möjlig utan att direkt strida mot den, men vi har gjort vårt val och bör vara konsekventa i vår hantering av detta även framgent. VisbyStars andra förslag är därför bättre än det första (bortsett från tanken på undantag), men jag förespråkar att vi fortsätter som hittills och inte låter oss påverkas av floden av inlägg de senaste dagarna. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 21.30 (CEST)

Tack men nej tack. Det räcker nu Tostarpadius. Vi vet vad du tycker. Jag har bett dig vänligt men bestämt att inte delta i den här diskussionen. Du tillför ingen ny kunskap. VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.04 (CEST)

Alla vet vad du tycker också vid det här laget VisbyStar, men hittills har ingen bett dig att lämna diskussionen trots att du och Salgo60 verkar vara ganska ensamma om att vilja få en förändring till stånd. /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 09.17 (CEST)

det är den här sektliknande/"närsyntheten" som känns så tråkig med sv:Wikipedia. Det blir några få som boostar varandra och hävdar Wikipedias förträfflighet in absurdum... min bild är tvärtom att de få är de anonyma som syns och hörs på Wikipedia

• Förespråkar inte namnbyte
  • Tostarpadius anonym/meriter okända
  • ℇsquilo anonym/meriter okända
  • LittleGun
  • ....

uppfattar sig själva som majoritet och har Wikiedia konsensus. Mig veterligen har dessa personer inte heller anammat saker som WD dvs. är old school sv:Wikipedia där visionen känns som att göra en elektronisk version av Ugglan utan externa länkar och låtsas att internet inte finns och att "the next web" är inget för Wikipedia....

• Förespråkar namnbyte
  • Språkrådet
  • Litteraturbanken tillgängliggör svensk skönlitteratur och andra texter av vikt för vår förståelse av det litterära kulturarvet. Är en ideell förening med medlemmarna
    • Kungl. biblioteket
    • Kungl. Vitterhetsakademien
    • Språkbanken vid Göteborgs universitet
    • Svenska Akademien
    • Svenska litteratursällskapet i Finland
    • Svenska Vitterhetssamfundet

Mitt enda problem är att Wikipedias namnval sprids utanför Wikipedia. Om namnvalet bara var synligt för den mycket torftiga artikeln Gunnar_D._Hansson så vore det helt ok för mig - Salgo60 (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.54 (CEST)

Mitt problem är att Du, Salgo60, fortfarande inte har förstått vårt arbetssätt. De instanser Du räknar upp har ingen talan här. Vi avgör allt genom konsensus i gemenskapen. Det är vi användare som tolkar och tillämpar all information som kommer utifrån. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.01 (CEST)

Ni 3 menar du ;-) - Salgo60 (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.11 (CEST)

Ifall bara fem Användare har uttalat sig i frågan varav tre är mot och två är för så har vi inte uppnått någon konsensus för att införa någon ändring. För övrigt har du fel när du antar att jag inte har anammat Wikidata. Du kan ju slänga ett öga på d:Special:Contributions/Esquilo. /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 10.18 (CEST)

Du har ingen rätt att bestämma vem som deltar i en diskussion. Om jag skall vara tyst, och det är jag gärna, förutsätter det att Du också upphör att skriva inlägg i väntan på att andra eventuellt yttrar sig. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.17 (CEST)

För övrigt hade jag inte uttalat mig om de nya förslagen från Din sida. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.19 (CEST)

@VisbyStar: Alla har rätt att skriva på Bybrunnen. Ditt försök att exkludera vissa användare (som Tostarpadius) ger inte precis någon ökad tyngd åt din argumentation. / Ternarius_D 8 augusti 2018 kl. 09.19 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ För en liten omstart som inte måste diskuteras speciellt, utan mer funderas över. Det finns inget rätt eller fel, sant eller falskt. Det handlar om åsikter, en av dessa två:

1. Wikipedia kan välja att alltid, när vi vet, skriva artikelsubjekts initialförkortningar som de själva vill. För att man upplever det mest respektfullt till exempel. Ungefär så fungerar POMMF för artikelnman, fast det sällan har med respekt för artikelsubjektet/artikelobjektet att göra. Och det fungerar utmärkt.

2. Wikipedia kan välja att tillämpa skrivregler, till exempel för att för att få enhetlighet mellan artiklarna. Det betyder att en del inte kommer att få sitt namn skrivet som de vill. Skrivreglerna tas som alltid fram genom konsensus och baserar sig på bland annat TT-språket och svenska språkregler etc.

Sen kan man tycka att det ena valet är mer eller mindre bra, men ingen av de två är naturlagar. Vi kan välja att följa skrivreglerna, eller delar av dessa, så konsekvent som vi vill. Så kan vi slippa klistra epitet som besserwissrar, och vad "vissa" vill etc. Var de som hittills uttalat sig står och deras argument finns ovan, även om det fladdrat ibland.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 09.55 (CEST)

Jag förbjuder ingen att diskutera. Tvärtom vill jag förbättra debattklimatet. Jag har blivit tillsagd av två administratörer om detta på min diskussionssida. Skriv där om ni vill diskutera detta mer med mig. Vad som är en rimlig svarsfrekvens kanske vi har olika åsikter om. Och vägen fram till ett nytt konsensus – har ni något råd än att bara säga nej är det välkommet.

Ett tips: Om man inte gillar att diskutera så skriv inget. Då kommer mina funderingar att självdö. Typ: Ingen svarar, vad ska jag göra... Redigeringskrig och avstängning finns ju om jag obstruerar.

Men läs först hur diskussionen med Tostarpadius slutade på Gunnar D Hansson. Ganska otrevliga “one liners” (och jag svarade väl tillbaka). Jag hade svårt att lugna ner svarsfrekvensen där. Han skrev dock uttryckligen att han inte tycker att det finns mer att diskutera. Okej – men varför gör han det?

I nuläget hänvisar vi i “personnamn/initialer” till en upplaga som skrevs innan Wikipedia startades (upplagan är från 2000 och Wikipedia startades 2001). Vi är väl i alla fall överens om att den texten bör uppdateras och förtydligas så gott det går. Detta främst för nya skribenter som behöver råd för att börja skriva. För mig är det också självklart att använda den senaste utgåvan av en bok – det tror jag alla är överens om. Det är ju ett vanligt förfarande när man studerar och kanske speciellt vid ämnen som språk – som berör många och det därför är viktigt att vara uppdaterad. Åtminstone känna till skillnaden mellan nya och gamla regler.

Jag ska försöka ta reda på mer om varför regler om punkt i allmänhet, och punkt i initialer har ändrats under dessa 18 år. På det hela har väl antalet förkortningar ökat under tiden och vanan att utläsa dess som ord blivit en sedvänja (helt naturligt). Svenska skrivregler ger exemplet vd som nu kan förses med artikel och böjas. “De har därför mer karaktär av egna ord, och de används många gånger i stället för de längre uttryck de är bildade av. Sådana förkortningar skrivs alltid utan punkt.”

LittleGun du menar att skrivregler är de enda regler som ska stå över POMMF. Jag förstår resonemanget och det är bra i teorin men jag tycker att en sådan regel är svårare i praktiken:

Exempel: Mike D (efternamn Diamond), Leila K (efternamn Khalifi), Malcolm X (efternamn X efter ursprungligt afrikanskt namn). Exempel “kamelnotation”: Danny DeVito och McDonald´s

Jag tycker dessa är ser helt korrekta ut och tycker inte de ska ändras.

VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.19 (CEST)

Jag har tidigare lagt fram förslag om att artisters artiklar ska ligga under deras riktiga namn och inte under deras artistnamn. Då slipper vi konstruktioner som Leila K (som för övrigt ska uttalas "key" och inte "kå") och Mike D. Att prefixen "Mc" och "Mac" skrivs ihop med efternamnet är jag rätt säker på är acceptabelt enligt svenska skrivregler. DeVito är jag inte lika säker på, men det vore konstigt annars eftersom det enda alternativet i så fall skulle vara "de Vito". /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 12.34 (CEST)

Tack för tips om TT-språket [1]. Jag skickar ett mejl och hör hur de arbetar med initialer i personnamn! Annars håller jag med dig om de två förslagen. Vi bör uppdatera och göra tydligt vad som gäller. VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.40 (CEST)

Ett sista inlägg (sedan försöker jag avvakta resten av dagen ;-). ℇsquilo – problemet med I,V,X tror jag inte kan lösas med eller utan punkt. Men om man alltid skriver utan riskerar man inte "missen" att lägga på punkt vid kunglighet. Men det förutsätter att man känner till åtminstone en av reglerna. VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.56 (CEST)

Jag tänker tvärt om. Om det står "Karl X Gustav" så vet man att det är Karl den tionde Gustav. Om det står "Karl X. Gustav" så kan man tro att det är Karl Xerxes eller Karl Xavier och att Gustav är efternamn. Tar vi bort punkterna kan man aldrig vara säker på vilket som är vilket. /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 12.24 (CEST)

Intressant hur Leif G[.]W[.] Persson presenteras av sitt förlag: [2]. /NH 8 augusti 2018 kl. 12.10 (CEST)

Precis så kommer våra artiklar att se ut om den enhetliga namngivningen avskaffas. En skrivning i rubriken, en annan i inledningen och en tredje i brödtexten. Fullständigt godtycke kommer att råda. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 13.44 (CEST)

Efter ett långt yrkesliv som bland annat korrekturläsare, journalist, språkvårdare och medverkande i diverse uppslagsboksliknande projekt – vid sidan av de tio åren som skribent på Wikipedia – är min erfarenhet att hemsnickrade regler är av ondo; de förvirrar fler än de hjälper (möjligen med undantag för ”reglernas väktare”).

Varför ska Wikipedia över huvud taget lägga energi på att bygga upp och bevaka ett regelsystem som är parallellt till det ”etablerade” – som redan det är större och mer komplext än de flesta orkar ta till sig? / Mickeno (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 15.16 (CEST)

Är det för att "artistnamnet" Gunnar D Hansson (utan punkt) är så snarlikt "wikipediaskrivregelnamnet" Gunnar D. Hansson (med punkt) som artikeln om Hansson diskuteras så mycket istället för att hanteras på samma sätt som artiklarna om AK von Malmborg, Eva X Moberg med flera, det vill säga "artistnamnet" (det som personen är känd som) finns i artikelrubriken och det fullständiga namnet, alltså med namnet som initialen eller initialerna står för (D->Detlof), finns utskrivet i ingressen?
Här är en lista på 137 sidor i svwp som är kategoriserade som "Män" eller "Kvinnor" och som i sidnamnet har versal(er) (utom I) som efterföljs av ett blanktecken snarare än en punkt. Jag har rensat bort diverse påvar, kejsare och kungar och ett antal där versalen/versalerna inte representerar något namn, men några sådana finns nog kvar i listan. Det är dock mer än 100 artiklar där det saknas punkter enligt "wikipediaskrivregeln" och där en komplettering med punkt för de flesta antagligen inte skulle vara lika kontroversiell som i artikeln om Gunnar D(.) Hansson.

--Larske (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 15.33 (CEST)

Det handlar inte om ett artistnamn ö h t, utan om ett annat sätt att skriva det verkliga namnet. Därför kan avvikelsen under inga omständigheter accepteras. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 16.42 (CEST)

Och vad gäller för AK von Malmborg? Och vad gäller för Eva X Moberg? Och vad gäller för JJ Lehto? Min poäng är att det finns en gråzon mellan det du kallar för "verkligt namn" och ett "artistnamn" som är det som en person är känd som. Och det kanske man kan vara lite ödmjuk inför. --Larske (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 16.55 (CEST)

"Eva X Moberg" är helt klart ett artistnamn. Det gäller troligen även de båda andra. I "Alexios V Dukas" är det en romersk siffra, liksom i ytterligare något fall. När det rör den författare som diskuterats mest är det svårt att förstå att två användare rivit upp himmel och jord i den mest osakliga agitation för att få sin vilja igenom. Det vanliga skrivsättet har påståtts vara "felaktigt" och "respektlöst", man har försökt tysta oss som har annan åsikt et cetera et cetera. Bristen på ödmjukhet har varit monumental från deras sida och det har inte funnits minsta tillstymmelse till kompromissvilja. För sådana påtryckningar kan vi inte ge vika. Det blir en samvetssak att stå upp för Wikipedias principer för beslutsfattande i ett sådant läge. Det som en gång var ett adiaforon upphör att vara det. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 17.25 (CEST)

Jag håller med om att Salgo60:s och VisbyStars retorik varit katastrofalt owikipediansk, med halmdockor, raljerande och rejäl silning och vridning av andras argument. Men, faktum är, det finns inte en sanning i detta. Det finns olika åsikter med olika argument. Det är trist att få sina argument ignorerade och bortsilade, men det är ändå självklart fel att hävda att en annan ståndpunkt är den rätta och någon sorts naturlag. Och att hålla fast vid den av princip som enda orsak. Det är ju ännu katastrofalare.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.33 (CEST)

Då har Du missförstått mig. Om vi i gemenskapen genom ett normalt samtal kommer fram till en annan ståndpunkt böjer jag mig självklart för den. Man kan ha olika åsikter i sakfrågan, men det är ett faktum att det inte är felaktigt att skriva namnet med punkt. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.45 (CEST)

Att det blev i just Gunnar D. Hansson diskussion som den långa tråden skapats är en slump. Med eller utan punkt i det artikelnamnet är normalt inte mer kontroversiellt än i någon annan artikel där artikelsubjektet valt ett från Wikipedias skrivregler avvikande skrivsätt.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 16.53 (CEST)

Ska Eva X Mobergs "artistnamn" verkligen uttalas Eva den tionde Moberg!? Om inte är det högtid att den artikeln flyttas till Eva X. Moberg eller ännu hellre Eva Moberg (journalist). AK von Malmborg bör i vilket fall flyttad till Anna-Karin von Malmborg. Det är en fördel med sådana här diskussioner att folk drar fram tokigt namngivna artiklar som aldrig hade blivit uppmärksammade annars. /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 17.45 (CEST)

En annan variant som är acceptabel är Eva "X" Moberg i analogi med Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren och Gösta ”Snoddas” Nordgren (även om vi borde ta och styra upp bruket av olika cittattecken). /ℇsquilo 8 augusti 2018 kl. 18.08 (CEST)

Mina åsikter i frågan:

• Som grundregel där det inte finns anledning för speciallösningar ska vi vara entydiga, dvs "alltid punkt" eller "aldrig punkt".
• Jag föredrar "aldrig punkt" som grundregel.
• Uppenbara fall av POMMF ska väga tyngre än grundregeln och kan behandlas som specialfall med speciallösningar.
  

Mvh --Bairuilong (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.19 (CEST)

Finns det någon anledning till valet av "aldrig punkt" som grundregel? Estetiska skäl, eller annat?--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.36 (CEST)

För mig är det mest en estetiskt anledning att jag föredrar utan punkt, men jag har inte någon tung åsikt i frågan. Första och tredje punkten väger tyngre för mig: En konsekvent grundregel, med möjlighet till speciallösningar vid behov. Mvh --Bairuilong (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.42 (CEST)

Jag instämmer till fullo med punkt 1 och 3 på Bairuilongs lista. Denna debatt med svaga argument från båda sidor drar ett löjets skimmer över svenskspråkiga Wikipedia. Vi ska på ett neutralt sätt spegla världen därute, våra regler ska finnas som ett stöd när oklarhet råder om vad som är bäst för att göra Wikipedia till ett bra, pålitligt och lättillgängligt uppslagsverk. Stöd, inte absolut lag. I detta fall är det klart källbelagt att personen skriver utan punkt. Källor och POMMF väger betydligt tyngre än paragrafrytteri. Kitayama (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.58 (CEST)

Ett skäl till att inte använda punkt (vilket jag personligen också tycker är snyggast) är väl att man i löptexten slipper risken att en punkt mitt i ett namn av misstag tolkas som punkten i slutet på en mening. /FredrikT (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 19.06 (CEST)

Utan att förstå så mycket anser jag att huvudregeln bör vara att skriva med punkt. Yger (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 19.11 (CEST)

Jag anser alltjämt att huvudregeln bör vara med punkt. Jag anser dessutom att skälen att göra undantag är alldeles för svaga när det gäller Gunnar D. Hansson. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 20.37 (CEST)

@Yger jag försöker förklara: TTs språkregler om namn och titlar inleds med detta stycke (jag har inte fått svar på frågan om när de inte vet hur namnet stavas – har frågat vilken vilken regel de i sådana fall följer):

"Det är mycket viktigt att personnamn återges helt korrekt. Ett felaktigt skrivet namn signalerar slarv eller bristande respekt för den människa som intervjuats eller beskrivs och minskar också trovärdigheten för texten som helhet.

TT:s texter har stort genomslag och namnfel kan få stor spridning. Fråga därför i samband med intervjuer hellre en gång för mycket än för lite hur personen stavar sitt namn. Vid minsta oklarhet: fråga igen och bokstavera."

Deras målgrupp är liksom vår målgrupp mest intresserade av att det är rätt information som förmedlas. På alla sätt. Trovärdighet är ledordet. Stava inte någons namn på ett felaktigt sätt. Felaktigt betyder här att inte utgå från källan. Fråga personen själv hur denne stavar sitt namn. Kan TT ha denna regel så kan vi också ha det. Det är till och med bra att följa en auktoritet. Rätt namn betyder att man tar reda på rätt källa först innan man skriver artikeln. För vad svarar vi när exempelvis Gunnar D Hansson undrar varför hans namn är felstavat? Skit i det etymologiska här. Han vill ha sitt namn utan punkt. Vad är problemet? TT har ju inga problem med det. Varför inte ha samma regler – hos oss kallas det bara POMMF eller att källor går först. Precis som i första frågan när hela den här historien började. Salgo60 påpekade att källorna visar att namnet ska skrivas utan punkt. VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.25 (CEST)

För sjuttielfte gången: Källorna visar inte att namnet ska skrivas med punkt. "Källorna" visar att Gunnar D. Hansson skriver med punkt. Det är inte samma sak.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.49 (CEST)

Ja, eller snarare tvärtom... Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.53 (CEST)

Ha ha, ajdå... För sjuttielfte gången: Källorna visar inte att namnet ska skrivas utan punkt. "Källorna" visar att Gunnar D. Hansson skriver utan punkt. Det är inte samma sak.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.56 (CEST)

Äntligen! LittleGun och Tostarpadius. Nu ska ni berätta vilken källa ni har för Gunnar D. Hansson. Vilken är den bästa källan för att stava med punkt? VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.56 (CEST)

Ett litet lapsus. Inte så förvånande att du väljer att raljera. Men trist, och helt i linje med tidiagar. Jag har inga källor för hur han vill skriva. Jag har ditt och någon annans ord på att han vill skriva utan punkt. Det räcker för mig. Det är en input till hur vi ska skriva.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 21.59 (CEST)

Jag förstår inte. Ni raljerar ju mig också (för sjutttielfte gången). Det är ingen källa att ha en egen regel. Källan är hur han skriver sitt namn. Det är det jag försökte skriva till Yger också. Ett synsätt. Vad är problemet med att använda TTs språkregler? Det var du som tipsade om dessa... VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.09 (CEST)

Det är fullt möjligt att använda TT:s språkregler. Jag tycker det är dumt eftersom det innebär att vi ska kalla Globen för Ericsson Globe och sen byta när Sparbanken sponsrar och det blir förvirrande ändå eftersom ingen vet vad det är. Jag har försökt förklara detta väldigt många gånger: Det finns inte en sanning. TT:s språkregler är en input, någons egna vilja en annan. Fasta skrivregler framarbetade enligt konsensus och input från flera aktörer en tredje. Jag ber om ursäkt för att jag skrivit "för sjuttielfte gången" istället för "många gånger". Det var också klumpigt.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.19 (CEST)

Nej det finns ingen sanning. Jag är helt med dig där. Det är frustrerande när vi inte förstår eller missförstår varandra. Nackdelen med att sitta framför datorn. Vi är säkert trevligare och mer sansade om vi möts IRL. Det är väl det här som också är Wikipedia. Jag önskar en fortsatt lugn kväll. Tänkte ta in lite sommarluft innan natten. Vi hörs! VisbyStar (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.26 (CEST)

Jag är faktiskt hetsigare och otrevligare IRL. Då har jag ingen chans att redigera om formuleringarna och fundera över den andra personens inlägg. Fast jag menar sällan illa.--LittleGun (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.39 (CEST)

Med eller utan punkt är inte viktigt för mig. Det som är viktigt är att vi är konsekventa. Vi kan vara det på två sätt: Att bestämma oss för att ett enda skrivsätt skall vara allenarådande eller att alltid skriva så som personerna själva väljer att skriva. Det senare är svårare att följa eftersom det kan vara svårt att få fram källor i varje enskilt fall. Det gör det svårt att vara konsekvent på det sättet. Då har vi tre skrivsätt att välja på enligt Svenska skrivregler, de är alla lika korrekta. Men nu är det så att de aktiva som engagerade sig i frågan en gång i tiden enades om att skriva med punkt. Därför har vi ett stort antal, åtminstone tiotusentals, artiklar som stavar med punkt. Det skulle vara ett omfattande arbete att gå igenom alla dessa för att införa ett nytt skrivsätt i såväl artikelnamn som artikeltext. Är det värt det besväret? Nej, det tycker jag inte, det skulle vara att rätta något som inte är fel. Men det kan vara värt besväret att gå igenom Användare:Larskes lista med undantag för att rätta in dem i ledet. Jag är alltså för att vi behåller punkterna eftersom det skulle leda till alltför mycket tidsödande arbete att ändra till något annat. All den tiden kan användas till bättre saker. - Trots att jag hittills hållt mig utanför den här diskussionen har också jag reagerat negativt på Salgo60:s och VisbyStars delvis oförskämda diskussionsstil. Delar av diskussionen har också urartat till tjafs. Vi har viktigare saker att lägga kraft på. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.09 (CEST)

Den här diskussionen har ~länkats i Facebook-gruppen "Svenska Wikipedia". Jag har tidigare avstått från att kommentera - jag är ju föga aktiv även om jag ofta läser Bybrunnen - men i och med detta försök till canvassing vill jag slänga in mina två cent: såklart ska vi ha en enhetlig stil på Wikipedia. Om den enhetligheten är med eller utan punkt bryr jag mig inte särskilt mycket om, med punkt som nu duger bra tycker jag. Allt gott, Plrk (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 22.56 (CEST)

Både inlägget och kommentarerna är borta nu. Intressant ändå att de fanns personer som tyckte det var integritetskränkande att två anonyma användare härifrån fanns omnämnda i tråden. Det är kanske så det känns för ett "artikelsubjekt" på Wikipedia. Fast värre, då förmånen att vara anonym inte finns här. VisbyStar (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 05.48 (CEST)

Där har du fel. Genom att flytta diskussionen från Wikipedia (där de flesta redigerar under pseudonym) till Facebook (där de flesta redigerar under sina riktiga namn) innebär det att man behöver "outa" sig för att fortsätta diskussionen där. Det är inte acceptabelt. Och nej, offentliga personer har inte möjlighet att vara anonyma i ett uppslagsverk,, det faller på sin egen orimlighet. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 09.36 (CEST)

Om någon är specialintresserad så fick jag två länkar av KB om namnregler. De har ju i alla fall 10 miljoner poster i sitt system. Vårt exempel är ju författare och stavas både med och utan punkt i Libris. Det är väldigt stora förändringar på gång, nya Libris, Libris XL och RDA så allt detta håller på att utvecklas.

"I bibliotekssammanhang är det något som kallas för auktoritetsregler som styr bland annat namnform för personer i bibliotekskataloger.

I svenska bibliotekskataloger återspeglas två regeluppsättningar för val av namnform, dels KRS (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek) som användes av Kungliga biblioteket (KB) fram till 2017 och som fortfarande används av många bibliotek och dels RDA som är det regelsystem som används av KB i dagsläget.

Här kan du läsa om val av namnform enligt RDA Val av namn RDA och motsvarande för val av namnform enligt KRS här Val av namn KRS

Generellt kan man dock säga att valet av namnform faller på det namn, den stavningsform, som personer är mest känd under och/eller som förekommer i flest källor.

En katalogisatör tittar alltså dels på den resurs hen har framför sig, men även på vad som har angetts stå i tidigare utgivna resurser och vilken namnform som erkända referensverk har valt att använda.

Vad gäller punkt efter personnamn som förkortas med initial förekommer det i alla exempel i både KRS och RDA, undantaget fall såsom Leila K, Dr. X och DJ Q.

Vi kommer att fortsätta använda punkt efter förkortat personnamn så länge vi följer nuvarande katalogiseringsregler."

VisbyStar (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 16.12 (CEST)

Jag kan inte hitta något om initialer i RDA, men det som står i KRS verkar stämma bra överens med den praxis vi har använt hittills. Inte bara för val av artikelnamn utan också för standardsortering. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 17.37 (CEST)

Det finns en free trial här: RDA Toolkit – 30 dagars. Det verkar vara den internationella stora varianten som täcker typ allt. KB har en egen avdelning under “Resources” på engelska. Jag såg inget direkt om regler för punkt/initial bokstav där, bara att alla varianter är möjliga att lägga upp. Kändes genomarbetat med exempel på olika språk och alfabet så regler fanns nog där någonstans. Annars tycker jag svaret från Libris var intressant. De har en huvudregel men även ett slags eget POMMF och gör en källundersökning vid namngivning. VisbyStar (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 21.25 (CEST)

Av svaret framgår tydligt att de kommer att fortsätta att använda punkt efter förkortat personnamn. Där finns alltså inte stöd för en förändrad praxis, inte ens för fler undantag. Tostarpadius (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 02.20 (CEST)

Om jag förstod det hela rätt (personligt samtal med bibliotekarie som arbetar i Libris) så kommer detta moment att försvinna vid RDA och det nya systemet. Information kommer matas in direkt från förlagen (eller annan källa) utan att personalen behöver ta ställning i skrivregler på personnamn. Men jag har verkligen inte koll på allt som händer runt Libris och KB just nu så det är osäkra uppgifter. Men det är onekligen en intressant utveckling som sker och som i förlängningen kommer påverka Wikipedia också. VisbyStar (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 07.12 (CEST)

@Ascilto En fråga på avslutningen i ditt inlägg: “Vi har viktigare saker att lägga kraft på”. Vilka är vi som du syftar på här?

Det var antagligen av en slump* som jag läste diskussionen om “Gunnar D Hansson” och där en ny användare “DCLitterraturbanken” går in och undrar om praxis och meddelar att författaren har skrivit böcker “i sisådär 40 år” under det namnet. LittleGun ska ha en eloge för att han förklar hur han uppfattar läget och hälsar välkommen. Men jag anser att vi ska kolla upp detta mer noggrant för att röna ut om detta är ett undantag, enligt POMMF eller annat ur våra riktlinjer.

Att det blev tjafs håller jag med om. Men menar du att jag inte bör lägga kraft på att förstå riktlinjerna på Wikipedia och ha som mål att eventuellt också förtydliga dessa, om det behövs?

I den diskussion kom det också fram att alla inte utgick från senaste versionen av Svenska skrivregler. Då kan den diskussionen också vara intressant. Vilken utgåva ska vi hänvisa till i våra riktlinjer? Senaste väl? Med tillägget (med eller utan eller inte alls) som vi diskuterar här.

Jag kollade mina fåtal skrivna biografier och jag skrev med punkt i dessa. Så jag är också osäker på om en uppdatering är bra – men jag tycker det kan vara bra att kolla, om och hur, andra stora institutioner gör denna växling. De är ju våra källor.

*Om det nu finns en slump. Ju äldre jag blir desto mer uteslutet tycks det mig vara.

VisbyStar (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 09.52 (CEST)

I det sista - att det inte torde finnas någon slump - är jag helt överens med VisbyStar. Tostarpadius (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 12.17 (CEST)

Det inledande språkrådet i avsnitt 10.6.4 av Svenska skrivregler har ingen direkt bäring på det aktuella exemplet. Rådet gäller hur man enklast hanterar förkortningar av dubbelnamn eller två på varandra följande och förkortade namn. Fallet Gunnar D[.] Hansson handlar däremot varken om vad som är enklast (utan snarare om vilken roll det egna skrivsättet och POMMF ska spela i artiklarna) eller om en förkortning som innefattar två namn. Det är en relaterad fråga, men bl.a. eftersom det avslutande argumentet i språkrekommendationen jämför namninitialer med initialförkortningar, omfattas inte fall då ett ensamt namn förkortas. Ett exempel: rådet menar att JK i skrivsättet JK Rowling fungerar som cd i cd-skiva, som ju inte skrivs c.d.- eller C.D.-skiva. Det finns ingen given parallell till Gunnar D[.] Hansson. Språkråd gäller det de gäller och kan inte extrapoleras och påstås påverka närliggande frågor utan att man klart och tydligt motiverar hur. Och i just avsnitt 10.6.4 finns i vilket fall som helst ingen entydigt formulerad regel.

Vidare måste all auktoritetsargumentation bort. Även om man bör vara ödmjuk när man uttalar sig utanför sina kompetensområden har användares och andra personers diverse "meriter" i sig ingen betydelse för hur tungt deras argument och uttalanden väger. Textexempel ur källor med hög status eller stor spridning säger inte heller något om hur korrekt eller lämpligt ett visst skrivsätt är. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 10 augusti 2018 kl. 19.10 (CEST)

Jag har varit i kontakt med Språkrådet och de rekommenderar stavningen Gunnar D Hansson. VisbyStar (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 21.33 (CEST)

Att en person på Språkrådet rekommenderar denna skrivning, när deras egna språkregler säger att man kan göra olika val, är knappast auktoritativt. Tostarpadius (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 16.08 (CEST)

Du har inte det breda myndighetsstöd du åberopar, VisbyStar. (Den exakta ordalydelsen i svaret från Språkrådet är ju: "Om dessutom författaren själv skriver utan punkt skulle jag välja den stavningen.") I den korta inledningen till Svenska skrivregler (s. 10–11) står det dessutom att råden och rekommendationerna som ges utgår dels från en mycket bred målgrupp (alla som skriver på svenska), dels från både språkvård och -bruk. Man betonar att det därför ofta ges flera möjligheter, medan det för varje aktör (såsom Wikipedia) är mer praktiskt att förespråka ett alternativ i sina egna skrivanvisningar. I mejlet du fick utgår språkvårdaren dessutom från vad Hansson själv vill, något som inte har någon motsvarighet i hur det brukar gå till på svenskspråkiga Wikipedia (jfr t.ex. artikelrubriken E.E. Cummings kontra det etablerade skrivsättet e.e. cummings).

För övrigt förstår jag inte vad allmänheten har för nytta av rekommendationen i avsnitt 10.6.4. Det står att det är enklast och mest välmotiverat att hantera initialer som initialförkortningar, och det särskilt när de läses som sådana, men det framgår t.ex. inte vad punkter i så fall skulle göra för skillnad vid utläsningen. Jag gissar att det har att göra med att avbrytningar i regel läses ut som hela ord (m.m. blir "med mera", inte "em em"), medan initialförkortningar sällan läses ut (cd blir "se-de", inte "compact disc"), och att det då finns en sorts följdriktighet i att behandla "fasta" initialer som initialförkortningar. Men det måste ju ha någon praktisk betydelse också, för att man verkligen ska kunna förorda och anamma det. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 12 augusti 2018 kl. 18.52 (CEST)

Tack för svar Genomlysning,

Wikipedias skrivregler ska ju följa TT-språket och Svenska skrivregler:

TT-språket om personnamn: "Det är mycket viktigt att personnamn återges helt korrekt. Ett felaktigt skrivet namn signalerar slarv eller bristande respekt för den människa som intervjuats eller beskrivs och minskar också trovärdigheten för texten som helhet.”

Svenska skrivregler om personnamn: "Personnamn skrivs enligt namnbärarens eget sätt att skriva dem."

Jag menar att i dessa regler går före med eller utan punkt i ett senare skede när det gäller om hur vi ska skriva initial bokstav. Skrivreglerna utgår från hur personen själv skriver sitt namn.

Detta blir inga problem på Wikipedia enligt mig, vi har dessa krav:

POMMF: svårt att någon skulle uppfylla relevanskriterier om personen aldrig är omnämnd av andra.

Wikipedias skrivregler: Som utgår från regelverken ovan. Lätt att kolla mot POMMF.

Källor: Libris för författare till exempel. Svårt att se att vi skulle skriva om någon som inte finns med i någon källa.

Så egentligen behöver vi inte uppdatera våra skrivregler. Det som kanske behöver förtydligas är när Wikipedia inte följer skrivreglerna. Om vi ska arbeta med en annan praxis vad gäller initial bokstav. Alltså regeln om punkt eller inte punkt går före POMMF och inledande regler om personnamn.

Nu är det så att säga dubbla besked där regeln om punkt efter initial bokstav ligger under riktlinjer för personnamn och skrivreglerna hänvisar till TT-språket och Svenska skrivregler. Reglerna krockar eller finns dubbelt så att säga.

Jag vet inte hur vi löser detta bäst. Harald Forss skrev sitt namn harald forss i modernistisk anda. Hur gör TT-språket här? Skulle vara kul att veta, men POMMF ser inte särskilt bra ut för honom – så Wikipedias artikel är helt korrekt.

VisbyStar (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 21.41 (CEST)

Frågan är om punkten i Gunnar D. Hansson ens omfattas av sådana rekommendationer. Den påverkar ju inte stavningen och innebär inte heller något i nivå med borttagning av diakritiska tecken eller specialtecken (vilket i alla fall i teorin påverkar uttalet), som är Svenska skrivregler:s exempel på skrivsätt som bör respekteras (avsnitt 6.5.1). Fall som E.E. Cummings/e.e. cummings och Harald Forss/harald forss handlar om medvetna och påfallande regelbrott och jag tycker att artiklarna löser det bra just genom att konsekvent återge namnen i korrekt format; då får man en naturlig anledning att i texten framhäva och informera om författarnas egna sätt att skriva sina namn. D utan punkt är inte lika anmärkningsvärt, främst eftersom det av allt att döma inte avviker från någon regel, men om det har någon särskild innebörd ska det naturligtvis framkomma i artikeln. Men som det är nu verkar D:et bara vara en förkortning av Detlof. Förkortningar av enstaka namn kan skrivas med eller utan punkt; Hansson har valt utan, Wikipedia har valt med. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 12 augusti 2018 kl. 22.50 (CEST)

Gunnar D[.] Hansson var ett exempel på att man ibland måste göra ett val av vad som väger tyngst – POMMF eller skrivregler. Denna gång utifrån regeln om att skriva punkt efter initial bokstav. Om man vill tydliggöra denna regel är mitt förslag en mening av typen: “regeln ska tolkas i en strikt mening och i princip medges inga undantag”.

Finns det något behov av att veta varför eller motivet bakom detta beslut, kan man ha en hänvisning till “konsensus efter diskussion om Gunnar D. Hansson". Men allra enklast är väl att göra ingenting alls, status quo helt enkelt. Fungerar det med.

Jag klipper in svaret från KB också om någon är intresserad av det mer tekniska sidospåret med auktoritetsposter:

Våra principer är baserade på hur det tidigare såg ut i Svenska skrivregler (3 uppl.) ”Även förkortningar av personnamn kan räknas som avbrytningar. De skrivs därför normalt med punkter: P.C. (Per Christian), L.-G. (Lars Gunnar), kan också skrivas utan: P C, L-G”.

I efterkommande upplaga (4:e) från 2017 har man dock justerat texten något till: ”Förkortningar av personnamn behandlas i bruket både som avbrytningar (med punkter, H.C. Andersen, eller utan, H C Andersen) och som initialförkortningar (HC Andersen). Eftersom de består av endast initialer, är det enklast att behandla dem som initialförkortningar. Särskilt motiverat är det när förkortningen läses ut i sin förkortningsform: JK Rowling, Leif GW Persson, PO Enquist, PJ Harvey.”

Om man ser hur Library of Congress resonerar (den absolut största producentern av auktoritetsposter för bibliotekskataloger och som Wikipedia även länkar till längst ned på sidorna för Auktoritetsarbete) använder de sig också av punkt enligt följande stadgar:

Access Points for Persons in Name Authority and Bibliographic Records

Initials/letters

Periods. If the name of a person consists of or contains initials, input a period after an initial if it is certain that the letter is an initial. In case of doubt, do not input a period. If the name consists of separate letters that are presumed not to be initials, omit or include periods according to the predominant usage of the person.

Kungliga biblioteket kommer fortsätta att behandla förkortningar av personnamn som avbrytningar, men kan mycket väl tänka oss att ändra föredragen stavningsform i de fall upphovspersonen själv hör av sig och meddelar att så önskas. I vilket fall gör vi hänvisningar från alternativa stavningar som pekar mot föredragen namnform, se tex fallet med Leif G.W. Persson.

VisbyStar (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 14.40 (CEST)

Skälet vore i så fall inte diskussionens utgång i sig, utan det att man vill och bör hålla sig till ett skrivsätt. Och POMMF är nog ingen viktig faktor här, i alla fall ingen man kan kan se som lika tungt vägande som textvårdsbiten, dels eftersom det handlar om en så liten skillnad mot vad somliga eventuellt förväntar sig, dels eftersom POMMF lika gärna kan användas som argument för att skriva med punkt (som ju är det förväntade skrivsättet på Wikipedia, liksom uppenbarligen i all svenska fram till nyligen). $Genomlysning$ (disk. bidr.) 13 augusti 2018 kl. 16.44 (CEST)

$Genomlysning$ (disk. bidr.) Man ska nog inte förringa den här punkten heller. Den väckte många känslor och det är ändå Litteraturbanken som hör av sig och är “förvånade” över att namnet skrivs med punkt, utifrån uppgiften av författaren som inte vill att man skriver med punkt med tanke på böckerna sedan 40 år tillbaka. Jag har svårt att se något marknadsföringsmässigt värde i punkten och Litteraturbanken är heller ingen kommersiell aktör.

Men vad anser du om förhållandet mellan Artiklar om nu levande personer och personnamn. Hansson är ju ett exempel att utgå ifrån och det är väl ännu inget vanligt förekommande önskemål att artikelsubjekt vill ändra artikelnamn?

Varför står en skrivregel över riktlinjen “Artiklar om nu levande personer” om vi vet hur personen vill skriva sitt namn? Är vi “särskilt hänsynsfulla” här? VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 08.00 (CEST)

Som inspiration kan man kolla hur engelska Wikipedia förhåller sig till punkt och intialer: Manual of Style/Biography VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 10.09 (CEST)

En företrädare för Litteraturbanken (ej Hansson själv) verkar ha hört av sig på artikelns diskussionssida och skriver själv "Ni gör förstås som ni vill" varpå han föreslår att Gunnar D[.] Hansson hanteras som e.e. cummings/E.E. Cummings, något som också görs, trots att det inte handlar om ett lika utmärkande skrivsätt, utan tvärtom om varianter av lika godtagbara sätt att förkorta namn. Wikipedia verkar ha gått Litteraturbanken till mötes, trots att det inte var artikelsubjektet själv som hörde av sig. Ingenstans ser jag att man uttryckligen påstår sig vara "förvånade" eller att man hänvisar till författarens önskan (snarare till utgivningens praxis), men kanske finns det inlägg någon annanstans som jag inte har sett. Jag noterar också att LB inte hörde av sig förrän du redan varit i kontakt med dem i detta ärende. Fram till dess verkar artikelrubriken ha stått med punkt i nästan tio år.

Det kan ses som en avgörande faktor att det punktlösa D:et numera är godkänt. Språkrådet anser uppenbarligen att Gunnar D[.] Hansson omfattas av resonemanget i 10.6.4. Det innebär alltså att både D och D. är godtagbara, och därmed att D inte längre måste ses som anmärkningsvärt, eftersom det inte längre utgör ett konventionsbrott. När föregående upplaga av Svenska skrivregler gällde och punkt var det allenarådande skrivsättet hade diskussionen haft en tydligare e.e. cummings/E.E. Cummings-artad relevans, men då verkar den inte ens ha uppstått. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 14 augusti 2018 kl. 11.26 (CEST)

Jag gjorde mitt första inlägg den 3 augusti så jag hade inget med inledningen av diskussionen att göra: "Jag har skrivit "författaren Gunnar D Hansson" och länkat till personen Gunnar D. Hansson i artikeln Härnäset. Så blir det helt korrekt. VisbyStar (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 22.43 (CEST)". Jag förstod inte argumenten riktigt och blev nyfiken på bakgrunden. I kontakten med LB har jag bara meddelat att det går att fråga om ändring av auktoritetspost i Libris om det skulle vara viktigt för dem. VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 12.07 (CEST)

Hoppsan, där blandade jag ihop dig med en annan användare. Men det stämmer i alla fall att LB inte hörde av sig förrän de uppmärksammats. Hoppas argumenten sedermera har klarnat. Det jag tycker verkar saknas är utförligare, sakliga motiveringar till varför man ska skriva utan punkt och på vilket sätt det ena eller andra utgör stöd för en sådan uppfattning. Du frågar t.ex. "Varför står en skrivregel över riktlinjen 'Artiklar om nu levande personer' om vi vet hur personen vill skriva sitt namn? Är vi 'särskilt hänsynsfulla' här?", men det utgår ju från en mängd grundantaganden om riktlinjen (t.ex. att utebliven punkt vid förkortning av namn ens är en variation att "respektera" och i så fall varför) som andra diskussionsparter kanske inte ens håller med om och som det är upp till dig att argumentera för om du ska ha någon som helst chans att vinna gehör för din uppfattning. Däremot har nejsidan åtagit sig att desto mer ingående argumentera för sin sak. Hela bevisbördan har i praktiken hamnat på de som gör det negativa motpåståendet, så att säga. Det är inte bra. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 14 augusti 2018 kl. 13.30 (CEST)

Jag accepterar så klart gemenskapens beslut och som någon så klokt sa i diskussionen så behöver man inte alltid gilla alla beslut. Frågan här på Bybrunnen var om vi behöver uppdatera våra regler så det blir tydligare vad som gäller kring punkt och initial bokstav. Jag har gett förslaget ovan, länkat till engelska Wikipedia och även sagt att “vi gör ingenting”.

Mitt förslag om “strikt tolkning” är emot min uppfattning. Jag tror jag avslutar min del av diskussionen här. VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 13.54 (CEST).

Strikt tolkning av vad? Avsnittet i Svenska skrivregler kräver att man gör ett val, inte en tolkning. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 14 augusti 2018 kl. 14.11 (CEST)

Om vi vill tydliggöra vårt val när det gäller punkt efter initial bokstav i riktlinjen för Personnamn, "i regel med punkter", kan man lägga till denna mening: “regeln ska tolkas i en strikt mening och i princip medges inga undantag”. Så slipper vi denna diskussion på artikelsidan nästa gång, vill man ändra regler tas det upp på Bybrunnen. VisbyStar (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 14.32 (CEST)

Under Wikipedia:Personnamn#Initialer hänvisas till två rättskrivningsstandarder (Svenska skrivregler från 2000 och Myndigheternas skrivregler från 2004) som anger respektive förordar punkt, följt av: "Svenska Wikipedia bör följa båda de angivna rekommendationerna." Därefter ges utförliga exempel på hur man bör skriva och omdirigera. Det är en ovanligt glasklar anvisning, skulle jag säga. Det som dock skulle behöva göras, och som dessutom skulle skärpa anvisningen, är att att man behöver förhålla sig till föreliggande utgåva av Svenska skrivregler istället för den förrförra. Myndigheternas skrivregler föreligger också i nyare utgåva, men eftersom den bara är ett slags normerande referat av Svenska skrivregler (och dessutom har en målgrupp som inte omfattar Wikipedia) behöver man inte ta upp den. Det är t.o.m. lite konstigt att den ens nämns. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 15 augusti 2018 kl. 11.33 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Hej! Jag har bara orkat läsa en bråkdel av denna viktiga men ofantliga diskussion (som jag nu alltså bidrar till). Jag hoppas att den inte utmynnar i någon hård regel, eftersom antagligen fler än jag gett upp hoppet om att kunna ta till sig all informationen. Svenska skrivregler (2017, 4:e uppl.), §10.6.4 (sid 162) citeras delvis redan i disk.inledningen. Där noteras en rekommendation samt den inledande meningen "Förkortningar av personnamn behandlas i bruket både som avbrytningar (med punkter, som H.C. Andersen, eller utan, H C Andersen) och som initialförkortningar (HC Andersen)." Själv skriver jag personligen mitt eget namn som Per A.J. Andersson delvis av praktiska skäl – med punkter behövs inte hårt mellanslag. Av fyra möjliga standarder är kanske de två med mellanslag de minst praktiska, det båda varianterna utan mellanslag (med eller utan punkt) hanterbara. Det utan mellanslag och med punkt är – EMRÅ – det snyggaste och tydligaste. Mina två ören… --Paracel63 (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 19.27 (CEST)

Jag håller med och tycker att teknikaliteten om hårda mellanslag är ytterligare en viktig sak, som jag inte tror har nämnts förrän nu. Sammanfattning: Jag har förståelse för resonemanget i Svenska skrivregler, då skrivsättet med punkter innebär att man skriver initialer som avbrytningar men hanterar dem som initialförkortningar. Jag har mindre förståelse för synsättet att det varierande individuella (icke-)bruket av punkter skulle vara något att respektera, då det t.ex. inte påverkar stavning eller uttal. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 20 augusti 2018 kl. 20.05 (CEST)

Fornsök

RAÄ:s fornsök kommer att etappvis flyttas från Fornsöks fornminnesinformationssystem (FMIS) till det nya kulturmiljöregistret och bli tillgängligt via Fornreg [3]. Vad innebär det för alla våra länkar till FMIS? --Holger.Ellgaard (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 16.59 (CEST)

Förhoppningsvis ingenting. När jag var anställd på RAÄ för något år sedan fanns det gott om folk där som förstod vikten med persistenta länkar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 augusti 2018 kl. 17.18 (CEST)

Om något mot förmodan skulle hända kan vi förhoppningsvis bara justera i {{RAÄ-nummer}}. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 augusti 2018 kl. 17.21 (CEST)

Se även diskussion med personal om detta i facebook-gruppen om svwp. Adville (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 18.26‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Skottniss.)

Min tolkning är att alla länkar till Fornsök slutar fungera. Jag har haft en mycket förvirrad diskussion med RAÄ där jag till sist lyckade förstå vem som skrev på Facebook och ringde och prata med personen och Fornsök är en gammal plattform som dom velat bli av med länge och personens kvalificerade gissning var att Fornsök är borta vid nyår.

Den nya lösningen är riktad mer till en professionell målgrupp så vi får väl se om det går att ändra mallar. Min förståelse är att RAÄ säger till oss att länka till kulturarvsdata för att vara säkra att länkarna överlever... dvs.

• kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10034300330001
  • är en korrekt länk som idag ändras till
• www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?tab=3&page=1&objektid=10034300330001

I min jakt på att få ett rakt svar från RAÄ så hittade jag följande länkar se även T200248

Spårad i Phabricator (?)
Task T200248 Open

• Mall:RAÄ-nummer används på ung 1654 sidor den skapar en redirekt Fornsök idag
• commons:Template:Fornminne används på ung 19681 bilder och redirektar till fornsök
• sökning externa länkar www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok = 2993 sidor
• Mall:Sn-RAÄ används på sockenartiklarna ung 2500 sidor och skapar en sökning till Fornsök med sockenkoden som argument

När jag började gräva i detta var förvirringen total vad som skulle hända hos RAÄ och ingen gav tydliga svar min tror är att man får kolla vad som levereras... - Salgo60 (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 20.47 (CEST)

Nya "Fornsök" - har inloggning

En galen ändring är att nya fornsök skall ha inloggning. Om den inloggningen försvinner innan Fornsök slaktas och/eller länkarna från Kularvsdata redirectas till den nya plattformen..... har jag inte lyckats få ett rakt svar på antar att dom inte vet själva - Salgo60 (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 20.47 (CEST)

Hur påverkas WP av Wikidata? Kan nån förklara?

Jag antar att jag talar för ganska många när jag, trots att jag är hyfsat bevandrad i WP:s arbete och rutiner, har mycket svårt att greppa det som händer i relationen mellan WP och Wikidata – vad som önskas, förväntas, är lämpligt/olämpligt, nödvändigt eller onödigt. Det pågår en massa diskussioner, som jag uppfattar handlar om att knyta samman WP-objekt/artiklar med wikidataposter, externa databaser/infoproducenter och/eller andra språkversioner. Det finns en massa koder som börjar på Q, andra om börjar på T och vissa som börjar på T. Allt detta är grekiska för mig, inte så mycket för att inte skulle förstå utan mer för att det bara händer en massa saker som jag inte har någon relation till och som ingen har förklarat.

Jag inser att Wikidata både fyller en funktion och har kommit för att stanna. Men när/om det handlar om relationen till WP och dess innehåll gäller det att ha klart för sig vilka effekter som utvecklingen kommer att få. Vad är fastlagt? Vad går att påverka? Måste man vara WD-engagerad för att hänga med? Vissa användare här tycker uppenbarligen att detta är viktigt, och helt avgörande för WP:s framtid. Andra, som jag själv, förstår inte tillräckligt mycket för att kunna känna oss delaktiga eller kunna ta ställning till om vi tycker att det är en bra utveckling.

Själv har jag en grundläggande inställning att WP bör bestå av skrivna artiklar/texter, som man hittar genom fritextsökning och som fungerar som ett komplement till den mer databassammanställda information som man kan hitta genom sökmotorer eller andra, mer specialiserade, öppna källor. Jag tror helt enkelt att detta är WP:s styrka och kommande roll i utvecklingen av informations- och kunskapssamhället. Jag anser även att varje text i så hög grad som möjligt bör stå på egna ben. Självklara paralleller och kategoriseringar kan naturligtvis fungera ibland. Men många ord/begrepp/förhållanden är tydligt kopplade till de sammanhang/kulturer/språk som de existerar och beskrivs i, att det är omöjligt att "standardisera" dem. Dessutom anser jag att kopplingarna mellan Wikidata och Wikipedia ska bygga på Wikipedias behov och möjligheter att få fram bra texter på olika språk. WP-artiklar ska motiveras av sin egen relevans och sina egna innehållsmässiga merit, inte på att det råkar finnas ett WD-objekt som "kräver en artikel".

Jag efterlyser två saker: Dels en tydlig, kortfattad och pedagogisk förklaring av vad det egentligen är som sker och hur man som WP-användare bör förhålla sig till detta, dels en ordentlig diskussion om färdriktningen samt WD:s roll i förhållande till WP och de sökverktyg (t ex Google) och databaser vi också stöter på under våra vardagliga nätaktiviteter. Lindansaren (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 14.37 (CEST)

Tack för detta utmärkta initiativ! Det finns, som jag upplever det, tendenser i våra samtal här att förminska själva artiklarnas betydelse. Likriktning mellan olika språkversioner är enligt min ringa mening föga önskvärt. Värdet av interwikin ligger i att man kan hitta information som inte är fullständigt densamma. Wikidata är en databas som vi är knutna till, men det är inte ett självändamål att allt som finns där dyker upp på våra sidor. Lindansarens konkreta frågor jag inte rätt person att besvara. Tostarpadius (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 15.15 (CEST)

Det är ju vi själva som bestämmer hur vi ska använda Wikidata på svwp. Förutom språklänkarna är det bara de kopplingar som vi själva skapar som hämtar data från Wikidata. Personligen tycker jag att infoboxar med tabelldata som {{flyg}} och {{fyr}} borde hämta data från Wikidata i större utsträckning än idag. Det är ju just tabelldata som Wikidata är så mycket bättre på än Wikipedia. /ℇsquilo 15 augusti 2018 kl. 15.31 (CEST)

Som Esquilo säger är det vi som bestämmer vilka av de möjligheter som Wikidata erbjuder som vi vill implementera. Och möjligheterna är ganska stora, varför till exempel jag förespråkar att vi ska använda dem mer än vad vi gör idag. Jag ser det som ett komplement till våra textbaserade artiklar, eftersom att det vi kan hämta från Wikidata inte är text utan data passar de bäst i infoboxar (och en del andra mallar), vissa typer av tabeller och kanske i vissa fall i referenser. Om du vill ha en inblick i vad som sker i utvecklingen av Wikidata rekommenderar jag denna video (och kanske att du börjar följa Wikidatas nyhetsbrev). Vill du ha en introduktion till Wikidata är A Gentle Introduction to Wikidata for Absolute Beginners (including non-techies!) den bästa presentationen jag har sett (den är inte kort men ger dig väldigt bra kunskaper). Wikidata är ju dessutom så mycket mer än bara data vi kan använda här på Wikipedia, de knyter också ihop alla våra projekt (ännu mer snart när Wikimedia Commons får strukturerad data) och även med den övriga semantiska webben. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 augusti 2018 kl. 16.54 (CEST)

Annan bra presentation på engelska om Wikidata är TED föreläsningen av Martin Poulter The global knowledge base: open data about everything hur Wikidata är Big Data som används för att hjälpa oss - Salgo60 (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 11.37 (CEST)

Jag kan bidra med lite Wikidata-grunder som jag tror att det är bra att ha som underlag för den vidare diskussionen om vart vi är på väg och hoppas att WP i rubriken ska tolkas som "familjen Wikipedior":

Ett stort värde med Wikidata är att det erbjuder en gemensam lagringsplats för strukturerade data samt källor för dessa data, huvudsakligen sådana data som är helt oberoende av något enskilt språk eller kultur. Exempel på sådana data är befolkningen i en viss kommun vid en viss tidpunkt (enligt landets officiella statistik), det datum en viss person är född, vilken IATA-kod som en viss flygplats har och så vidare. Värdet av detta är stort redan för en enskild Wikipedia, men kan skalas upp hundrafalt om man beaktar alla språkversioner av Wikipedia. Till detta kommer andra som utnyttjar Wikidata, men det finns inget krav på att allt som finns i Wikidata ska ha en artikel i alla Wikipedior eller ens någon Wikipedia.

• Strukturerat: Det medger till exempel rimlighetskontroller som är mycket svårare att få till i rent textuell framställning. Om man i Wikidata försöker påstå att A är far till B och att B är mor till A, får man smäll på fingrarna, men om samma sak står i brödtexten i Wikipedia-artiklarna för A och B kan det stå oupptäckt under många år innan någon eventuellt upptäcker det.
• Språkoberoende: Det medger att data kan användas i många Wikipedior som alla blir uppdaterade när data uppdateras, till exempel med senaste befolkningsdata. Att även felrättningar görs på ett enda ställe garanterar att det inte missas på någon Wikipedia.

Det gäller dock att inte försöka strukturera sådant som inte lämpligen struktureras. Där bör fokus i stället vara på att få begripliga, POV-fria och så vidare artiklar som bidrar till en god läsupplevelse. Det är väl i denna gråzon som jag ser att det vore värdefullt med en diskussion om vad som är lämpligt och inte lämpligt att hantera strukturerat med Wikidata.

Ett aktuellt exempel är de artiklar om svenska naturreservat som framför allt Yger och Ascilto nu arbetar med.

Grunddata för dessa reservat som area, förvaltare, typ av skydd och geografisk position med mera är inlagt i Wikidata med naturvårdsverkets databas som källa. Artiklar som i sin första version förutom ett par korta meningar bara innehåller en infobox har skapats. Dessa artiklar kan sedan utvecklas med en massa annat och det görs lämpligen Wikipedia för Wikipedia. Men värdet är alltså att inte alla Wikipedior som vill ha artiklar om svenska naturreservat ska behöva göra om grundarbetet med Wikidata. De kan bara "skörda" data och formatera det på det sätt som det lokala språket och kulturen finner lämpligast.

Ett par ord om grekiskan också eftersom Lindansaren nämnde det:

Allt i Wikidata består av "tripletter" som består av ett subjekt, ett predikat och ett värde. Subjekten har Q-koder och predikaten har P-koder. Värdena kan vara ett numeriskt värde, en tidpunkt, en teckensträng, en bild eller något annat subjekt.

Exempel på subjekt är Selma Lagerlöf (Q44519). Exempel på predikat är far (P22).

Den triplett i Wikidata som anger vem som är Selma Lagerlöfs far är <Selma Lagerlöf (Q44519), far (P22), Erik Gustaf Lagerlöf (Q52674621)>.

Predikaten kan också förses med kvalifikatorer som till exempel startdatum (P580) och slutdatum (P582) för att ange när något började och slutade gälla.

Varje objekt (subjekt eller predikat) har plats för en etikett och en beskrivning på alla språk liksom en, men bara en, länk till en artikel per Wikipedia men det är alltså inget krav. Det är (huvudsakligen) via dessa länkar som de interwikilänkar som syns till vänster om artiklarna i Wikipedia skapas.

(Några T-koder har jag inte stött på i Wikidata så det kan jag inte förklara.)

--Larske (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 17.00 (CEST)

Min bild är att detta är en genomgripande förändring som är på gång men att det sker "sortiment" per sortiment. Jag började med de svenska distrikten. De är i grunden en abstrakt SCB konstruktion ingen är intresserad skriva artiklar om. Och när dessa skapades gjordes de helt Wdfierade, dvs kopplingen till Wikidata är central och nödvändig för att kunna få in nya befolkningssiffror Och länkar dit måste kunna göras för alla som dör nuförtiden. Sedan var det små-och tätorter, även det mycket tungt behov för uppdatering. Efter att lagt ner cirka 18 månade varje gång det kommer nya data från SCB, Wdfierade vi dem också för ett år sedan. Det innebär vissa begränsningar i friheten skriva i dessa artiklar, men fördelarna med uppdaterade siffror vägde tyngre än skrivfriheten. Naturreservat nämner Larske. Det visar sig att länsstyrelserna som publiceras sidor om dessa har fel data i 25% av sidorna då de inte utgår från naturvårdsverkets siffror. Så vi med våra tunna artiklar har korrektare data än dem! Och när vi för in det i 100% av artiklarna så är det ingen begränsning skriva in mer textinfo som man önskar. Och nu är Salge60 i ett tidigt skede för att vi så småningom skall Wdfiera församlingar, för att säkra rätt länkar till kyrkoböcker mm. Jag ser behovet av personer som är både Wikipedianer och förstår Wikidata som mycket stort, så inte Wikipedia "förstörs" genom dåliga wikditaladdningar och att wikipedia fullt ut korresponderar mot Wikidata. Jag förbereder mig själv att arbeta mer i en sådan roll Yger (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 17.23 (CEST)

Min spontana uppfattning är att Wikidata kan presentera olika uppgifter som inte nämns i artiklarna, av någon orsak plockas i bland artikelobjektets make bort eftersom denna inte är länkad utan bara står med sitt namn i artikeln. När jag skrev om flygning för några år sedan hämtade jag källorna från flygböcker och när jag skrev artikeln Tancred Ibsen hämtde jag informationen från en flygbok som inte skriver en rad om hans filmkarriär eller fruar, detta var ju ointressant i en bok om flygning men med Wikidata fångas sådan info upp. Idag utökade jag artikeln Maja Wetter och tittar man i hennes mans artikel nämns hon inte förutom i Wikidata mallen. Så som jag ser det finns det ur den synpunkten en fördel med Wikidata. Janee (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 18.39 (CEST)

Jag gillar att de här frågorna tas upp och tackar för Larskes utmärkta förklaring, men vill uppmana alla som kan något om ämnet att uppdatera och förbättra Wikipedia-sidan om Wikidata (alltså inte artikeln om Wikidata i sig). Risken är annars att den här Bybrunns-diskussionen arkiveras och missas av alla andra som bara förstår Wikidata till hälften (som jag).//Hannibal (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 18.52 (CEST)

Som jag ser det borde vi i längden hämta våra tabeller och strukturerad data från Wikidata. Det betyder inte att Wikidata ersätter Wikipedia, en farhåga som nämnts ovan – en artikel väger olika saker mot varandra, sätter dem i sammanhang, förklarar röda trådar, lägger fokus på det som är viktigt, det som Wikidata har svårt att göra. Wikidatainformation och brödtext kompetterar varandra.

Däremot bör vi – om Lindansaren önskade en mer allmän diskussion om färdriktningen – vara medvetna om att vår information i allt högre utsträckning inte blir läst här. Vi har Google Knowledge Graph, den där rutan som ibland dyker upp när man söker efter någonting och som gör att folk inte behöver klicka sig vidare till våra artiklar (och därför i hög utsträckning inte gör det, när faktarutan visas). Vi har funktioner som Siri och Alexa, som i stor utsträckning hämtar sin data från Wikipedia och Wikidata men kort presenterar ett ämne, inte läser upp hela artikeln. De här kommer luta sig mer mot Wikidata än mot Wikipedia, eftersom Wikidata är enklare att hantera för en extern tjänst. /Julle (disk.) 16 augusti 2018 kl. 00.44 (CEST)

Har vi belägg för att vi får färre besökare? Jag har intrycket att många går direkt till Wikipedia för att söka information istället för att gå omvägen över Google. Om så inte är fallet, hur gör vi för att allt fler skall handla så? Vi borde ju vara den självklara kunskapskällan för svenskspråkiga läsare med tanke på vår höga kvalitet och vårt omfång. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 05.23 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Instick: Nu handlar inte den här diskussionen om Wikipedias kvalitet, men att vi numer strävar efter hög kvalitet och nästan alltid lägger till pålitliga källor är inte detsamma som att Wikipedia som helhet håller hög kvalitet. Vi lider fortfarande av barnsjukdomar som kommer att ta åratal att åtgärda. För ett par år sedan gjorde jag en kampanj och rensade ut bloggar, privatsajter och reklamdrivna sajter som källor till hundrasartiklar, det var ett digert arbete. Liknande projekt skulle behövas för mängder av ämnesområden. Som exempel kan nämnas att närmare 1 500 artiklar har den overifierade amatörsajten worldstatesmen.org, som är full med fel, som källa. Ytterligare något hundratal har amatörsajterna tacitus.nu och Benghans historiesidor som källor (dessa är iofs pålitligare än worldstatesmen). Och detta är bara ett strå i höstacken. Wikipedia är fortfarande ett augiasstall av gamla försyndelser. /Ascilto (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 12.30 (CEST)

Visst finns det problem kvar att åtgärda. Det är oundvikligt med vårt arbetssätt. Men jag menar ändå att man utan att tala osanning kan hävda att helheten håller hög klass. Wikipedia är ett pålitligt uppslagsverk, betydligt bättre än sitt rykte. Det var mitt intryck när jag började gå hit för tio år sedan och det har inte förändrats till det sämre sedan dess. Det som har hänt är att fler talar väl om oss och det är glädjande. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 19.16 (CEST)

Jag tycker det finns flera saker som verkar lovande med Wikidata, framförallt hjälp med underhållet av vissa typer av föränderliga uppgifter som befolkning tycker jag vore en stor styrka, då det i takt med stigande artikelantal blir allt svårare för en enskild språkversion av Wikipedia att hinna med sådant för alla artiklar. Jag hör också till dem som i alla fall hittills inte redigerat så mycket på WD annat än de enklaste sakerna som interwikilänkar, då jag tekniskt inte satt mig in i hur det ska vara där och vad alla Q och P m.m. står för som Lindansaren nämner ovan. Det jag tycker vore bra på vår svwp-hjälpsida om WD, förutom enkla förklaringar av detta, vore konkreta exempel på vilka uppgifter som vi kan hämta från WD och hur, dvs konkreta hur-man-gör beskrivningar för mallar här på svwp för att t.ex. lägga in befolkningsuppgift för en stad som sedan kan uppdateras automatiskt om den uppdateras på WD (om nu just detta går än, hoppas annars att det kommer göra det framöver). Höstblomma (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 12.25 (CEST)

@Höstblomma: Det är tyvärr en av orsakerna till att integreringen av Wikidata går så långsamt, att det inte är trivialt att hämta data i en mall. I de allra enklaste fallen skriver man bara något liknande {{#statements:P6|from=Q34}} vilket hämtar värdet för egenskapen regeringschef (P6) från objektet Sverige (Q34) och ger: Ulf Kristersson men oftast vill man formatera dessa om det är siffror eller datum och ha källor och kanske bara välja ett påstående om det finns flera o.s.v. vilket gör att man får använda en lua-modul, hos oss oftast Modul:Wikidata2. Sättet vi hittills har angripit det på är att mall för mall uppdatera dem (eller skapa en kopia) så att den hämtar alla (möjliga) parametrar från Wikidata. Larske har gjort ett jättejobb med detta. Ett bra sätt man kan hjälpa till på är att säga vilka mallar som först borde anpassas och sedan hjälpa till att ge feedback på hur det blir. Larske kanske har fler förslag på hur man kan hjälpa till? De uppgifter som går att hämta är alla möjliga och växer hela tiden. Idag finns det över 5000 egenskaper och det tillkommer ett tiotal varje vecka så att försöka ha en uppdaterad lista här är mycket arbete (vill man leta är d:Wikidata:List of properties en bra start). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 17 augusti 2018 kl. 14.10 (CEST)

Kul att det blev ett meningsutbyte om detta, och tack alla som hjälper mig att förstå. Larskes info om "tripletter" tydliggjorde en del. Julles tankar om hur nya tjänster kommer att ta nytta av Wikidata mer än Wikipedia är också viktiga att ta till sig. Det är en viktig insikt i den framtida utvecklingen, och bör vara avgörande för hur vi ser på delar av WP-innehållet (manuellt underhållna listor t ex). Och vilken blir WP:s och de mänskliga relevansbedömningarnas roll när dynamisk basfakta som används i WP-artiklarna hålls uppdaterade i ett helt annat hörn av Wiki-världen. Finns det risk för att WD-materialet spelar förbi WP:s nyckelvärden (t ex relevansen)? Jag upptäckte idag att jag fick fram en svarssida, fylld med en massa WD-information, när jag gjorde en WP-sökning på en person som idag saknar artikel på SVWP. Det är kanske det som har diskuterats nyligen i en annat tråd här ovan, och då har jag i så fall inte förstått. Jag blev lite förvånad, eftersom jag är rädd att den typen av hjälp kan uppfattas som förvirrande för gemena info-sökande som inte har en aning om vad WD är eller hur WP fungerar. Vad hjälper då alla våra långa relevansdiskussioner, om det i praktiken ändå är WD-förekomsten av avgör? Ja, jag vet att frågeställningen antagligen är onödigt tillspetsad, men den har ett principiellt intresse: Finns det möjlighet/risk/chans att det faktum att det finns ett WD-objekt leder till att det skapas ej relevanta WP-artiklar här? Och hur har i så fall den konsekvensen förankrats i WP-arbetet? Jag, med mina högst amatörmässiga kunskaper om datahantering men goda kunskaper om texter och deras innehåll (där jag hyllar vikten av ett helhetstänkande och en relativt medveten urvalsprocess) tycker att det vore farligt om WP fylls på därför att det finns WD-objekt. Det omvända känns betydligt bättre. Men det är alltså kanske ingen risk? Lindansaren (diskussion) 19 augusti 2018 kl. 17.18 (CEST)

@Lindansaren: Jag förstår inte vad det var som du såg. Kan du länka till ditt sökresultat eller den sida du hamnade på? Eller tala om i detalj hur du gick tillväga för att framkalla detta? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 augusti 2018 kl. 20.19 (CEST)

@Ainali: Visst - jag sökte på artisten Lena Zavaroni, ett namn som jag snubblade på i morse, och hamnade här. Jag säger inte att hin inte är relevant (det är hon nog) men om hon är det ligger uppenbarligen SVWP efter WD. Lindansaren (diskussion) 19 augusti 2018 kl. 20.26 (CEST)

Aha. Nej, det där är en finess (du kan kryssa ur den under rubriken Sök) och har ingenting att göra med den andra funktionen som diskuterats. Hur som helst, det finns en risk för relevans redan idag genom att alla kan skapa artiklar och den försvinner inte genom att ArticlePlaceholder. Möjligtvis kanske någon skapar en artikel efter att ha sett en sådan sida, men jag ser inte att det skulle "spela förbi" relevanskriterierna på något sätt. Det går nog dessutom att få till en extra varningstext om man skapar en artikel med den funktionen så att ingen kan förledas att tro att något är artikel-relevant bara för att det finns ett objekt på Wikidata. För mig är det självklart att så är fallet, och vill vi vara extra tydliga kan vi redan nu skriva in det i relevanskriterierna som en påminnelse för framtida relevansdiskussioner (där dylika argument borde avfärdas snabbt). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 augusti 2018 kl. 20.44 (CEST)

@Ainali: Tack för förklaringen. Och som sagt, jag undrar och ställer frågan därför att jag känner mig okunnig, inte för att jag tycker att utvecklingen är fel. Det viktiga för mig är att alla bedömningar rörande SVWP:s innehåll bör ske inom WP-ramen, i ett sammanhang där man som bidragsgivare varken behöver förstå eller engagera sig i något annat än artikelinnehåll och -utformning. Lindansaren (diskussion) 19 augusti 2018 kl. 20.54 (CEST)

@Lindansaren: Bedömningarna håller jag med dig om ska ske inom WP-ramen. Men jag tror att det är bra om man har en viss förståelse för Wikidata i framtiden, på samma sätt som att det är bra att ha en viss förståelse för förhållandet mellan Wikimedia Commons och Wikipedia idag (där vi på ett liknande sätt länkar in innehåll från ett annat projekt). Med det sagt behöver inte alla vara experter, men att försöka fjärma sig helt från det blir att vara en Wikipedian med färre verktyg i sin låda. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 augusti 2018 kl. 23.08 (CEST)

Kurser och kunskapsutbyte

Då det verkar passligt kastar jag in länken till planeringssidan för Kurser och kunskapsutbyte här. Fortfarande på planeringsstadiet, så skriv upp både det ni är intresserade av att lära er, det ni vill att andra ska lära sig, och det ni vill lära ut. Om stödet sen blir att samla folk på en plats, att hjälpa till att sätta upp webinarier eller att trycka broschyrer visar sig. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 13.57 (CEST)

Hur Wikidata kan användas att styra fler läsare till svenska Wikipedia

Jag skapade igår en test mall hos Family Search en släktforskar site i USA. Den mallen tar som argument Riksarkivets NAD nummer och skapar då

• länk till Svenska Wikipedia
• länk till SCBs Regina som har karta över församlingen
• länk Open Street Map till platsen som ofta är kyrkan i församlingen
• länk Riksarkivets Kyrkböcker

se exempel sida www.familysearch.org/wiki/en/User:Salgo60/Test_Nad_Template

Spårad i Phabricator (?)
Task T201404 Open

samma gjorde jag med en mindre använd släktforskar WIki som heter Wikirötter se task T202219

Spårad i Phabricator (?)
Task T202219 Open

Grundiden med detta är att ett ID som redan finns kan användas för att koppla till svenska WIkipedia. Utmaningen är att artiklarna i Svenska Wikipedia är tillräckligt bra så dom vill länka oss....

Exempel vilka som enkelt skulle kunna länka Wikipedia

• Svenskt Biografisk Lexikon - vi har 7500 "kopplade" personer i Wikidata som finns på över 200 olika språk i Wikipedia
  • Selma Lagerlöf är 10922 hos SBL
    • länk SB -> svenska Wikipedia tools.wmflabs.org/hub/P3217:10922?lang=sv
• Svenskt Filmdatabas
  • Selma är 57887
    • länk SF -> svenska Wikipedia tools.wmflabs.org/hub/P2168:57887?lang=sv
• Nobelpris databaen
  • Selma är laureates/1909/lagerlof
    • -> svenska Wikipedia tools.wmflabs.org/hub/P3188:literature/laureates/1909/lagerlof?lang=sv
• Spotify
  • Selma är 14BSk3y4PG4f7fiUYqAywt
    • -> svenska Wikipedia tools.wmflabs.org/hub/P1902:14BSk3y4PG4f7fiUYqAywt?lang=sv
• Svenskt Kvinnobiografisk lexikon
  • Selma är SelmaLagerlof
    • -> svenska Wikipedia tools.wmflabs.org/hub/P4963:SelmaLagerlof?lang=sv
• Svenskt PorträttArkiv
  • Selma är rkIpfGqHXrAAAAAAAAAFyQ
    • -> svenska Wikipedia tools.wmflabs.org/hub/P4819:rkIpfGqHXrAAAAAAAAAFyQ?lang=sv
• Litteraturbanken
  • Selma är LagerlofS
    • -> svenska Wikipedia tools.wmflabs.org/hub/P5101:LagerlofS?lang=sv
• Svenska Akademin
  • Selma är lagerlof-selma
    • -> svenska Wikipedia tools.wmflabs.org/hub/P5325:lagerlof-selma?lang=sv

plus att vi även har några flera som Levande Musikarv, Svenskt översättarlexikon, Runeberg, Musikverket, Sveriges Olympiska Kommitté, Riksdagens person, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Gravstensinventeringen se vidare d:Template:Sweden_properties - Salgo60 (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 21.16 (CEST)

Sidvisningar

Den som besöker Wikistats kan finna att svenskspråkiga Wikipedia har 34.000 sidvisningar per sekund (rättelse:) timme, Wiktionary cirka 1000 och Wikisource cirka 100. Jag kan inte bedöma om förhållandet 34:1 är rimligt mellan Wikipedia och Wiktionary, men förhållandet 10:1 mellan Wiktionary och Wikisource förefaller oförklarligt stort. Ungefär samma förhållande gäller andra språk. Är detta ett tecken på hur ointresserade folk är av äldre texter, eller resultatet av något mätfel eller någon systematisk orättvisa? Många sidvisningar är väl resultatet av en Google-sökning, men är Google orättvis mot Wikisource? Eller hur ska man förstå detta? --LA2 (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 01.50 (CEST)

Jag skulle helt ovetenskapligt påstå att Google är orättvist mot Wikisource (och Wiktionary), eller i varje fall inte premierar de projekten på samma sätt som Wikipedia. Själv har jag någon enstaka gång sett Wiktionary som träff, aldrig Wikisource och i stort sett alltid Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 07.15 (CEST)

När jag söker på Erikskrönikan på Google får jag vår artikel som första träff, Wikisource hamnar på elfte. Däremellan finner man dock såväl projekt Runebergs som Litteraturbankens digitaliseringar (den senare till och med två gånger), liksom NE, Botkyrka kommun, Bengans historiesida och Bokbörsen, vilka alla är rimliga träffar. Visst kunde Wikisource få högre rankning, men om jag sökte i syfte att hitta texten skulle jag nog faktiskt generellt sett hellre hamna hos Litteraturbanken än hos Wikisource.

Söker jag istället på "Biskop Tomas frihetsvisa" så är faktiskt Wikisource träff två efter Wikipedia. Å andra sidan vet jag inte hur djupt ner i tärfflistan jag skulle behövt gå för att få tag på Olaus Petris domarregler. Det verkar högst slumpmässigt hur hög rankning Wikisource får.

Vill man ha reda på om det är Wikisource eller läsarna som felar kanske man kunde jämföra med sidvisningar på projekt Runeberg istället?

andejons (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 08.02 (CEST)

De angivna antalet sidvisningar ska vara per timme, inte per sekund, men det påverkar ju inte frågan som LA2 tar upp som rör förhållandet mellan olika Wikis. --Larske (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 08.39 (CEST)

Ja, givetvis per timme. Rättelse införd. --LA2 (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 09.11 (CEST)

Som Andejons påpekar, ville man gärna jämföra med Projekt Runeberg. Jag driver ju den sajten. Dess webbserver har nu i många år fått cirka 5 anrop i sekunden (ja, sekund) till sin webbserver, vilket är cirka en eller två sidor per sekund, men det är summan av både mänskliga webbsurfare och sökrobotar. Riktigt hur Wikistats räknar sidvisningar (och räknar bort robotar) vet jag inte. Dock vet jag att totala mängden anrop till Projekt Runeberg inte har förändrats, trots att det samlade innehållet i arkivet på senare år har vuxit till mer än det dubbla. Kanske har folks intresse för äldre texter mättats, så att samma besökare nu sprider sitt läsande mellan fler texter? En ökning av antalet texter tycks inte locka fler läsare. (Antalet som gillar sajtens Facebook-sida är också nästan konstant.) Upplever Wikipedia samma fenomen? Om man nu vore ett kommersiellt företag ekonomiskt beroende av antalet sidvisningar, skulle man sluta digitalisera böcker, eftersom det arbetet bara är en kostnad och inkomsterna i alla fall är konstanta. (För mig ligger det nära till hands att konspirationsteoretiskt misstänka att söktjänsten Google favoriserar de äldre texterna som projektet Google Books har digitaliserat. De båda ingår ju i samma företag. Google är ju ett kommersiellt företag och hur de har räknat på kostnader och lönsamhet för Google Books verksamhet är ett mysterium för mig.) --LA2 (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 09.45 (CEST)

Gör jag rätt eller fel som Wikidatalänkar andra användares skapelser?

Så gott som dagligen länkar jag nya flera artiklar, kategorier och mallar till Wikidata som skapats av andra användare, nästan fem och ett halvt år efter att Svenskspråkiga Wikipedia började använda systemet i mars 2013, eftersom väldigt många användare, även flera väletablerade, fortfarande struntar i det, trots att det inte är mycket mer komplicerat än det gamla systemet. Det positiva är att det blir gjort och det stärker verkligen Svenskspråkiga Wikipedia att ha artiklarna länkade. Det negativa är att många nog tror att det sker automatiskt. Jag börjar i alla fall tröttna, och kan inte jämt och ständigt finnas där för det. J 1982 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 00.04 (CEST)

Stort tack för dina insatser. Det är lätt att ta sånt för givet, men åtminstone jag är tacksam för att du gör det. Jag brukar själv inte skapa särskilt många artiklar, men jag ska försöka komma ihåg att lägga till Wikidata-objekt när det saknas.//Hannibal (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 00.35 (CEST)

När jag var ny och skapade många artiklar om japanska städer så noterade jag att iw-länkarna till vänster dök upp inom ett par timmar. Jag trodde det skedde automatiskt, men efter ett tag påpekade Yger för mig att jag borde lägga till WD-länkningen. Risken finns att fler tänker som jag gjorde. Borde man inte kunna få upp en variant av WD-länk-dialogen automatiskt när man skapar ny artikel, med möjlighet att svara nej? WD-länkningen är guld värd så den måste vi hålla hög kvalitet på. Kitayama (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 11.26 (CEST)

Om artikeln inte finns på andra språk, och Wikidataobjektet sedan skapas av någon annan är inte det stora problemet. Men om artikeln redan finns på andra språk, och en ny artikel upprättas på svenska, kanske den svenskspråkiga artikeln får nytt Wikidataobjekt och därmed skapas dublettobject på Wikidata. (vilket kan bero antingen på att en robot gör länkandet, eller bristande språkkunskaper hos användaren). J 1982 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 11.39 (CEST)

Räcker det att skapa en "IW-länk" via "språk" i vänstermenyn även om IW saknas? Dvs måste man inte gå till Wikidata och fylla i uttalanden och grejor? Stort tack för att du håller efter oss som sjabblar J 1982, men känn dig inte på något sätt tvungen. Men, det uppskattas!--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 11.38 (CEST)

Som jag påpekat tidigare så granskar jag samtliga nya artiklar som skapas av konton som ej är markerade för autopatrullering. Och jag lägger in iw länkar i alla dessa, när de saknas. Så inga nya blir utan språklänk Yger (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 11.51 (CEST)

Det finns också ett verktyg: https://tools.wmflabs.org/wikidata-todo/duplicity.php som listar alla artiklar på en språkversion som saknar koppling till Wikidata (och därmed inte till andra språkversioner). Verktyget jämför om det redan finns motsvarande objekt i Wikidata så att man kan koppla sin artikel till samma objekt, alternativt kan man skapa ett nytt. Exempel: Någon skapar en artikel på svwiki om en djurart, men länkar inte till Wikidata. Duplicity, verktyget, listar så småningom artikeln om djurarten och eftersom motsvarande artikel finns på andra språkversioner samt kopplade till Wikidata frågar verktyget om användaren vill koppla den svenska artikeln till motsvarande artikel på andra språkversioner och Wikidataobjektet. Så även om någon skulle glömma att fixa detta vid skapandet, så fångar sådana här verktyg upp detta senare och kan arbeta bort problemet. //Mippzon (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 12.06 (CEST)

Det är inte alltid så enkelt att hitta motsvarande artiklar på andra språk eller veta om sådana existerar. Den som hittar lämpliga artiklar på fiwiki att sammankoppla med exempelvis Aktiva studentförbundet, Bergsrådsfalangen, De konstitutionella och Svenska befolkningsförbundet i Finland får gärna göra dylik länkning, men om man skapar egna wikidata-objekt för sådana artiklar finns ju risken att det uppstår dubbletter. /Annika (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 12.23 (CEST)

Man kan enkelt slå ihop två objekt på Wikidata, så det är ingen katastrof om det råkar skapas ett nytt. Ibland kräver det mycket arbete att hitta rätt, särskild när det handlar om udda språk eller främmande alfabet. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 12.56 (CEST)

"De konstitutionella" hittade jag, delvis med hjälp av franskan. De övriga torde sakna motsvarighet på finska. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 13.07 (CEST)

När man börjar koppla ihop artiklar med externa källor hittar man en hel del dubletter. Exempel så körs varje natt rapporter i Wikidata som kollar de villkor man satt upp

• Exempel
  • SBL rapport P3217 Unique Value check
  • Församlingskod rapport P317 - något vi strukturerar upp just nu som har många "fel" pga att vi satt upp att någon som har en församlingskod skall ha ett kyrkoarkiv, en bild, ett startdatum, en koordinat, vara unikt, bara finnas en gång plus att vi sätter upp undantag se d:Property_talk:P778 ....

- Salgo60 (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 11.10 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia har två https://tools.wmflabs.org/wikidata-todo/duplicity.php Varför? J 1982 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 13.28 (CEST)

Ser bara en, du blandar inte ihop den med sWwiki? //Mippzon (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 13.41 (CEST)

Stämmer, är bara v och w som skiljer dem åt. J 1982 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 14.22 (CEST)

Tack @J 1982: för att du ansluter mina artiklar till WD. Jag får ett litet blått meddelande varje gång, men det är något som man måste slå på i inställningarna. Kanske kan standardinställningen vara att meddelandet skickas och inställningen att det slås av istället. Det händer att jag någon gång i månaden eller så kollar att alla mina nyskapade artiklar har iw-länkar, men då har de nästan alltid redan anslutits av någon annan. WD-objekt för artiklar som inte finns på andra språkversioner har jag aldrig skapat och har ingen aning om hur man gör. WD har inte intresserat mig särskilt mycket. Svaret på din fråga om du gör fel kan du bara svara på själv, men är du trött på det så sluta. Wikipedia är inget straffarbete och man ska inte trötta ut sig så man inte uppskattar det roliga. /Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 15.05 (CEST)

Swwp är inte svenska Wikipedia utan Wikipedia på swahili. /Grillo (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 15.38 (CEST)

Alla artiklar ska ha en koppling till Wikidata, så det är OK att göra det i andras artiklar. Tänk på att även artiklar som saknas på andra språkversioner ska kopplas, det är lite krångligare, men man lär sig efter ett tag. Thoasp (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 18.00 (CEST)

@Yger: För klarhetens skull: Är det så att Du lägger in artiklarna på Wikidata om Du hittar en redan existerande post där de hör hemma, men inte skapar nya poster för alla som verkar sakna´motsvarighet? Under alla omständigheter gör Du en stor och viktig insats. Tostarpadius (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 07.57 (CEST)

För nya artiklar skapas efter några dagar med en bot en WDpost. Jag skapar inga poster i Wikidata, men letar för alla nya artiklar efter en post i Wikidata som den kan länkas till.Yger (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 08.05 (CEST)

@Yger: Vilken bot är det? Den verkar vara ganska slarvig, för scrollar man ner i detta verktyg ser man väldigt många artiklar som efter 14 dagar fortfarande inte har kopplats till Wikidata. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 augusti 2018 kl. 08.55 (CEST)

Jag får signaler om att de skapats som för Stensjön (naturreservat) där PLbot skapat ett wd objekt.Yger (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 09.00 (CEST)

Ja, det verkar finnas flera bottar som, med varierande framgång, då och då men inte generellt, skapar WD-objekt som kopplas till nyskapade sidor även om de flesta nog är "halvautomatiska" och får sin input via till exempel artikelkategoriseringar. Just Plbot verkar ha specialiserat sig på att skapa objekt för grensidor, som den som Yger tar upp som exempel, se den här skapandehistoriken, där det inte behövs så mycket uttalanden. En bot som inte längre verkar vara aktiv, men under sin tid skapat massor av objekt som inte har ett enda uttalande, inte ens instans av (P31) eller underklass till (P279), är "Sk!dbot".

Trots att den boten inte längre verkar aktiv lever objekten kvar. Vi har idag mer än 35 000 artiklar i svwp som är kopplade till objekt i Wikidata som inte har ett enda uttalande. Det ser jag som ett problem och föredrar att en artikel inte alls är WD-kopplad framför koppling till ett tomt objekt.

• Lista på artiklar i svwp som är kopplade till "tomma" Wikidataobjekt. (den tar en stund att skapa)

En viss nytta gör dock dessa objekt om det finns kopplingar till andra språkutgåvor. Men cirka 30 000 av dessa "tomma" objekt är enbart kopplade till svwp och alltså "heltomma" och lika illa som artiklar som saknar Wikidataobjekt.

Jag tror därför att det är bra om man skapar WD-objektet, med åtminstone någon av egenskaperna instans av (P31) eller underklass till (P279), i samband med att en ny artikel som inte har någon motsvarighet på annan Wikipedia skapas. @Ainali: Du har kanske någon länk till nån bra informationsvideo, helst på svenska, som visar hur det går till att skapa ett WD-objekt och fylla i etikett, beskrivning och instans av (P31). --Larske (diskussion) 13 augusti 2018 kl. 10.28 (CEST)

Just PLbots objektsskapande är en semimanuell åtgärd snarare än en bot som är aktiv jämt så vi ska inte förlita oss på att denna användare sitter och trycker på knapparna varje dag. @Larske: Jag hittar ingen sådan video nu, inte ens på engelska, så jag sätter det på min att-göra-lista. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 augusti 2018 kl. 10.53 (CEST)

Jag har alltid tänkt att det viktigaste är att artikeln kopplas till Wikidata. Jag utgår ifrån att det finns aktiva där som inte ägnar sig åt att skriva på någon språkversion, men som gärna lägger in olika poster. Auktoritetsdata brukar jag dock föra in, liksom beskrivningen "täsmennyssivu" när det handlar om en förgreingssida. Tostarpadius (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 20.45 (CEST)

Jag har syndat här... men vet ej hur jag gör för att skapa ett wd-objekt. på denna lista saknar några fornborgar wd, och redirect har inte heller (men det kanske de inte ska ha?). Kan någon hjälpa mig? mvh Adville (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 20.51 (CEST)

Hur man kopplar en artikel till Wikidata.

@Larske, Adville: Nu har jag gjort en video. Om objektet på Wikidata redan finns hoppar man över själva skapandet och går direkt till Wikipediarutan. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 20 augusti 2018 kl. 23.12 (CEST)

@Ainali:  Mycket bra film Bra att du också stoppade in några uttalanden (instans av, kön, nationalitet). När jag kollade första gången på filmen i Firefox slutade dock bilden uppdateras när du skulle trycka på OK-knappen (vid 2:42) för att rensa cachen. Men när jag laddade om filmen fick jag se även de sista nio sekunderna där det syns att länken till Wikidataobjektet har dykt upp i vänsterkolumnen på artikelsidan. I Edge fungerade det på en gång. Kanske bara var nåt tillfälligt.

Har du någon extra finess aktiverad i Wikidata som gör att du får en ellipsis (…) efter uttalandena (för illustratören)? Du har också en ruta "Show derived statements" (ej översatt till svenska) längst ner bland uttalandena som verkar vara något "extra". Vad är det? --Larske (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 07.33 (CEST)

Show derived ==> importScript( 'User:Pasleim/derivedstatements.js' )

Lista med flera se d:Wikidata:Tools/Enhance_user_interface jag rekommenderar

• derived statements
  • enormt bra när du jobbar med en församling och se vilka som ex. dog i denna församling
• AuthorityControl
  • söker i VIAF efter om andra kopplingar finns i ex. Libris och du lägger till dom med ett klick....
• Constraint Summary
  • visar högst upp på ex. en församling om den "bryter" mot några regler (constraints) som satts upp. Jag använder den mycket för städning av Svenska församlingar
• Consistency check
  • Kollar om far är son och vice versa och genom ett klick fyller du i det som saknas
• CurrentDate
  • matar in dagens datum i fältet hämtdatum
• Overpass
  • Söker i Open Street map efter objekt som har samma Wikidata objektet har
• Recoin
  • kvalitets rankar WD objektet och säger vad som saknas

Övriga jag har

• importScript( 'User:Magnus_Manske/mixnmatch_gadget.js' );
  • visar upp från Mix and match vilka förslag det finns att matcha med
• importScript('User:Yarl/DragNDrop.js');
  • gör att du kan se Wikipedia artikeln samtidigt du är i Wikidata och att du kan göra drag and drop med en bild så läggs den till i Wikidata

Ps. jag har också 3 punkter som skapar snygga sökningar, det kan vara en gadget ex. Johannes Rubeckius- Salgo60 (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 11.32 (CEST)

Kort video hur jag jobbar med att städa Svenska kyrkans församlingar (Q615980) och alla olika tillägg länk video - Salgo60 (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 12.08 (CEST)

@Salgo60: När jag ser på din video slår det mig att det verkar vara väldigt vanligt med "återanvändning" av församlingskoder. Det verkar lite tungt att behöva definiera alla dessa som undantag till en väldigt hård regel om unika koder. Vad tror du om att mildra regeln så att den enbart kräver att församlingskod (P778) ska vara unik vid varje tidpunkt. Det skulle vara tillåtet att två olika församlingar (objekt) har samma kod om koden har ett slutdatum (P582) (T1) för den ena församlingen och ett startdatum (P580) (T2) för den andra församlingen och där T1<=T2? Då skulle vi slippa hantera de flesta, kanske alla, undantag till begränsningsregeln. --Larske (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 12.34 (CEST)

@Larske: Problemet där jag skulle behöva din hjärna är att matcha SCB data med Wikidata.... jag satte upp Federated sökning med Nobel data förra helgen tweet och det var enormt enkelt att matcha med OpenRefine se T200668#4502429... SCB församlingsdata känns galet det saknas något.....

Den känsla jag har är att SCB inte exponerar alla fälten i sin databas. Det finns inget att hålla i handen ingen koppling mellan 2 församlingskoder som "hänger" ihop och eftersom namnen inte är unika hos SCB utan nedanstående 4 kallas alla Torp så känns det som man kanske har kommunkoden att hålla i handen som också den ändrar sig men även länskoden.....

• Torps församling (Q10700249) - församlingskod 142106
• Torps församling (Q10700251) - församlingskod 226004
• Torps församling (Q10700252) - församlingskod 150703

- Salgo60 (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 15.09 (CEST)

WD Constraints

Larske: Vad tror du om att mildra regeln

japp håller med att det är lite bökigt men ser bra regler som något vi vinner på i längden. Ung 3500 församlingar med något Yger kallad församligskods sallad mår bra av felrapporter om något blir fel MEN jag ser detta med constraints (d:Help:Property_constraints_portal) som något nytt som behöver mogna plus att min begränsade hjärna har inte hittat ett system för församlingskoder ännu - Salgo60 (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 15.09 (CEST)

@Larske: bild exempel hur bra det är med strikta regler

Jag har tyvärr ingen Master i Svenska Kyrkförsamlingar så ofta ramlar jag in på tveksamheter. Bilden är Bara församling (Q10426234) och där börjar jag inse att kanske 2 församlingar delar på ett kyrkoarkiv hos Riksarkivet eftersom reglerna är strikta eller att jag gjort fel ==> att sv:Wikipedia får ta sig en fundering hur förhållandet mellan SCB församlingskod, Wikidata objekt, Wikipedia artikel, Wikipedia artikel med redirect, NAD arkiv se Diskussion:Bara_församling,_Visby_stift - Salgo60 (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 05.42 (CEST)

Dags att gå till konkret handling?

Nu har det gått ytterligare ett par veckor. Jag tolkar det som att vi är (inte alla, men de flesta) för och bör börja prata med ArticlePlaceholder-utvecklarna? /Julle (disk.) 24 augusti 2018 kl. 04.13 (CEST)

Inte heller jag har några invändningar om rödlänkarna blir kvar i någon form och det hela sköts snyggt. Förutsättningen från min sida är dock att det aldrig någonsin kommer att ersätta redan existerande robotartiklar. Tostarpadius (diskussion) 25 augusti 2018 kl. 21.04 (CEST)

Finskspråkiga artikelnamn

Hur skall artikelnamn av typen Suomen Kulttuurirahasto hanteras? Eftersom det rör sig om enspråkigt finsk verksamhet saknas svenskt namn, även om det finska namnet kan översättas till "Finska kulturfonden". Uppslagsverket Finland använder de finska namnen för sådana artiklar. Det är således inte samma sak som exempelvis finländska myndigheter, som även har ett svenskt namn. Har denna fråga diskuterats? /Annika (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 14.35 (CEST)

Just i det fallet finns det ett påbjudet svenskt namn: Finska kulturfonden.[4] Edaen (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 14.51 (CEST)

Det har i varje fall Uppslagsverket Finland inte brytt sig om att följa./Annika (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 14.55 (CEST)

Det är påbjudet på svenska. Det finns väl inget som hindrar den som vill att använda det finska namnet. För vår del borde denna fråga vara löst. Edaen (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 14.57 (CEST)

Det finns många andra artiklar om exempelvis organisationer som har finskspråkiga artikelnamn, exempelvis Suomen Rauhanyhdistysten Keskusyhdistys, så det behövs nog en generell diskussion. /Annika (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 15.11 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jag förstår inte argumentationen. Våra namnval utgår i huvudsak från WP:POMMF. Att uppslagsverket Finland valt den finska namnformen är en indikation på vad som är minst förvånande. Att fonden har angett en översättning som mottagare av medel skall följa är en annan indikation. Vi följer dock inte alltid den namnform som företag och liknande själva vill skall användas; vår artikel heter Globen, inget annat. Söker jag på HBL:s webbplats får jag viss, men inte överväldigande, övervikt för "Suomen Kulttuurirahasto". Jag tycker inte det verkar som endera varianten är då dominerande att den är helt självklar, så då kan vi hellre välja det svenska namnet.

andejons (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 15.17 (CEST)

Tillägg: I fall där det inte finns något svenskt namn, men däremot mer eller mindre given översättning, tycker jag att man ändå borde ange även den svenska översättningen. Om det inte hade funnits något svenskt namn på fonden hade man kunnat skriva t.ex.:

• Suomen Kulttuurirahasto ("Finska kulturfonden")

Detta till skillnad från hur man kan ange att det finns officiella benämningar på fler språk:

• Suomen Kulttuurirahasto (Finska kulturfonden)
• Finska kulturfonden (på finska: Suomen Kulttuurirahasto)

Vi hade en relaterad diskussion här på Bybrunnen om Reserva Nacional de Fauna Andina Eduardo Avaroa, som mynnade ut i den lösning som nu används artikelinledningen:

• Reserva Nacional de Fauna Andina Eduardo Avaroa (i svensk översättning ungefär "Eduardo Avaroa naturreservat för andinsk fauna")

$Genomlysning$ (disk. bidr.) 21 augusti 2018 kl. 15.28 (CEST)

Jag misstänker att Uppslagsverket Finland valt att använda ett finskspråkigt namn för att tydligt visa att det rör sig om finskspråkig verksamhet. Man kan jämföra med hur dagstidningar i Finland skriver skolors namn på undervisningsspråket för att göra det uppenbart för läsarna. På Wikipedia har vi inte samma begränsningar som tryckta tidningar och uppslagsverk. bbx (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 16.03 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Hur är det med Turun yliopisto, det finskspråkiga universitetet i Åbo? Jag hade kontakt med det för mycket länge sedan, och då använde vi alltid det finska namnet. Men nu ser jag att det heter Åbo universitet på svenska wikipedia. Är detta enligt dagens svenska språkbruk i Finland? Hur skriver Åbo underrättelser och Hufvudstadsbladet?

Och så är det familjen Sinebrychoff, vars namn lever med bryggeriet. Detta är ett ryskt namn, men det skrevs på detta sätt av familjen i Finland. Den förste med namnet i Finland skrev själv sitt förnamn som Nikolai,och heter så på finska wikipedia. På svenska wikipedia heter han Nikolaj med modern svensk transkription. Med samma transkription skkulle man skriva efternamnet Sinebrjukov (tror jag), men det är det förståeligt att inggen gör. Uppslagsverket Finland skriver Nikolai i artikeln om bryggeriet, medan Biografiskt lexikon för Finland vacklar i artikeln om brodern Paul. Själv tycker jag att Nikolai är bäst. Roufu (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 16.51 (CEST)

Alltså, vi använder svenska namn om de finns. Diskussionen beror på att vi inte gör en översättning själva. Edaen (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 17.18 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag är av uppfattningen att rent finskspråkiga verksamheter skall ha finska namn med svensk förklaring, såsom Turun Kaupunginteatteri (Åbo stadsteater), Turun yliopisto (Åbo universitet) och Helsingin Sanomat (Helsingfors underrättelser). Om man skriver Åbo stadsteater ger man den falska uppfattningen att det rör sig om en svenskspråkig teater. Vi har haft många liknande diskussioner, men jag uppfattar det som att toleransen för namn på originalspråk med tiden har blivit större, kanske för att kunskapen bland oss aktiva successivt blir större och bredare. /Ascilto (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 17.25 (CEST)

Den normen är inte känd och inget vi kan införa. Svenska namn används där de finns. Finns de inte får vi ha vissa tumregler. Edaen (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 17.44 (CEST)

Att kalla Helsingin Sanomat för "Helsingfors underrättelser" strider inte bara mot WP:POMMF, det är direkt vilseledande. "Helsingin Sanomat" är ett välkänt varumärke även i Sverige. /ℇsquilo 22 augusti 2018 kl. 12.16 (CEST)

Kan du hänvisa till någon auktoritativ källa som använder något annat än Helsingin sanomat? Pommf gäller givetvis. Edaen (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 13.43 (CEST)

Noterar att artikeln Köpenhamns universitet inte heter Københavns Universitet som är det danska namnet (det nämns inte ens i artikeln). Episcophagus (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 17.42 (CEST)

Jag instämmer helt med Edaen. Tostarpadius (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 21.25 (CEST)

Det behöver alltså göras skillnad på hur man använder ett svenskt namn och hur man presenterar ett utländskt namn i mer eller mindre egen svensk översättning. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 22 augusti 2018 kl. 14.01 (CEST)

Det bör nämnas att vare sig Åbo universitet (här omtalat så av Åbo kommun) eller Köpenhamns universitet (så benämnt normalt i svensk text, svenska tidningar etc) är någonting vi har hittat på själva dock. /Julle (disk.) 22 augusti 2018 kl. 14.14 (CEST)

Är "Finsk kvinnoförening" POMMF för Suomen naisyhdistys trots att föreningen tydligen helt slutade att använda det svenska namnet 1946? /Annika (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 14.20 (CEST)

Ja, det tycker jag – det är vad den står under i NE, till exempel.

Det handlar ju inte bara om vad sammanslutningarna själva kallar sig, i så fall hade vi varit tvungna att ha kinesiska namn på allt kinesiskt, arabiska namn på allt arabiskt och så vidare, utan hur andra benämner det på svenska. Finskan skiljer sig här inte från andra språk. Det viktiga är att vi inte hittar på en översättning på egen hand, där ingen alls finns. /Julle (disk.) 22 augusti 2018 kl. 14.27 (CEST)

Anledningen till att denna diskussion startades är dock att det svenskspråkiga Uppslagsverket Finland använder de finska namnen. Det verket skall alltså dömas ut som källa vad gäller namngivning av artiklar? /Annika (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 14.32 (CEST)

Nej, det är en, bra, källa bland andra. Man får väga olika källor mot varandra. Edaen (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 14.37 (CEST)

Artikeln borde heta Finska kulturfonden enl ovan. Det är det begreppet som används i svenskan när man fr a i tal refererar till den. Ataraxim (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 14.40 (CEST)

Notera även exempel som Barcelonas universitet (egentligen Universitat de Barcelona) och andra artikelrubriker som betecknar företeelser utan nära band till vare sig svenska språket (t.ex. Köpenhamns universitet/Københavns Universitet) eller Sverige (t.ex. finländska företeelser) men som ändå översätts, och det enligt ett inuitivt och etablerat svenskt mönster. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 22 augusti 2018 kl. 15.33 (CEST)

När det gäller t.ex. danska företeelser är bruket högst skiftande. Artiklarna heter t.ex. Det Kongelige Bibliotek och Det Kongelige Teater och så skriver även NE. Och som framgår av Kategori:Universitet och högskolor i Katalonien så skiftar bruket även när det gäller katalanska högskolor. Jag litar inte på att det verkligen finns auktoritativa källor till alla institutioner och organisationer som fått försvenskade namn, i många fall torde de ha fått egenknåpade slentrianöversättningar, särskilt om de namngavs under den tid då vi inte var så noga med källor. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 19.08 (CEST)

För övrigt misstänker jag starkt att toleransen för artikelnamn på originalspråk utan konkurrens är störst för namn på det engelska språket. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 20.36 (CEST)

Diskussionen handlar om Finland och det faktum att Uppslagsverket Finland att använder finska namn i svenskspråkiga texter. Kan vi fokusera på detta? Exempel från andra länder (som aldrig används på svenska) är irrelevanta i sammanhanget. /Annika (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 15.45 (CEST)

Finland är ett specialfall eftersom Finland delvis är svenskspråkigt och verksamheter där kan vara antingen finsk-, svensk- eller tvåspråkiga. Om t.ex. en teater eller något annat är ensidigt finskspråkig så ger det en felaktig uppfattning att ge företeelsen ett svenskt namn även om det oftast är lätt att hitta inofficiella översättningar. Att då använda det finskspråkiga namnet är POMMF från ett finlandssvenskt perspektiv. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 16.51 (CEST)

Artikelnamnen är inte till för att ge antydningar om vilka språk artikelämnena har verksamhet på. De är i första hand till för att det skall vara lätt att hitta rätt artikel, men hjälper också ibland till och visar på vad som är att betrakta som korrekt språkbruk. Speciellt med tanke på det första finns det goda skäl att föredra t.ex. "Åbo universitet" framför "Turun yliopisto". POMMF gäller. Uppslagsverket Finland är en bra datapunkt för att ta reda på vad som är minst förvånande. Finlandssvensk press är en annan.

andejons (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 20.44 (CEST)

Och Uppslagsverket Finland skriver just Turun Kaupunginteatteri, det var bl.a. det jag menade med POMMF från ett finlandssvenskt perspektiv. När man söker på Turun yliopisto hänvisar de till artikeln om orten Åbo. /Ascilto (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 20.52 (CEST)

Huh? Se Åbo universitet i Uppslagsverket Finland.

Åbo universitet på Åbos svenskspråkiga hemsida.

Åbo universitet anlitar professor... på yle.

Uppenbarligen heter detta universitet Åbo universitet på svenska och eftersom detta är svenskspråkiga Wikipedia, så...

Episcophagus (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 14.53 (CEST)

Tidigare hette det Turun Yliopisto även i svenskspråkiga källor, men sedan förstatligandet 1974 heter det även Åbo universitet eftersom svenska är ett officiellt språk i Finland (finländska staten är därigenom tvingad att även använda svenska namn på sin verksamhet). I det fallet är det således odiskutabelt det svenska namnet som skall användas. /Annika (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 15.18 (CEST)

[indrag]
Jag tror att en viss förvirring beror på att en verksamhet kan vara finskspråkig men ha en tvåspråkig huvudman, och att rent finska organisationer kan omtalas frekvent bland svenskspråkiga. För Åbo stadsteater vet jag inte om det svenska namnet beror på att staden är tvåspråkig eller på att Åbo Underrättelser aktivt gått in för att använda svenska namn. Det är ju rimligt att svenskspråkiga skall kunna diskutera stadsteatern eller det finskspråkiga universitetet i sin tvåspråkiga stad på sitt eget språk. Här kan parentetiskt noteras att de nämnda finskspråkiga institutionerna har sina svenskspråkiga motsvarigheter (Åbo Akademi, Åbo Svenska Teater, som båda är äldre än de finska, ÅA endast snäppet, men förstatligades betydligt senare). --LPfi (diskussion) 24 augusti 2018 kl. 16.26 (CEST)

Det troliga är att UVF använder svenska namn när dessa är av officiell karaktär och därigenom likställda med de finska namnen, då det rör sig om tvåspråkig verksamhet eller, som i fallet med Åbo universitet, att finländska staten är ålagd att även använda svenska namn. I andra fall rör det sig om översättningar till svenska som används på grund av att det är opraktiskt att använda de finska namnen på svenska. Skall man helt bortse från denna åtskillnad? /Annika (diskussion) 26 augusti 2018 kl. 06.14 (CEST)

Ja.

Vår riktlinje WP:artikelnamn lägger ingen som helst vikt vid hur ett namn har uppkommit. De kriterier som finns är POMMF, konsekvens och enkelhet. Man kan möjligen utifrån dessa argumentera för att hellre välja ett svenskt än ett finskt namn, men huruvida ett namn är "officiellt" eller ej spelar ingen roll. Artiklarna heter Globen och Arlanda, inte "Ericsson Globe" eller "Stockholm Arlanda Airport".

andejons (diskussion) 26 augusti 2018 kl. 09.22 (CEST)

Ivar Månsson (Stiernkors)

Hi, I'm so sorry I don't speak swedish... In the article above, you can read : Han var brorsons son till Magnus III Stjernkors. Same thing in article "Magnus III Stjernkors", where it's of course in the other way : Han var farfars bror till Ivar Månsson Stjernkors. However, in the Riddarhusets Stamtavlorna, the parentage is not the same. See this link :

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernkors_nr_39

SRS asserts Ivar is the grand-grand-son of Magnus' SISTER !

Thanks a lot

Jagellon (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 18.36 (CEST)

It appears Annika64 is the main contributor to Ivar Månsson (Stiernkors) and is perhaps the user who should have a look at this first and foremost. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 24 augusti 2018 kl. 16.22 (CEST)

Den gamla uppgiften förekommer i Ugglan (Runeberg) och i Svenska adelns ättar-taflor, 1858–1864 (Runeberg) där en generation syns saknas. Svensk Uppslagsbok (1958) anger systerdotters sonson vilket styrks av Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, 1909–1916 (Runeberg) liksom av sidan överst. KlasHass (diskussion) 24 augusti 2018 kl. 17.04 (CEST)

Jag har inte några invändningar mot att det ändras i artikeln om Nordisk familjebok har fel. /Annika (diskussion) 24 augusti 2018 kl. 17.21 (CEST)

Thank you for taking my remark into consideration ! Jagellon (diskussion) 25 augusti 2018 kl. 18.02 (CEST)

Ovanstående kopierat till Diskussion:Ivar Månsson (Stiernkors) för framtida ref. -- KlasHass (diskussion) 25 augusti 2018 kl. 23.53 (CEST)

Malla att källan uttrycker sig vagt

I artikeln om Olof Lagercrantz har två uttryck mallats, där kritiken avser hur källan uttrycker sig. "Vissa" av hans kritiker ... har försetts med vemmall, där källan inte uppger vilka utan uttrycker just "vissa" och citat önskas på ett påstående som inte har originalcitatet i källan. I och för sig är mallarna relevanta men är de rimliga? Hur göra, skriva om med "enligt källan" (blir tung text), eller krävs egen forskning där man själv försöker hitta källan till källans text, men hur man då att man hitta rätt?Yger (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 21.19 (CEST)

Om påståendet ifråga är "kontroversiellt" nog att mallas med "vem" tycker jag det är lämpligt att hänvisa till källan. Primärkälla vore fint, men lär vara svår att hitta. Skottniss (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 21.31 (CEST)

I artikeln om Olof Lagercrantz finner jag bara en vem-mall (för "vilken vissa[vem?] av hans kritiker har beskrivit som devot hyllning") och det är till ett uttalande som saknar referens. Söker jag på Google efter "devot hyllning" och "Olof Lagercrantz" får jag sju(!) träffar, av vilka fem kan hänföras till WP-artikeln eller äldre versioner, en till en bloggartikel om Lagercrantz där det förra inlägget var en "devot hyllning" till en dansk finansman och en till en sida på Boksidan som vare sig innehåller ordet "devot" eller "Lagercrantz". Att vissa (obs pluralis) kritiker beskrivit en "devot hyllning" utan att lämna fler spår efter sig än inga spår alls utöver WP-artikeln förefaller mig väl berättiga en vem-mall.

Den andra mall som nyligen lagts till är en "citat behövs" (till "När Bo Giertz fördömde osedlig litteratur beskrev Lagercrantz det som 'hets' och jämförde det med nazismen."), så ett sådant infogade jag i referensen (den understrukna meningen i "Han meddelade mig att jag denna gång inte fyllde de kvalitetskrav som gällde på tidningen. Ett sådant argument är svårt att hantera. En författare är alltid osäker om sin text. En snickare vet att hans arbete är fullgott men ordarbetaren finner inga objektiva normer att mäta sig med. I Giertz fall var det solklart att det gällde mina åsikter. Giertz, kvinnoprästmotståndaren, som i nazistisk stil under 30talet hetsat mot den ”osedliga” litteraturen, hade i Ivar Anderson en sympatisör. Förödmjukad fick jag publicera artikeln på annat håll."). Plockade bort mallen. Episcophagus (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 09.42 (CEST)

Kanske kan vagheten i sig vara ett tecken på att uppgiften är oväsentlig eller överflödig i ett uppslagsverk. Om jag stryker det vaga, har något väsentligt gått förlorat i mening 2 nedan?

1. Han gjorde flera reportageresor till Sovjetunionen och Kina och gav regimerna en positiv behandling, vilken vissa av hans kritiker har beskrivit som devot hyllning. Han reagerade mot den ”beklämmande enögda” beskrivningen av Sovjet och iklädde sig därför, med Ingemar Wizelius’ ord, ”försvarsadvokatens vanskliga roll.”
2. Han gjorde flera reportageresor till Sovjetunionen och Kina och gav regimerna en positiv behandling. Han reagerade mot den ”beklämmande enögda” beskrivningen av Sovjet och iklädde sig därför, med Ingemar Wizelius’ ord, ”försvarsadvokatens vanskliga roll.”

Man kan stärka neutraliteten/nyanseringen genom att framhäva att det rör sig om åsikter, t.ex. "Han reagerade mot vad han ansåg var den 'beklämmande enögda' beskrivningen". $Genomlysning$ (disk. bidr.) 21 augusti 2018 kl. 09.55 (CEST)

Det här tangerar ett par eviga frågor, som handlar om att källorna har flera olika uppgifter. Är källhänvisningarnas primära roll att verifiera ett påstående, eller att verifiera ett sakläge/faktum? Och är påståendet relevant, om man inte samtidigt bekräftar sakläget? Själv tycker jag nog att vem-frågan i detta fall är helt rimlig. De som gömmer sig bakom "vissa" kan vara vilka som helst. Men kritiken är inte relevant om den bara framförs som ett allmänt o/e okunnigt tyckande. Därför räcker det inte med att vi känner till att åsikten är framförd. Vi måste även kunna göra en relevansbedömning av påståendet och åtminstone förklara för läsarna vilka grunder vi har för att det ska kunna anses vara ett värdefullt bidrag till artikeln. Lindansaren (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 10.16 (CEST)

Jag har hittat följande:

Per Ahlmark i DN Debatt. "DN som medlöpare" DN Debatt. "DN som medlöpare", DN 1992-03-09 ("Hans slutsatser blir hyllningar [av Kina]." - men "Lagercrantz försvarat fångna författare i Sovjet" och "i artiklar som fördömer Gulag angriper Lagercrantz samtidigt antikommunismen")

Alf W. Johansson i Mitt i tidsandens vinddrag. Ett urval av Olof Lagercrantz politiska artiklar i en ny bok, DN 1994-06-16. ("Lagercrantz Kina-artiklar kan inte karaktäriseras som annat än ett svek mot den upplysningstradition han bekände sig till. De mynnar ut i en hyllning till Maos Kina och kulturrevolutionen." - men också "Han förstår kommunismen som rättfärdighetsdröm, men vänder sig i avsky från Sovjetsystemet som han menar störtat Ryssland 'i namnlöst elände'.")

Jag drar av dessa slutsatsen att Lagercrantz inte ansetts direkt hylla Sovjetunionen, däremot Kina och kommunismen. Om inte annat synes artikelns utsaga "Sovjetunionen och Kina och gav regimerna en positiv behandling, vilken vissa av hans kritiker har beskrivit som devot hyllning." sakna belägg för "devot hyllning av Sovjet" och till och med "positiv behandling". Episcophagus (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 10.45 (CEST)

Stort tack för mycket tänkvärda inlägg (och bra direkta justeringar) Jag har lärt mig mycket om detta, och kopierar in denna tråd till Diskussion:Olof Lagercrantz för att inte "glömmas bort".Yger (diskussion) 26 augusti 2018 kl. 16.42 (CEST)

Av någon anledning såg jag inte denna tråd förrän nu. Eftersom det jag skriver är mer principiellt och föga berör den enskilda artikeln fortsätter jag här. Jag delar inte Lindansarens uppfattning här. Givetvis är vi aldrig skyldiga att redovisa allt som står i våra källor. Det kan finnas goda skäl att avlägsna även källbelagda uppgifter. Så långt är vi överens. Däremot menar jag att det kan vara fullt motiverat att återge information om att det har funnits kritiker, även om den inte preciseras mer. Därför är vemmallar ofta olyckliga. De tvingar oss att vara tydligare än vad som är rimligt. Tostarpadius (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 08.05 (CEST)

Redigera Wikidata

Hur lägger man till en bildtext till bild i en faktaruta som bara består av parametern {{faktamall biografi WD}}? --Christian47 (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 23.46 (CEST)

@Christian47: Följande beskrivning utgår från att du har svenska som språk i dina inställningar i Wikidata. Om du inte har det kan du ändra på den här sidan.

1. Klicka på länken "Redigera Wikidata" i faktarutan i artikeln. Då kommer du till objektet i Wikidata. Till exempel det här.
2. Leta rätt på bilden, den ligger bland de första raderna i avdelningen "Uttalanden".
3. Klicka på länken "redigera" till höger om bilden.
4. Klicka på länken "lägg till bestämningsord" till höger.
5. Skriv "beskrivning av media" i den ruta som dyker upp och där det står "egenskap". (Du kan välja det från den meny med förslag som dyker upp)
6. När du skriver din bildtext i rutan blir du uppmanad att ange vilket språk bildtexten är på. Skriv "svenska" i den lilla rutan som dyker upp. Du kan lägga till bildtexter på hur många språk du vill genom att klicka igen på "lägg till bestämningsord". Glöm inte att avsluta bildtextmeningar med punkt.
7. Klicka på länken "publicera" till höger.

Nu är bildtexten på plats och när du laddar om artikelsidan i svwp kommer den svenska versionen av bildtexten att dyka upp under bilden. Du kan behöva rensa cachen genom att till exempel redigera artikeln (utan att göra några ändringar) och spara om sidan.

--Larske (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 05.54 (CEST)

:@Larske: Tack för hjälpen, det ska säkert fungera, har inte prövat ännu. Som du förstår av min rubrik så kom jag tidigare så långt som t.o.m. punkt 3, sen tog det stopp. Hör av mig igen om det inte skulle lyckas. :)

@Larske: Tack igen, det funkade bra. Men vad är vitsen med detta alternativ istället för att traditionellt använda alla parametrar i faktaruta? Det var lite krångligt, eftersom rutan är så liten så man kan inte se allt man skrivit. --Christian47 (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 19.47 (CEST)

Vitsen är att om någon vill göra en tabell i en annan artikel med den personen (och andra) kan de inkludera en bild och bildtext automatiskt utan att behöva skriva något själva. Den kan också återanvändas i infoboxen i personens kategori på Commons utan att någon behöver göra någonting. D.v.s. det blir återanvändningsbart och vi behöver bara underhålla bildtexten på ett ställe. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 augusti 2018 kl. 20.38 (CEST)

@Christian47: Vitsen med att använda Wikidata rent allmänt för språkoberoende data är att dessa kan användas av alla språkversioner av Wikipedia utan att behöva lagras som lokala kopior i alla Wikipedior som vill använda dem. För just bildtexter på ett visst språk är dock vinsten begränsad till den språkversionen av Wikipedia (som Ainali just beskrev). Speciellt för data som regelbundet uppdateras eller kompletteras, som till exempel befolkningsuppgifter, är det en stor fördel att ha data på ett ställe. Även korrigeringar av uppgifter som visar sig vara felaktiga är mycket smidigare att göra när det bara behöver göras på ett ställe. Hur man sedan väljer att formatera och presentera dessa språkoberoende data i form av faktamallar, tabeller, diagram eller på annat sätt kan väljas individuellt av respektive språkversion av Wikipedia och det går naturligtvis att ha olika presentationer även inom en språkversion. Det finns även andra fördelar med att arbeta med strukturerade data i och med att Wikidata erbjuder vissa konsistenskontroller av data. Man får direkt reda på om man i ett Wikidataobjekt stoppar in ett värde på till exempel en församlingskod (P778), som ska vara unik, om det finns något annat församlingsobjekt som redan har den koden. Då får man reda ut vad det är som är fel. Genom att bara skriva in ett värde i en mallparameter för församlingskod i församlingsartiklarna i en Wikipedia, eller i alla Wikipedior, kan sådana fel ligga oupptäckta hur länge som helst.

När det gäller textrutan där man fyller i beskrivningen av media så är den dynamisk och ändrar sin storlek vartefter du skriver in texten, men de verkar missa att "putta ner" rutan för språk som ligger alldeles under vilket innebär att den rutan skymmer den rutan du skriver i när rutan växer. Det går att släcka ner språkrutan, så att du ser vad du skriver, genom att klicka på dess kryss och nästa gång den poppar upp hamnar den under den utökade textrutan. Men det där är förstås något som de borde rätta till. --Larske (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 21.01 (CEST)

"...men de verkar missa att "putta ner" rutan för språk som ligger alldeles under vilket innebär att den rutan skymmer den rutan du skriver i när rutan växer" Precis, det som irriterar mig. I övrigt är jag mycket nöjd med din uttömmande förklaring. --Christian47 (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 21.08 (CEST)

Spårad i Phabricator (?)
Task T202570 Open

Jag har skrivit en felrapport, T202570, på detta nu, men misstänker att den kanske inte får högsta prioritet...

--Larske (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 21.45 (CEST)

En lite lurig sak med att lägga in bildtext: om man lägger in en bild måste man först trycka på publicera för bilden och därefter redigera. Det är först när systemet förstått att man lagt in en bild som det ger en möjlighet att välja "Beskrivning av Media". Till slut får man trycka på publicera en gång till. // jorchr 22 augusti 2018 kl. 23.40 (CEST)

@Jorchr: Det där stämmer inte. Det som skiljer är att man in listan på förslag till "bestämningsord" att lägga till inte får "beskrivning av media" som ett av de första förslagen när man inte tidigare har lagt till bilden. Men det går ändå utmärkt att skriva in "beskrivning av media". Börja skriva "beskrivn" så dyker det upp överst i listan. Här är ett exempel på en bild och bildtext som lagts in med ett enda klick på "publicera". Wikipedia:Wikidata/Sandlåda för Wikidata (Q4115189) är för övrigt en bra plats att testa hur man gör olika saker i Wikidata. --Larske (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 06.19 (CEST)

Du har rätt. Tricket är tydligen att man skall börja skriva "beskrivning" för att få till bildtexten. Det kunde jag inte inse. // jorchr 23 augusti 2018 kl. 07.16 (CEST)

@Larske: kan man få bildtexten med länk? jag visste inte om detta med att man kan ha bildtext i Wikidata så det har jag missat (+3500 objekt att uppdatera...) på Svenska församlingar vill jag ha kyrkansnamn och att den texten är länkad till kyrkans sida - Salgo60 (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 08.22 (CEST)

@Salgo60: Ja det går uppenbarligen, men jag vet inte om det anses vara tillåtet med wikiformatering av bildtexter. Om man stoppar in en länk till en WP-artikel i en bildtext bör den nog inkludera även vilken Wikipedia som länken gäller. Alltså [[:sv:artikel|artikel]] och inte bara [[artikel]] om det är en artikel i svwp som avses. Bildtexten ska ju vara tolkningsbar för alla. Och om den hämtas upp från någon annan intressent, utanför Wikimediasfären, är förmodligen wikisyntaxen med [[ ]] helt obegriplig. Möjligen skulle man kunna stoppa in någon referens till kyrkans WD-objekt, men jag vet inte hur detta skulle göras på ett korrekt sätt. @Ainali: Kan du möjligen komplettera mitt något svävande svar. --Larske (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 09.01 (CEST)

Tillägg: Det är (ännnu) inte så vanligt med svenska bildtexter i Wikidata. Det är mest objekt av typerna tätort i Sverige (Q12813115), småort i Sverige (Q14839548) och naturreservat (Q179049) som har försetts med svenska bildtexter, se http://tinyurl.com/yce9ak9y. --Larske (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 09.47 (CEST)

Japp kyrkans WD objekt vore det rätta. Jag kollade på D:Property_talk:P18#more_specific_properties_should_be_used_when_more_description_is_required och gjorde Kroppa församlingsbild se d:Q10549545#P18

• mediabeskrivning (P2096) = Kroppa kyrka 2014
• tidpunkt (P585) = 2014
• motiv (P180) --> Kroppa kyrka (Q10549544)
• instans av (P31) = kyrka (Q16970)

Tillägg: jag la till motiv (P180) som tillåtet constraint på bild (P18) se link

- Salgo60 (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 09.57 (CEST)

@Salgo60: Ja, det blev nästan bra. Bilden har en tidpunkt och ett motiv men bilden är inte en instans av (P31) kyrka (Q16970) så den får du ta bort. Såg du inte varningen som dök upp om att P31 endast ska användas på toppnivån? --Larske (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 10.33 (CEST)

Vilken varning ;-) köper din tanke vore dock inte helt fel att säga att det är en kyrka men det kan man ju härleda från motiv (P180)--> instans av (P31)

Kvar att fixa typ 3186 församlingar alt 3200 församlingar - Salgo60 (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 10.52 (CEST)

@Salgo60: Att bildens motiv är en instans av en kyrka är, som du själv är inne på, något som man kan få fram ändå. Lite svårt att veta hur jag ska tolka din smiley, men här är en bild som visar vilken varning jag menade. Jag har tagit bort det felaktiga påståendet att bilden är en instans av en kyrka nu. --Larske (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 11.05 (CEST)

sorry smileyn var att jag hade lagt in instans av (P31) som allowed qualifiers constraints så jag fick ingen varning. Spontant känns det enormt coolt att sv:Wikipedia kan ha bilder på en kyrka i 99% av alla Svenska församlingar och kanske även en artikel om kyrkan. Lite surt att min födelseförsamling saknar bild Gävle Tomas församling (Q10512448) - Salgo60 (diskussion) 23 augusti 2018 kl. 16.01 (CEST)

@Larske: Jag vet inte mer om wikisyntax, men hur som helst bör man specificera projekt i så fall, annars kan det kanske bli konstigt på till exempel Wikivoyage som också är mångspråkig (och kanske en av de troligaste konsumenterna av bildtexter). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 augusti 2018 kl. 20.26 (CEST)

motiv (P180) kyrka

Kanske inte en renodlad sv:Wikipedia fråga men tycker mig se enormt mycket dubbletter i WD för kyrkor. Börjar vi länka bilder i församlingsobjekt som skall upp i en WD driven mall så blir det mindre bra om vi kopplar ihop bilden med ett WD objekt utan sv:Wikipedia artikel

• Exempel
  • Sandhems kyrka (Q30311220) och Sandhems kyrka (Q10661178)
  • Utvängstorps kyrka (Q10711613) och (Q30312533)

min känsla är att det är

1. kyrkor som skapats med K-samsök URI (P1260) som är problemet?!?!?
2. dom har label med ordet "kyrka"
3. har instans av (P31) -> samling av byggnader (Q1497375)
4. borde nog ha instans av (P31) -> kyrka (Q16970)

åtgärd är att dom borde mergas ihop med de som finns och har artikel

En snabb sökning i WD ger +767 objekt utan sv:artiklar men med K-samsök URI (P1260)

@Larske: har du något verktyg i din stora verktygslåda för detta? - Salgo60 (diskussion)

@Salgo60: Nej, det finns inga objekt med land (P17) Sverige (Q34) som är instans av (P31) grupp strukturer eller byggnader (Q18247357).

Antagligen menar du samling av byggnader (Q1497375).

@Vesihiisi: Kan du kommentera detta? Kommer du ihåg vilka principer för objektsskapande användes för kulturarvsprojeketet. Fanns/finns det planer på att även skapa, eller underlätta skapandet av, artiklar om alla kulturarv och hur ser du på "krocken" med befintliga artiklar om kyrkor som Salgo60 har hittat? Kan ett objekt vara både en instans av (P31) kyrka (Q16970) och samtidigt en instans av (P31) samling av byggnader (Q1497375). Jag är lite tveksam till det. Om det verkligen handlar om en "samling av byggnader" kanske kyrkoobjektet ska ha relationen del av (P361) till kulturarvsobjektet. Har "samling av byggnader" använts även då det bara handlar om en enda byggnad? Källa som du använde kanske inte gör någon skillnad på om det råkar vara en eller flera byggnader. --Larske (diskussion) 25 augusti 2018 kl. 12.45 (CEST)

Bra poäng det bör någonstans finnas en tydlighet vad som syftas på så att vi inte behöver gissa. Tror @VisbyStar: råkade ut för detta då byggnader i Visby skulle beskrivas att om typ fastighetsmäklaren pekar på ett objekt så finns det ett ID som syftar på dagens byggnad medans andra pekar på både nuvarande objekt och underliggande gravruiner etc....

Det praktiska problemet jag ser är att när man kopplar motiv (P180) för exempelvis Utvängstorps kyrka så dyker 2 objekt upp med samma "label"Utvängstorps kyrka (Q10711613) och (Q30312533) ==> skall vi ha kvar 2 objekt så måste label/beskrivning vara tydligare. Särskilt på Wikidata där folk från alla länder håller på - Salgo60 (diskussion) 25 augusti 2018 kl. 13.06 (CEST)

Att flera objekt har samma etikett är inget konstigt och något man får acceptera, särskiljningar ska inte finns i etiketterna. Sök till exempel på "stad" för exempel. Av beskrivningen bör det dock framgå vad det handlar om så att man kan välja rätt. Exempel på där det saknas beskrivningar är "Ville" där det finns flera "samhällen i Italien" där man i skrivande stund måste titta närmare på övriga uttalanden och till och med i länkade artiklar för att hitta till rätt objekt. Det borde givetvis stå "samhälle i provinsen Pesaro e Urbino i Italien" som svensk beskrivning för Ville (Q18499047). --Larske (diskussion) 25 augusti 2018 kl. 13.31 (CEST)

Det som blir det konstigt är bristen på beskrivningar....

• Exempel (Q30312533)
  • saknar bra beskrivning
  • ingenstans går det att läsa varför @Alicia_Fagerving_(WMSE):/WMSE projektet gjorde dom valen av instans som gjordes, finns det en koppling/tanke tillbaka till RAÄ så vore det trevligt att kunna följa denna tanken ända till en auktoriserad källa och deras tankar/beslut...

Wikidata är ett ungt projekt och att modulera saker i Wikidata är en lärprocess där vi bör samla på oss bra mönster och dokumentera dessa. Idag blir det lite väl ofta en känsla att någon lärt sig programmera python och bara kör.... Jag har listat problem som detta som jag ser dyker upp oftare ju mer vi använder Wikidata. Min tro är

• bättre dokumentera saker
• hitta bra "mönster" (och dåliga)
• ha mer av dialog eftersom detta är komplext

se utkast T202826

Spårad i Phabricator (?)
Task T202826 Open

. Kanske även se över den projektmetod WMSE jobbar efter så inte sådana här problem uppstår. Ingen vinner på att en kyrka dyker upp 2 ggr i WD om det inte finns en tanke.

Som det ser ut nu kommer vi att möta på samma utmaning med Riksarkivets TORA projekt och Wikidata dvs. hur TORAS begrepp bebyggelsepunkt skall moduleras om det skall bli ett objekt alltid i WD eller inte (min tro idag är att vi kommer att ha ett WD objekt som är "exakt samma som" ett TORA objekt och sedan skapas relationer eller kör federated sökning till Tora). Kollar man på denna presentation så beskrivs detta problem kort på sidan 7

Koordinatsättning (geotaggning) som principiell lösning för hur databaser med delvis överlappande lägesbundna data (fysiska objekt, platser, ortnamn	m.m.) länkas till varandra....

==> att om jag förstår rätt är att dom ser koordinaten som en "container" till olika mer specifika kopplingar till olika objekt (mer om TORA projektet se T199858)

Kanske vi bör se Wikipedia artikeln Utvängstorps_kyrka som en container för Utvängstorps kyrka (Q10711613) och (Q30312533)

Ändring:

• Utvängstorps kyrka (Q10711613) har same as raa/bbr/21400000549685 ==> 21400000549685
  • MULLSJÖ UTVÄNGSTORP 6:1 - husnr 1, UTVÄNGSTORPS KYRKA
  • Byggnadspresentation
  • relaterade Wikipedia-länkar Utvängstorps kyrka
• (Q30312533) har same as raa/bbr/21300000006832 ==> 21300000006832
  • Mullsjö kn, UTVÄNGSTORP 6:1 M.FL. UTVÄNGSTORPS KYRKA
  • Anläggningspresentation

- Salgo60 (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 09.09 (CEST)

@Salgo60: Vad menar du med att A "har same as" B? Och hur ska man läsa/tolka dina "===>"?

Och vad betyder "Ändring:"? Är det något du har ändrat, något du föreslår ska ändras eller "bara" en ändring i ditt inlägg sedan tidigare inlägg?

Bybrunnen är inte rätt plats för såna här detaljdiskussioner om frågeställningar som knappast är av allmänt intresse. Om du skapar en projektsida, se Kategori:Wikipedia:Projekt, kan du samla alla dina "lösa trådar" på ett ställe, på projektets diskussionssida, i stället för utspridda här och på diverse artikel- och användardiskussionssidor. Om det sedan visar sig att någon frågeställning är av mer allmänt intresse går det alltid bra att skriva en "blänkare" här och be om fler bidrag och synpunkter till diskussionen. Men för att skapa ett projekt är det nog bra att först tänka igenom vad målet med projektet är från en Wikipediaperspektiv. Hellre flera klart avgränsade projekt, typ "skapa svwp-artiklar för alla naturreservat i Sverige som hämtar basdata från Wikidata", än luddiga projekt, typ "göra svwp till en väl fungerande kugge i den semantiska webben". Tydlighet och fokusering tror jag är nyckelord om du vill locka fler deltagare i projektet. --Larske (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 15.45 (CEST)

Min fråga var bara varför det finns 2 "identiska objekt" för kyrkor.... och svaret verkar vara att dom syftar på 2 "RAÄ" objekt Byggnadspresentation och Anläggningspresentation vilket inte är lätt att förstå....

A) Ändring var tillägg efteråt då jag hittat en koppling till olika RAÄ koncept dvs. dels Byggnadspresentation som är en del av en Anläggningspresentation

B) med Same As syftar jag på typ exakt träff (P2888)

C) nix jag driver inte detta med RAÄ och kyrkor/byggnader såg bara att kyrkor var konstiga då jag kopplade bilder på Svenska kyrkans församlingar (Q615980) i en städaktivitet. Jag tror detta kräver ett större tänk och att folk samlas med kompetens som vill driva detta framåt...

D) "Luddighet" jag ser för mycket som är dysfunktionellt jag tror man måste ha byggstenar som ändringshantering/spårbarhet när det gäller data/begrepp/beslut

Jag får se vad Digisam säger på fredag. DOom har hållit på med detta sedan 2012 så några svar borde dom ha men även brist på svar ger ju en indikation om detta är görbart - Salgo60 (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 16.34 (CEST)

- Salgo60 (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 16.34 (CEST)

Såg att Harald Hårfager (Q206123) har en koppling till Norsk biografisk leksikon-id (P5080) - länk Q206123|P5080 där dom säger typ av mappning (P4390) = exakt träff (Q39893449) på relationen vilket jag tror är ett bra mönster för "kyrkan" som är Byggnadspresentation resp. Anläggningspresentation dvs. det pekar tydligt att konceptet i WD och Wikipedia är det samma som det externa RAÄ har. Status idag är att WD länken raa/bbr/21300000006832 inte ens är klickbar lämnar en del att önska... - Salgo60 (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 17.13 (CEST)

Sök på Wikipedia

Våran sökruta (Sök på Wikipedia) hjälper inte till att hitta nya artiklar. Börjar man skriva AB Alingsås Rådhus eller 2739 Taguacipa, får man aldrig förlag på nämnda artiklar. Börjar man där emot skriva 2941 Alden eller 2947 Kippenhahn får man snart förlag på rätt artikel. Är det bara databasen som släpar nästan två dygn eller är det en ny funktion? Voyager85 (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 09.43 (CEST)

Det verkar vara eftersläpning; nu funkar förslag på "2739 Taguacipa" när jag söker. Det kan också fortsätta komma förslag på raderade artiklar en viss tid. JohanahoJ (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 10.01 (CEST)

Veckans tävling - Världens länder

Idag startat Wikipedia:Veckans tävling/Världens länder, där alla våra artiklar om länder och deras historia, geografi, politik m.m. ingår! Välkommen att delta och var med och förbättra redan existerande eller skriva nya artiklar under veckan! :) Höstblomma (diskussion) 27 augusti 2018 kl. 15.51 (CEST)

Hitta info vilka tidszoner som användes i ett land förr i tiden?

Vet inte riktigt var detta ska postas, men här känns ändå lämpligt. Finns det något ställe där man kan hitta vilken tidszon ett land hade vi en viss tidpunkt? Typ vilken/vilka tidszoner (i UTC) som användes i Australien 1981 (till att börja med). Jag kom och tänka på detta när jag snyggade till i U20-världsmästerskapet i fotboll 1981 (som hölls i Australien), och då jag inte hittade informationen, lät jag det stå "XX UTC+", vilket jag egentligen ogillar. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 26 augusti 2018 kl. 16.38 (CEST)

Komplett information går att hitta i https://www.iana.org/time-zones (format beskrivet i en:Tz_database), men det kan kanske vara besvärligt att hitta det man vill veta där. Ett klart enklare sätt är att gå till en:Time in Australia, och hoppas att historik-avsnittet inte har några viktiga brister. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 27 augusti 2018 kl. 10.58 (CEST)

@DenSportgladeSkåningen: Jag hittade en sajt som både är ganska smidig att använda, och som verkar ha korrekta historiska tidzonsuppgifter: timeanddate.com ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 28 augusti 2018 kl. 13.36 (CEST)

@Boivie: den verkar smidig, ska titta närmare på den lite senare. Tack. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 28 augusti 2018 kl. 15.35 (CEST)

Inforuta

När man börjar redigera en ny artikel som inte funnits tidigare, läggs det alltid in en inforuta över redigeringsrutan.

Sidan finns ännu inte på svenskspråkiga Wikipedia. Du kan skapa sidan genom att skriva lämpligt innehåll och trycka "Publicera sida". Tänk gärna igenom följande punkter innan du börjar skriva...

När man set denna text några gånger, så slutar man läsa den.

Kan man välja bort den eller få den att starta som minimerad? Voyager85 (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 18.56 (CEST)

Du kan lägga in följande CSS-kod på din personliga CSS-sida för att dölja hela rutan:

#newarticletext {
	display: none;
}

/Frisko ^{(dis.) (bid.)} 30 augusti 2018 kl. 19.03 (CEST)

Om man lägger till denna text sträng. Får man då fortfarande en varning om artikeln har funnits tidigare, men raderats? Voyager85 (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 19.12 (CEST)

 Gillar Hittade en av dessa raderade sidor och det fungerar utmärkt. Voyager85 (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 19.25 (CEST)

Inför valet

Nu är det drygt en vecka kvar till valet och det brukar betyda ökat intresse och ökat klotter i politikartiklar. Jag tror att de svenska artiklarna är ganska väl bevakade, men att det behövs flera ögon på artiklarna på andra språkversioner. Jag uppmanar till lite extra kontroll av andra versioner av Riksdagsvalet i Sverige 2018,Landstingsvalen i Sverige 2018, Kommunalvalen i Sverige 2018 artiklar om partierna och artiklar om partiledare. Det är lätt hänt att material läggs in som inte är neutralt eller inte är källbelagt.Sjö (diskussion) 31 augusti 2018 kl. 12.36 (CEST)

Wiki Loves Monuments

Länder som är med i WLM 2018.

Imorgon är det september, och det innebär utöver ett viktigt val att hålla reda på att det är dags för Wiki Loves Monuments. Som tidigare är det:

• skyddade byggnader
• fornlämningar
• K-märkta fartyg
• arbetslivsmuseer
  

som är med, så ladda kameror och telefoner och ge er ut och bidra med era bästa bilder. Utöver listorna och tävlingssidan finns Monumental, en karta och en karta till för att hitta objekt att fotografera. När bilderna börjar dyka upp på Commons kommer det även att behövas lite insatser i att få bilderna använda, att städa undan bilder med felaktiga IDn och att lägga till Commonscat i listor. Alla sidor som länkas från Wikipedia:Projekt kulturarv/WLM ska i normalfallet vara tomma, så hjälp gärna till med att hålla koll där och beta av i takt med att det fylls på. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 31 augusti 2018 kl. 16.32 (CEST)

Kvalitetsmätningen september för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % 2018-09-01 0 3 0 3 1 525 0,20 % Nu A + B C + D E + F 1 785

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Det finns nu tre artiklar med kategorisering och flaggning som inte stämmer överens.

• Feminism flaggas fortfarande som Bra i Wikidata (feminism (Q7252)) trots att den i svwp tappat denna status under augusti.
• Stat flaggas fortfarande som Bra i Wikidata (stat (Q7275)) trots att den i svwp tappat denna status under augusti.
• Fjäll flaggas fortfarande som Bra i Wikidata (fjäll (Q5421955)) trots att den i svwp tappat denna status under augusti.

--Larske (diskussion) 1 september 2018 kl. 04.43 (CEST)

 Fixat sent omsider. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2018 kl. 04.55 (CEST)

Kvalitetsmätningen september

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Infoga minskade ytterligare något under månaden och allmän kvalitetskontroll minskade också något. I övrigt är det mest oförändrat eller något upp sedan förra mätningen. Totalen steg något till 0,98%. Mycket av infoga-artiklarna är t.ex. robotskapade dubbletter om orter, departement, kommuner eller distrikt och dylikt. I kategori uppdatering fortsätter sportartiklar att vara en stor andel. Global innehåller ganska många artiklar om juridik, yrken och arbetsliv. Det finns något att välja på för nästan alla intressen, så var med nu och förbättra en artikel eller flera under september! Höstblomma (diskussion) 1 september 2018 kl. 07.33 (CEST)

Jag har länge framhållit problemet med alla dessa artiklar med inaktuella uppgifter. Skall ett krafttag tas någonstans bör det vara där. Det finns dessutom ett stort mörkertal. Själv mallar jag nu så fort jag ser något som jag inte enkelt kan åtgärda. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2018 kl. 15.44 (CEST)

Det finns lite olika typer av uppdateringsproblem. Dels de som är av mer tydlig "engångskaraktär" och som kanske kräver mycket jobb, vilket blir något av en tröskel för att få dem gjorda, men när de väl är gjorda så står de sig oftast länge eller blir fullständiga, till exempel uppdatering av ett lands historia eller administrativa indelning, eller resultaten i ett sportsammanhang, som för ett mästerskap ett visst år. Och dels finns de som mer handlar om att löpande uppdateringar alltid eller under lång tid kommer att behövas, till exempel invånarantal eller hur många matcher en kampsportsutövare har gått. För löpande uppdateringar av det slaget har jag i vissa fall hopp om att Wikidata kan vara till hjälp i framtiden.. men vi är inte där än, verkar det som. Det är bra att malla när man upptäcker problem och riktade insatser mot denna kategori vore bra, kanske vi kan dra igång ett månadens kvalitetsprojekt idag, eller göra riktade insatser i någon form av annan sort kvalitetsoffensiv om det lockar fler att delta, till exempel direkt riktad mot sportartiklar? Höstblomma (diskussion) 2 september 2018 kl. 07.47 (CEST)

Omdirigeringar

Varför dyker dessa inte upp i sökrutan längre? Tostarpadius (diskussion) 1 september 2018 kl. 21.15 (CEST)

Jag får upp dem som vanligt. JohanahoJ (diskussion) 1 september 2018 kl. 21.21 (CEST)

Då är det kanske ett tillfälligt fel. Jag hade tänkt gå till Wikipediafrågor, men så blev det tydligen inte. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2018 kl. 21.26 (CEST)

Om den geografiska spridningen av utmärkta, bra och rekommenderade artiklar i svwp

Här är en länk till en fråga som visar på en karta läget för de artiklar som är kopplade till ett objekt som i Wikidata har en koordinat och som flaggas som "utmärkt artikel", "bra artikel" eller "rekommenderad artikel" i Wikidata.

• Länk till frågan Via lagerikonen uppe till höger på kartan kan man välja vilket/vilka slag av artiklar som ska visas.

Det finns tre artiklar relaterade till järnvägar i närheten av Sydney i Australien och ett antal artiklar i Kina som är flaggade som utmärkta. Men i övrigt finns de utmärkta artiklarna i svwp i ett område begränsat av Skottland i väster, Frankrike i söder och Finska viken i öster. Bra artiklar finns det endast två i vardera av Afrika, Australien, Nordamerika och Sydamerika.

För spridningen över Sveriges 21 län kan följande noteras:

• 10 län har minst en utmärkt artikel
• 10 län har minst en bra artikel
• 12 län har minst en rekommenderad artikel
• 17 län har minst en artikel av något av ovan nämnda slag
• 4 län (Kronoberg, Gotland, Södermanland och Gävleborg) saknar helt utmärkta, bra eller rekommenderade artiklar.

--Larske (diskussion) 2 september 2018 kl. 09.59 (CEST)

intressant, och nog är det anmärkningsvärt att Gotland och Södermanland saknas. De är båda fulla med "kända saker" och har gott om aktiva wikipedianer.Yger (diskussion) 2 september 2018 kl. 14.12 (CEST)

WD rutan

Är det bara för mycket mig som raden med yrke har avlägsnats den syns inte längre inte i WD rutan. Janee (diskussion) 2 september 2018 kl. 17.56 (CEST)

@Janee: Kan du ge ett exempel på en artikel där det inte syns? /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 2 september 2018 kl. 23.17 (CEST)

Wladja Vaněk raden sysselsättning är nu borta, där borde det stå diplomat, författare, spion och någon mer sysselsättning. Janee (diskussion) 2 september 2018 kl. 23.26 (CEST)

 Fixat Nu ska det vara fixat. --Larske (diskussion) 3 september 2018 kl. 01.53 (CEST)

Gemenskapens tekniska önskelista 2018

För andra året i rad kommer Wikimedia Sverige att arbeta med att utveckla mjukvara för att underlätta för skribenterna och läsarna på svenskspråkiga Wikipedia. Det går nu att lämna förslag på vad du skulle vilja se förbättrat på Wikipedia:Gemenskapens tekniska önskelista. Där finns även mer information om projektet.

Förra utgåvan av önskelistan, som skapades 2017, resulterade i aktivering av verktyg för att underlätta klottersanering och automatisk formatering av källor från svenska webbsidor (fortfarande under utveckling). Lämna gärna återkoppling om hur du tycker att arbetet gick förra gången på diskussionssidan.

Alla är välkomna att lämna och diskutera förslag! /Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 3 september 2018 kl. 16.34 (CEST)

"Puff" för wikifika i Stockholm

Ni vet väl att det är wikifika i Stockholm nu på torsdag 6 september? (Se Wikiträffar). Vi pratar om allt från redigering, botar, båtar, bilar, gatunamn, äventyrliga vägval (i skog och öken), till konstverk, konstiga myror, käk, och en hel del annat. Denna gång blir det kanske även en del Wikimania-snack - både om den som var i somras och den som äger rum nästa år.

Hoppas att många vill komma och fika! // Zquid (diskussion) 3 september 2018 kl. 18.05 (CEST)

Redigeringsverktygslåda

Kan man lägga till egna verktyg i verktygslådan under redigeringsfönstret? Jag vill bland annat lägga till (), <small></small> och {{nowrap|}} Voyager85 (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 20.13 (CEST)

Absolut! Det går att ordna på lite olika sätt, och här kommer ett förslag på lösning. Börja med att skapa Användare:Voyager85/edittools.json, där du lagrar alla dina personliga "verktyg". Du kan titta på Användare:Frisko/edittools.json vilket format du ska spara verktygen i. För de tre exempel du nämner räcker det med att du kopierar innehållet från min sida. Lägg sedan in koden från min personliga Javascript-sida på din motsvarande sida. För att lägga till fler verktyg behöver du bara redigera JSON-sidan. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 31 augusti 2018 kl. 14.31 (CEST)

Tack! Finns det någon enklare sammanställning av liknande funktioner någonstans? Voyager85 (diskussion) 31 augusti 2018 kl. 21.44 (CEST)

Frisko, skulle du kunna lägga in ett fjärde exempel på din undersida som visar hur man kan lägga in radbrytningen <br> bland verktygen? Skillnaden mellan den och övriga är att textmarkören inte ska ställa sig före "end string", utan efter texten som infogas (likt nbsp som redan finns bland verktygen). Den knappen har jag saknat länge; användbar bland annat i inforutor. --Treetear (diskussion) 2 september 2018 kl. 10.34 (CEST)

@Treetear:  Fixat! Det du gör i sådana fall är att lämna end_tag tomt, och istället placerar hela elementet i start_tag. Du kan titta här. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 2 september 2018 kl. 10.42 (CEST)

@Frisko: Tack! Fungerar bra på PC, men inte på iPad. Någon idé om hur man gör för att få det att fungera där? Kitayama (diskussion) 3 september 2018 kl. 22.33 (CEST)

Frisko: Du skapar säkerhetshål genom att göra på det sättet. Med den JavaScript du använder (r43503862) och den JSON som finns på r43511999 så tillåter du någon kan redigera din JSON-sida – men inte din JavaScript-sida – att injicera JavaScript som utförs av dig.

Det går att med tillräckligt mycket möda täppa till alla sådana säkerhetshål om man verkligen vill att någon som är administratör – men inte är gränssnittsadministratör – ska kunna redigera datan. För just personliga redigeringsverktyg är det troligtvis inte värt den mödan. Det är mycket enklare, snabbare och säkrare att bara föra in datan i skriptet. Nirmos (diskussion) 2 september 2018 kl. 16.46 (CEST)

Ah, tänkte inte på att administratörer fortfarande kan redigera personliga JSON-sidor - men det är klart de kan. Fixat, hur som helst. /Frisko ^{(dis.) (bid.)} 2 september 2018 kl. 17.15 (CEST)

Wikipedia: "en ljusglimt ..."

Här är en länk med tack till alla wikipedianer: In a hysterical world, Wikipedia is a ray of light – and that’s the truth, en färsk artikel av den irländske internetförfattaren och -forskaren John Naughton i The Observer och The Guardian. Boberger (diskussion) 3 september 2018 kl. 14.29 (CEST)

Tack för länken. /Julle (disk.) 4 september 2018 kl. 23.27 (CEST)

Svensk sida med förenklad svenska

Skulle vi kunna starta en svensk variant med förenklad Svenska? Det skulle vara en klar demokrati-förbätting med materialet tillgängligt för fler. Speciellt tänker jag på yngre skolbarn. Många artiklar på Wikipedia idag är ganska tekniska och svåra att följa för någon som t.ex. inte läser så bra eller som inte har hela det komplexa ordföråd som ibland används i artiklarna. SweRavn (diskussion) 4 september 2018 kl. 18.17 (CEST)

Wikipedia är en uppslagsbok, inte ett demokratiprojekt. Tostarpadius (diskussion) 4 september 2018 kl. 18.19 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Det låter som en behjärtansvärd idé, men har vi användare till att fylla ett sådant projekt? Själv är jag journalist och svensklärare men absolut inte kompetent att skriva artiklar på förenklad svenska. Kanske är det lärare i svenska som främmande språk och lågstadielärare som måste mobiliseras. /Ascilto (diskussion) 4 september 2018 kl. 18.21 (CEST)

Tostarpadius tänker på policyn om vad Wikipedia inte är och jag håller med. Visserligen finns Wikipedia på enkel engelska, men svenska är ett litet språk och jag tror att en sådan version snart skulle dö på grund av bristande intresse. Varför inte vända på frågan? Varför inte istället använda Wikipedia mer i undervisningen så att den som inte läser så bra eller saknar ett bra ordförråd faktiskt övar sig, just genom att använda Wikipedia, kanske parallellt med Wiktionary? Riggwelter (diskussion) 4 september 2018 kl. 18.27 (CEST)

Jag kan tipsa om projketet Wikimini, som kämpar på med ett par tusen artiklar skrivna av barn. Det har inget med Wikimediaprojekten att göra annat än att det använder samma mjukvara.

Att Wikipedia är ett uppslagsverk och inte ett "demokratiprojekt" är i sig inget hinder att försöka eller höra sig för, finns det intresse så finns det. Jag är själv inte intresserad och tror inte heller att det kommer finnas en kritisk massa eller tillräcklig ork att genomföra, men det är ett konstigt sätt att skjuta ner ett parallellt projekt på.

Jag vet inte hur det bestäms vilka språkversioner som ska finnas i Wikimedia-projekten, men jag har för mig att man centralt bestämt att det inte ska finnas fler enkla-språk-versioner i Wikimediafamiljen.--LittleGun (diskussion) 4 september 2018 kl. 18.39 (CEST)

Nä, det får man nog inte stöd för.

Däremot tycker jag att det finns mycket att göra med att förenkla komplicerat språk här på Wikipedia, för alla läsares skull. /Julle (disk.) 4 september 2018 kl. 23.26 (CEST)

Ja. Jag har för mig att det finns konsensus om att inledningen till varje artikel skall skrivas så att den kan förstås också av mindre insatta och kanske t.ex. vanliga högstadieelever (biografier är ett undantag, där standarden förutsätter en rätt komplicerad meningsbyggnad, men det torde gå ganska lätt att lära sig att få ut önskad information också ur dem). Det är ett stort arbete att omformulera artiklar som nu har komplicerat formulerade inledningar, men det är ändå lättare att få det gjort här än att skapa ett helt nytt projekt för ändamålet. En sak att minnas om man drar igång ett projekt här på sv-wp är att inledningarna inte får förenklas så att de blir missvisande. Det gäller att vara tilräckligt skicklig för att skriva enkelt och samtidigt korrekt. Att formulera sig för yngre skolbarn tror jag är för svårt, de flesta artiklar förutsätter förkunskaper de inte har redan för att förstå faktainnehållet i inledningen och att begränsa ordförrådet till yngre skolbarns skulle göra inledningarna mycket frustrerande för andra. Det finns förstås en och annan sjuåring som förstår de flesta av våra artikelinledningar och en mängd tioåringar som orkar traggla igenom dem tills de förstår. --LPfi (diskussion) 5 september 2018 kl. 16.50 (CEST)

instämmer med Lpfi. Vi har diskuterat detta tidigare i de termerna. Och kom då också till att det är ogörligt att få personer på lägre skolnivå förstå ämnen. En molekyl är en samling av atomer. men om man inte vet vad en atom är? Sverige är en nation i Europa men om man inte vet vad nation är eller Europa?Yger (diskussion) 5 september 2018 kl. 17.11 (CEST)

Mm. Någonstans får man dra en gräns – unga barn är inte vår primära målgrupp, och det finns annat material som riktar sig till unga barn. Däremot skriver vi för en bred allmänhet, med varierande förkunskaper och till och med läsförmåga (alla vuxna läser inte lika bra). Om de flesta femtonåringar inte kan slå upp någonting i ett uppslagsverk har uppslagsverket problem. /Julle (disk.) 6 september 2018 kl. 17.18 (CEST)

Bra tips Wikimini. Jag tror inte heller att kritiska massan uppstår för att skriva för barn. Däremot tror jag det finns en plats för enklare artiklar, för nysvenskar. Själv ville jag förstå tyska TV-licensen, men den tyska artikeln var för beroende av andra byråkratiska begrepp. Så jag anser att det finns skäl att skriva om (kanske) sjukförsäkring, arbetsförmedling, m.m. på ett sätt som kan förstås av nysvenskar - framför allt utan att vara beroende av "allmänna" byråkratiska begrepp. Men att göra detta... ankommer på individen. Dvs finns inget skäl att starta ett projekt. --Janwikifoto (diskussion) 6 september 2018 kl. 14.30 (CEST)

Är "nysvenskar" ett nytt hemsnickrat begrepp för personer med nyligen erhållet medborgarskap?? Enligt artiklar här på wp är Nysvenska i stället den variant av svenska språket som talades 1520-1850. Sedan finns ju en fascistisk organisation Nysvenska rörelsen också. Jag tror dock inte något av dessa avses. Viss begreppsförvirring, alltså. --Andhanq (diskussion) 6 september 2018 kl. 23.18 (CEST)

Visst kan man ju starta ett projekt, här. Det finns antagligen fler än en som är intresserade av detta, och att samla tips och åtgärdskategorier underlättar arbetet. Man kunde i projektet börja med att identifiera sidor som vore viktiga att göra förståeliga på relativt enkelt språk, och kategorier av artiklar som vore enkla att förenkla och nyttiga för någon central målgrupp. Jag tror ändå att man bör hålla sig till inledningen. Till exempel sjukförsäkringens krumbukter torde förklaras på lätt svenska på folkpensionsanstaltens sidor. Sådan information är svår att hålla uppdaterad och ingår inte riktigt i vårt uppdrag. --LPfi (diskussion) 6 september 2018 kl. 17.13 (CEST)

Just sjukförsäkring och Arbetsförmedling har mycket bra(?) info på olika språk. Som är svår för WP att hålla aktuell. Jag tror man behöver fundera ett tag på vilken info som är vettig att arbeta med i så fall. Jag tror att sådant som svensk-svenskar ser som "självklart" att förstå är bra mål. Men är någon intresserad, bör man skapa en separat diskution om detta. Jag har själv inte tid.. men insåg efter tyska tv-licensen att många ämnen kompliceras av att många andra begrepp anses "självklara". Men några ämnen som jag personligen (kanske) skulle ha intresse av läsa, är skillnader mellan sv-finsk-dansk-norsk-tysk ... sjukförsäkring. Eftersom tyskarna tydligen måste betala själva. Samma kanske om arbetsförmedling, statligt bidrag, a-kassa eller liknande. Sjukvård. Alltså mer som jämförelse, i översiktliga drag. Inte bruksanvisning för användning. --Janwikifoto (diskussion) 6 september 2018 kl. 22.56 (CEST)

Att alldeles för många artiklar saknar såväl globalt som historiskt perspektiv är ett faktum. Bara en bråkdel är mallade. Detta kan dock näppeligen avhjälpas genom att man använder barnspråk. Tostarpadius (diskussion) 8 september 2018 kl. 16.14 (CEST)

Det är ingen som föreslagit att vi skall använda barnspråk. Att kalla förenklad svenska för barnspråk är att uttrycka förakt för alla med läs- och skrivsvårigheter. Många artiklar skulle bli klarare med ett enklare språk, inte minst artiklar som handlar om just språk och grammatik. /Ascilto (diskussion) 9 september 2018 kl. 02.03 (CEST)

Den som kom med förslaget skriver själv att det främst syftar till att artiklarna skall förstås av barn som nyss lärt sig läsa och skriva, något som alla hittills har avvisat. Att inledningen är lättillgänglig har jag inget emot, men encyklopedien som genre har alltid riktat sig till den bildade allmänheten. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2018 kl. 10.35 (CEST)

Artikelnamn för svenska flygplatser

I dag har artikeln Linköping City Airport namnändrats till Linköping-Saab flygplats. Jag är inte bekväm med den ändringen och startat diskussion på Diskussion:Linköping-Saab flygplats#Flygplatsnamn. Jag vore tacksam för fler åsikter i frågan. Kitayama (diskussion) 26 augusti 2018 kl. 17.08 (CEST)

Diskussionen har gått i stå. Fler deltagare behövs för att lösa dödläget. Tostarpadius (diskussion) 1 september 2018 kl. 21.52 (CEST)

Jag har nu annonserat att jag genomför en tillbakaflytt endera dagen om vi inte kan finna samsyn kring ett nytt namn. Tostarpadius (diskussion) 4 september 2018 kl. 13.16 (CEST)

Det kom fler inlägg, men nya röster behövs fortfarande. Tostarpadius (diskussion) 10 september 2018 kl. 03.25 (CEST)

Veckans tävling?

Ett par rosettvarianter.

Las Vegas, en stad där allt står på spel.

Hej! Ännu har ingen Wikipedia:Veckans tävling dragit igång denna vecka. Varje vecka sedan september 2016 har vi med gemensamma krafter hållit igång veckotävlandet, och tävlingarna har satt fokus på olika delar av all världens vetande. Enligt reglementet får ingen arrangera veckans tävling mer än två gånger per månad. Kanske någon som inte arrangerat en tävling på länge känner sig sugen? Jag hjälper gärna till med att sätta upp din tävlingssida i det ämne som du väljer. Se gärna Wikipedia:Idéer_till_veckans_tävling eller Wikipediadiskussion:Veckans tävling för fler tävlingsidéer. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 10 september 2018 kl. 16.34 (CEST)

Nu har Wikipedia:Veckans tävling/Las Vegas dragits igång. Kom och skriv om en stad där allt står på spel… --Paracel63 (diskussion) 10 september 2018 kl. 18.03 (CEST)

Månadens artiklar

"24-timmarsklocka" och "Ester Blenda Nordström".

Det blev tidtagning och pionjärer som premierades när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juli månad. 24-timmarsklocka (av Kuriosatempel) utsågs till bästa nya artikel och Ester Blenda Nordström (av briing) till den bästa utökningen. Dessutom utdelades nu pris för flest nya artiklar (74 stycken) respektive utökningar (12 stycken) under augusti.

Nu är det september, och vi kan rösta på augusti månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 22 nya och 19 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 4 september 2018 kl. 23.23 (CEST)

Känner man för det kan man också gå in och göra sin röst hörd bland de nominerade bilderna på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder. /Julle (disk.) 4 september 2018 kl. 23.27 (CEST)

Och som av en händelse ägnar sig den här Veckans tävling åt det ädla värvet att illustrera artiklar. Så våra projekt griper verkligen in i varandra. --Paracel63 (diskussion) 5 september 2018 kl. 00.04 (CEST)

Artikeln om Ester Blenda Nordström hade 1 003 sidvisningar igår (söndag) - tv visade om henne igår kväll och många ville uppenbarligen läsa mer. :-) @briing: ping. // Zquid (diskussion) 10 september 2018 kl. 09.41 (CEST)

Vad roligt Zquid! tycker --Briing (diskussion) 10 september 2018 kl. 22.24 (CEST)

Antal artiklar som använder en mall

Kan man presentera antalet artiklar som använder Mall:Faktamall himlakropp, som ett tal? Liknande {{PAGESINCATEGORY:Astronomstubbar}} vilket ger 0 Voyager85 (diskussion) 7 september 2018 kl. 00.59 (CEST)

@Voyager85: Kanske inte precis det du frågar efter, men med den här sökningen kan du se att det (just nu) är 4 678 sidor som använder mallen {{Faktamall himlakropp}}. Ett alternativ är att använda den här PetScan-frågan. Med PetScan kan du också sortera listan efter artikelnamn eller artikelstorlek, se fliken Output, om det är intressant. --Larske (diskussion) 7 september 2018 kl. 10.22 (CEST)

Ytterligare ett alternativ är https://tools.wmflabs.org/templatecount. Plumbum208 (diskussion) 7 september 2018 kl. 10.42 (CEST)

Det beror helt och hållet på vilken nivå av stöd du vill ha. Vill du kunna:

1. Få reda på antalet, utan att automatiskt kunna se eller återanvända antalet på Wikipedia? Eller,
2. Se antalet i visningsläget här på Wikipedia? Eller,
3. Passera runt antalet i wikitext, dvs stoppa in det i mallanrop och parserfunktioner (som {{#expr:}})?

Det första är vad Larske och Plumbum208 svarar på. Det andra går att göra med JavaScript. Det tredje går inte att göra ens med JavaScript, utan kräver en ändring i MediaWiki. Nirmos (diskussion) 7 september 2018 kl. 13.46 (CEST)

@Nirmos: Se antalet i visningsläget på Wikipedia Voyager85 (diskussion) 7 september 2018 kl. 15.07 (CEST)

Voyager85: Vill du ha det här bara för dig själv eller alla? Nirmos (diskussion) 7 september 2018 kl. 15.22 (CEST)

@Nirmos:Tänkt att använda på en av mina undersidor och kanske på ett eller flera projekt i framtiden. Att andra kan läsa koden gör mig inget, någon annan kanske har nytta av det. Voyager85 (diskussion) 7 september 2018 kl. 15.33 (CEST)

Voyager85: Du kan lägga till

mw.loader.load( mw.config.get( 'wgScript' ) + '?title=Anv%C3%A4ndare:Nirmos/numberoftransclusions.js&action=raw&ctype=text/javascript' );

på Special:Min sida/common.js och titta på hur jag har gjort på Special:PermaLink/43533312. Nirmos (diskussion) 7 september 2018 kl. 17.59 (CEST)

@Nirmos:Jag antar att

mw.loader.load( mw.config.get( 'wgScript' ) + '?title=Anv%C3%A4ndare:Voyager85/numberoftransclusions.js&action=raw&ctype=text/javascript' );

måste bäddas in, då jag redan har kod på sidan? Voyager85 (diskussion) 7 september 2018 kl. 19.41 (CEST)

Voyager85: Den kod du fick av mig laddar in Användare:Nirmos/numberoftransclusions.js. Den kod du har skrivit försöker ladda in Användare:Voyager85/numberoftransclusions.js, som inte finns.

Du behöver inte vänta tills sidan har laddat klart innan du börjar ladda in skriptet som du har gjort i Special:Diff/43534173. Användare:Nirmos/numberoftransclusions.js väntar redan på att sidan har laddat klart innan den interagerar med DOM:en.

Att du redan har annan kod på sidan spelar ingen roll. Nirmos (diskussion) 11 september 2018 kl. 09.07 (CEST)

@Nirmos: Tack! Voyager85 (diskussion) 11 september 2018 kl. 13.13 (CEST)

Wikierna går bara att läsa, inte redigera, en stund 12 september och 10 oktober

För er som inte läser Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden, så tycker jag ändå att det här i korthet är relevant: 12 september och 10 oktober klockan 14:00 UTC (16:00 i Sverige, 17:00 i Finland) kommer det inte att gå att redigera wikierna en stund. Den kan vara upp till en timme, men är sannolikt markant kortare än så. Detta är på grund av ett databastest. Ni kan läsa mer på m:Tech/Server switch 2018/sv. /Johan (WMF) (diskussion) 6 september 2018 kl. 15.36 (CEST)

@Johan (WMF): Tack för att det går att redigera nu igen! Den här timmen kändes som ett 100-procentigt uppladdningsfilter… --Paracel63 (diskussion) 12 september 2018 kl. 17.00 (CEST)

Instämmer med Paracel63... Nu kan jag äntligen spara det jag skrev... // Zquid (diskussion) 12 september 2018 kl. 17.08 (CEST)

Joachim Siöcronas liv

På Wikipedias sida om mig finns hela mina utgivning på mitt förlag Hilaritas. Spinoza är en favorit. Trots det vägrar Wikipedia att lägga till meningen "Den unge poeten blev förläggare med ett livslångt intresse för Spinoza" av Lilian Öhrström, Runmarö tidning nr 1(2018), s. 14-15. Varför?

Därför att den textraden inte är så encyklopedisk i sin stil. Vad som står är detta: "Han har intresserat sig för 1600-talsfilosofen Baruch Spinoza och gjort insatser för att översätta och tillgängliggöra denne på svenska." Med Svenska Dagbladet som källa. Samma innebörd men en aningen mindre blommig mening och därför mer enligt den encyklopediska genren.--LittleGun (diskussion) 12 september 2018 kl. 08.46 (CEST)

 Gillar Deryni (diskussion) 12 september 2018 kl. 20.58 (CEST)

Ett livslångt intresse, låter faktiskt mer som hämtat ur en dödsruna, än en encyklopedi om en levande person.

Flygplatser på Sri Lanka eller Flygplatser i Sri Lanka ?

I Kategori:Flygplatser efter land finns både "Flygplatser på Sri Lanka" och "Flygplatser i Sri Lanka".

Det finns "Flygplatser på Filippinerna´", på Island, men också "Flygplatser i Irland", som är en ö liksom Cypern.

Ska det blir "på" eller "i Sri Lanka"? --Uli Elch (diskussion) 8 september 2018 kl. 19.13 (CEST)

Det heter "Flygplatser på ön X" men "Flygplatser i landet Y". Eftersom överkategorin är "Flygplatser efter land" bör underkategorierna heta "Flygplatser i (landet) Y", i detta fall "Flygplatser i Sri Lanka". --Larske (diskussion) 8 september 2018 kl. 21.06 (CEST)

I detta fall tycker jag också det bör heta "i Sri Lanka". Egentligen är det ju landet som sedan 1972 heter Sri Lanka. Vi borde fortsatt kalla själva ön för Ceylon. Staten består ju av huvudön plus några mindre öar. Genom att statsnamnet används även om ön har ju namnet Ceylon nästan kommit att utplånas ur språkbruket, vilket jag tycker är synd. Yngre människor fattar in varifrån ceylonte eller ceylontrast kommer. --Andhanq (diskussion) 8 september 2018 kl. 23.01 (CEST)

När det är landet som avses heter det i. Men även som ögrupp skorrar på Filippinerna falskt, lika illa som på Indonesien. /Ascilto (diskussion) 9 september 2018 kl. 02.00 (CEST)

Liksom språk i övrigt styrs prepositionsbruk av konventioner, inte av logik. Det kan mycket väl påstås finnas en konvention för varje plats, liksom oklara fall då ett aktivt beslut om i eller på måste till. Fallet Sri Lanka är inte unikt och argumenten som anförs är inte nödvändigtvis relevanta, då de utgår helt från vad som är logiskt. Två länder man kan jämföra med är Italien och Turkiet. Italien ligger på och utgörs till större delen av Apenninska halvön, men på Italien har ändå aldrig varit aktuellt. Turkiet ligger på halvön Anatolien, men i Anatolien är ändå den förhärskande konstruktionen. Sri Lanka/Ceylon, Italien/Apenninska halvön och Turkiet/Anatolien är tre skilda exempel med tre skilda bakgrunder som lett till tre olika prepositionsbruk, och så är det bara. Man kan med fog förespråka att länder får i och öar på, men att ge sig in i en evighetskamp mot det levande, om än ologiska, konventionella bruket kommer inte att innebära någon egentlig praktisk nytta. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 9 september 2018 kl. 10.57 (CEST)

På öar och i land är vedertaget. Ögrupper däremot är inte lika enkelt. På Filippinerna kan jag tänka mig, men inte på Indonesien eller på Stockholms skärgård. /ℇsquilo 10 september 2018 kl. 17.07 (CEST)

Om man googlar och söker i tidningstext så ser man t ex att ”valet på Island” används mycket oftare än ”valet i Island”. Om på öar och i land är vedertaget, så skulle de flesta alltså mena valet på ön Island när de skriver ”valet på Island”. Det verkar märkligt att en majoritet skulle göra den distinktionen, och dessutom så att säga välja fel. Så man kan nog hävda att ”på Island” är vedertaget även när man talar om landet. Och det är just det som ställer till problem för oss vad gäller kategorinamn etc. /NH 10 september 2018 kl. 17.38 (CEST)

Ja, vi kan inte säga att det alltid heter "i [land]" – det är att tillskriva språket en konsekvens det saknar. Vissa länder omtalas i svenskan med "på" snarare än "i". Vi bör hålla oss till normen där. /Julle (disk.) 11 september 2018 kl. 04.11 (CEST)

Vad gäller Irland, så är det en ö, ja! Men landet (republiken) Irland och ön ser inte alls likadan ut. (Det överensstämmer sällan exakt, men extra dåligt just i fallet Irland.) Belfast City Airport platsar exempelvis inte i en kategori om landet Irland. Det här bör kanske förtydligas i den här kategorin, så vi slipper få just den frågan så ofta. -- 62.20.170.74 10 september 2018 kl. 08.50 (CEST)

Ja, det är en god idé att förklara på kategorisidan när det kan vara svårt att inse från kategorinamnet hur kategorin är strukturerad. Vi skulle naturligtvis kunna ändra namnen på alla underkategorier till överkategorin "Flygplatser efter land" till "Flygplatser i landet X" eller "Flygplatser som ligger på en plats inom ett territorium som tillhör landet X". Jag ser "Flygplatser i X", där X är ett land, som ett förkortat skrivsätt för detta som bör användas för alla länder oavsett om det finns en ö med samma namn som landet eller ej, men jag tycker att det räcker med ett förtydligande på kategorisidan vad underkategorierna "Flygplatser i X" förväntas innehålla. --Larske (diskussion) 10 september 2018 kl. 18.07 (CEST)

I denna diskussion finns det hittills bara en användare, Larske, som hävdar att vi måste använda prepositionen "i" för samtliga önationer när det gäller kategorier. Om vi ser på hur andra nordisktalande länders wikipedior gör i det fallet kan vi se att den isländska för flygplatser skriver „Flugvellir á Íslandi“ (... på Island), att den danska skriver "Lufthavne på Island", och att de båda norska skriver «Flyplasser på Island» resp. «Flyplassar på Island». Användarna NH och Julle har helt rätt i att svensktalande med uttrycket "på Island" vanligtvis avser både ön och landet Island. Larske anser att vi alltid ska rätta oss efter att överkategorin är land. Jag tycker inte att detta är självklart, kanske vi istället ska rätta oss efter svenskt språkbruk. Hur som helst undrar jag: Finns det någon tidigare diskussion som visar att det finns konsensus om att prepositionen alltid är avhängig av överkategorin, och var hittar man den diskussionen? Sjunnesson (diskussion) 12 september 2018 kl. 07.33 (CEST)

Svenskt språkbruk är POMFF och bör gälla för varje enskild kategori, oavsett vad syskon och förälder heter. Se t ex Kategori:Socknar i Sverige där det heter på för Öland och Gotland. Island är jämställt med dessa båda i det svenska språket, så på Island även om såväl Gotland som Island har småöar utanför huvudön. Kitayama (diskussion) 12 september 2018 kl. 07.53 (CEST)

@Sjunnesson: du har uppenbarligen läst diskussionen slarvigt. Jag skriver ovan: "När det är landet som avses heter det i". Hur mycket tydligare skall man behöva vara? Och Användare:Esquilo skriver: "På öar och i land är vedertaget.". /Ascilto (diskussion) 12 september 2018 kl. 11.58 (CEST)

Ja, du har rätt, jag missade vad du skrivit. Det ska väl då tolkas att du är för att kategorierna ska innehålla "i Island", "i Cypern" "i Malta"? Det Esquilo har skrivit gäller rent allmänt "På öar och i land är vedertaget". Det håller jag givetvis med om, men min synpunkt är att inte det här nödvändigtvis behöver gälla denna diskussion om vad kategorierna ska innehålla. Det är nog bättre att Esquilo utvecklar sin tankegång lite mer, om det är tänkt att vara ett stöd för att just kategorier, på grund av sin överkategori, måste inehålla "i Island" "i Malta" "i Cypern" osv. Om man använder exempelvis "Islands flygplatser", "Maltas flygplatser" osv. skulle vi inte alls behöva diskutera prepositioner i kategorier. Det vore tacknämligt om det gick att hänvisa till att det sedan tidigare finns konsensus om hur vi behandlar kategorier i detta avseende. Men troligtvis finns ingen sådan konsensus. Sjunnesson (diskussion) 12 september 2018 kl. 12.33 (CEST)

(Redigeringskonflikt) I de fall som statens territorium enbart omfattar en ö med samma namn är det egalt ifall man skriver på eller i. Men i fallet Island är det inte så. Västmannaöarnas flygplats ligger visserligen i Island men knappast på Island utan snarare på Heimaey. Det är samma sak med Malta. Flygplatser på Gozo ligger i Malta men inte på Malta. /ℇsquilo 12 september 2018 kl. 12.45 (CEST)

Jag håller med om de synpumkter ℇsquilo har i de fallen. Just sådana saker gör att jag tycker att det vore bättre att ha kategorinamn utan prepositioner, som "Islands flygplatser", "Maltas flygplatser" osv. Då behöver man inte tänka på om t.ex. en flygplats ligger på en särskild ö. Sjunnesson (diskussion) 12 september 2018 kl. 15.46 (CEST)

Ett bra förslag tycker jag. Det gör dessutom att man slipper hålla på med sorteringsnycklar, kategorierna sorteras rätt ändå. Å andra sidan har vi då problemet med att en flygbas kan tillhöra ett land men ligga i ett annat lands territorium. Cubi Point tillhörde under ganska lång tid USA även om den låg på/i Filippinerna. /ℇsquilo 12 september 2018 kl. 16.09 (CEST)

Den största nackdelen med mitt förslag är nog att det skulle vara en alltför omfattande ändring att göra, så det är nog orealistiskt. Men samma idé finns i spanskspråkiga och portugisiskspråkiga Wikipedia, där man använder "de" istället för "en" eller "em" (i), som i Aeropuerto/Aeroporto (Internacional) de Faro. Även i enwp används det motsvarande "of" istället för "in" i viss utsträckning, t.ex. National parks of Western Australia.

Men om man ska hålla fast vi det nuvarande svenska sättet med "i" (och kanske "på") skulle det vara intressant om Larske, som ju brukar vara mån om konsensus, kunde redovisa något som pekar på konsensus för enbart "i", inte "på", i svenska kategorier. Som jag skrev förut, det kan inte vara omöjligt att ha "på" i underkategorier, eftersom det fungerar i de norska och isländska wikpediorna (i den sistnända skrivet som "á"). Sjunnesson (diskussion) 14 september 2018 kl. 17.44 (CEST)

Piteå stadskyrka och Wikipediaappen

När jag tog in på stadshotellet i Piteå nu så gjorde jag som vanligt, valde artiklar i närheten på Wikipediaappen, för att se vad det var för fin vit träkyrka jag tog wn nattbild på. Det fanns ingen artikel om kyrkan, vilket var en besvikelse. Visade samtidigt personalen på hotellet hur bra appens närhetsfunktion är. När jag sökte på kyrkans namn, Piteå stadskyrka, upptäckte jag sedan att det fanns en artikel som även hade koordinater. De stämde bra mes var jag står och skriver detta nu, men likväl så syns inte artikeln i appen (android). Vad är felet, och hur många andra artiklar är drabbade? (Jag har sen inställd på att vusa svenska, danska, tyska och engelska artiklar). Adville (diskussion) 12 september 2018 kl. 21.25 (CEST)

prata med dom som gör appen du kör

Wikidata: Piteå stadskyrka (Q10632421) har kordinaterna 65°19'5.99"N, 21°29'1.61"E - Salgo60 (diskussion) 14 september 2018 kl. 16.51 (CEST)

Blänkare om Wikimedia Sveriges medlemsmöte

Medlemsmöte, vart är vi på väg?

Vad gör Wikimedia Sverige? Gör vi rätt eller fel, och ska vi göra mer eller mindre av det vi gör eller inte gör?
Lördag 20 oktober, 10.30-17.30, på Goto10 i Stockholm, har vi årets medlemsmöte där verksamhetsplan och projekt, till exempel Wikimania 2019, diskuteras. Vi bjuder på lunch och fika under dagen, och det finns möjlighet att få resan betald för att kunna vara med. Läs mer på medlemsmötessidan, eller kontakta infowikimedia.se om du vill komma. Du kan anmäla dig till och med 11 oktober. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 september 2018 kl. 15.13 (CEST)

Vem är medlemmar i denna illustra organisation och omfattas av inbjudan? Själv har jag inga som helst planer på något aktivitet i den rïktningen men är helt enkelt nyfiken. Roufu (diskussion) 14 september 2018 kl. 10.04 (CEST)

Alla som betalat 100 kronor till Wikimedia Sverige i syfte att bli medlem: [5]. Jag tor inte medlemsmatrikeln är offentlig, men jag är en av dessa. Själv är jag icke-illuster. Hoppas du kan ändra dina planer.--LittleGun (diskussion) 14 september 2018 kl. 10.23 (CEST)

Föreningens verksamhet har dock fokus på landet Sverige, men välkomnar även medlemmar från andra länder. Så det är inte ett 1-1 förhållande till Wikipedias språkversion på svenska, även om det i praktiken blir så att föreningen har stort fokus på denna version.Yger (diskussion) 14 september 2018 kl. 10.51 (CEST)

Åldern sätter numera gränser för vad jag kan göra och engagera mig i. Men med hjälp av en extra stor skärm och ett tydligt tangentbord till den bärbara pc:n kan jag fortfarande vara med här på mitt modersmåls wikipediaversion. Roufu (diskussion) 14 september 2018 kl. 11.36 (CEST)

Ny omröstning om upphovsrättsreformen i Europaparlamentet den 12 september

Som du kanske vet pågår det för närvarande en upphovsrättsreform i Europeiska unionen, vilken kommer att påverka Wikipedia och andra fri kunskapsprojekt. I juli diskuterade Europaparlamentet ett förslag som, om det hade blivit antaget, skulle ha varit skadligt för yttrandefrihet och samarbete online. Många Wikimediaorganisationer och -gemenskaper engagerade sig i frågan under juni och juli och motsatte sig den föreslagna reformen. Detta engagemang bidrog till att denna version av förslaget röstades ned den 5 juli.

Den 12 september, efter sommaruppehållet, kommer Europaparlamentet att rösta om de ändringsförslag som lagts till Europeiska kommissionens ursprungliga förslag. Europaparlamentets ledamöter kan lägga fram ändringsförslag att rösta om fram till den 5 september. De europeiska Wikimediaorganisationerna, som är medlemmar i Free Knowledge Advocacy Group EU, arbetar tillsammans med Wikimedia Foundation för att ändringsförslag som skyddar och stödjer fri kunskap ska finnas med vid omröstningen. Dessa ändringsförslag inkluderar en reviderad version av artikel 13 som undviker ett juridiskt bindande krav på förfiltrering av innehåll, men också förslag som värnar public domain, panoramafriheten och användargenererat innehåll.

Under de närmaste veckorna kommer det att vara viktigt för Wikimedia att förklara vår vision om ett upphovsrättsligt ramverk som hjälper oss att dela summan av all kunskap på nätet. Om någon/några av er i den svenskspråkiga gemenskapen skulle vilja engagera sig ytterligare i detta, skulle vi verkligen uppskatta om ni samordnar arbetet med andra engagerade för att se till att informationen som går ut är samstämmigt i de olika länderna.[1] Vi vill främja rimliga upphovsrättsregler som främjar tillgången till information och kunskap, snarare än att bara stoppa ett dåligt förslag.

Du kan hjälpa till

• genom att översätta och dela informationsmaterial på ditt språk
• skriva opinionsartiklar
• kontakta parlamentsledamöter från din region med förslag till positiva ändringar
• delta i evenemang i Bryssel och Strasbourg.

Vi kommer snart att ge uppdateringar om de aktiviteter som vi planerar för 6 och 11 september. Dessutom kommer vi att dela information och vägledning om viktiga ändringar av upphovsrättsreformförslaget.

[1] Koordinera via policywikimedia.org eller eupolicywikimedia.be.

Vänligen,

John Andersson (WMSE) (diskussion) 28 augusti 2018 kl. 16.00 (CEST) (å FKAGEUs vägnar)

Hjälp med att översätta kampanjsajten till svenska tas tacksamt emot! John Andersson (WMSE) (diskussion) 7 september 2018 kl. 15.29 (CEST)

@John Andersson (WMSE): Om man får tro den här artikeln på svt.se är inte de svenska EU-parlamentarikerna eniga. Är de några av de 20 svenska EU-parlamentarikerna som WMSE inte har varit i kontakt med? --Larske (diskussion) 12 september 2018 kl. 09.05 (CEST)

@Larske: Kontakterna med MEPs har skett av teamet i Bryssel, men Sverige har varit relativt lågprioriterat på grund av det tidigare stödet (där alla svenska MEPs röstade i linje med vad vi önskade). Vi får se om detta ändrade sig i den här omröstningen (jag har inte hittat igen några siffror om hur de röstade ännu).

Som ni säkert sett fick omröstningen idag tyvärr ett katastrofalt dåligt resultat. Oerhört tråkigt. Arbetet fortsätter dock och nu får vi försöka att övertyga den svenska regeringen att gå emot detta när Europaparlamentet ska förhandla med ländernas regeringar, vilket troligtvis sker under våren. John Andersson (WMSE) (diskussion) 12 september 2018 kl. 14.43 (CEST)

Alla svenska ledamöter röstade mot länkavgifter och uppladdningsfilter. Alla utom SD röstade för panoramafrihet och mot sportevenmangsupphovsrätten (de avstod att rösta i de frågorna). Den enormt svårtolkade röstlistan finns här. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 september 2018 kl. 15.56 (CEST)

Fråga om lagförslaget i EU

/Denna frågeställning flyttas hit från Bybrunnens diskussionssida./

EU-parlamentet röstade idag för lagförslaget om nya regler för upphovsrätten på nätet. Jag tycker bevakningen har varit usel men det är väl vad man kan vänta sig av de stora redaktionerna som kanske skulle tjäna på de nya lagarna. Vad innebär lagförslaget för Wikipedia? 185.104.184.133 12 september 2018 kl. 21.21 (CEST)

Jag hittade lite info här: https://meta.wikimedia.org/wiki/EU_policy/Monitor 185.104.184.151 12 september 2018 kl. 22.22 (CEST)

Just nu finns det tre versioner: det ursprungliga från kommissionen, ett med förändringar från ministerrådet och ett med förändringar från EU-parlamentet. De påverkar Wikipedia på lite olika sätt och varierar från irriterande till väldigt problematiska. Nu ska dessa förhandlas ihop till ett förslag som det sedan ska röstas om i EU-parlamentet igen. Gemensamt i alla tre är någon slags länkavgifter och uppladdningsfilter, men huruvida Wikipedia eller systersajterna blir undantagna är oklart. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 september 2018 kl. 15.57 (CEST)

Min blåögda tanke är att "länkavgifter" handlar om avgifter för utnyttjande av annans information, vid sidan av länkningen till den. Det borde väl skilja sig från det referensarbete som görs av ett uppslagsverk på Internet? För det är väl inte spridningen av information i sig som ska avgiftsbeläggas? I så fall är nog Wikipedia en av måltavlorna, eftersom detta är en av kärnvärdena med Wikipedia. Eller är det våra externa länkar i botten av artiklarna som är lämplig "måltavla" för en sådan beskattning? Många undringar…--Paracel63 (diskussion) 14 september 2018 kl. 19.45 (CEST)

"Kritiker menar att det kommer att bli svårt för EU:s medlemsländer att nå samsyn kring ett sådant system, eller ens vad som är att betrakta som en länk." säger Aftonbladet.se 12 september. Har dessa mina rader, som lagts in för att belysa problemet, inneburit ett inkräktande på upphovsrätten som behöver beskattas? Eller är det fortfarande möjligt att citera folk, och länka till källan för citatet, utan att råka på skatt? Vem har svaret på den frågan, tro…--Paracel63 (diskussion) 14 september 2018 kl. 19.54 (CEST)

Parlamentets version har nu undantag för "råa" länkar samt "individual words" och har bara undantag för privatpersoners icke-kommersiella användning. Så ditt hela citat skulle sannolikt innebära att Wikimedia Foundation måste skaffa en licens från Schipstedt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 15 september 2018 kl. 00.20 (CEST)

Efter valet

Ett konto la i natt in mandatfördelning i riksdagen 2018 i riksdags partiernas artiklar utifrån de preliminära siffrorna där ju också utlandsrösterna saknas. Det lär bli mer av detta och innan mer definitiva siffror finns, och vi behöver hjälpas åt återställa.Yger (diskussion) 10 september 2018 kl. 08.31 (CEST)

Vad har vi för praxis angående valresultat? Ska vi undvika att skriva preliminära? Det finns ju en mängd olika artiklar där vi skriver ut valresultat. Som du säger just på partiernas sidor; men även på alla kommun- och landstingssidor, Sveriges riksdag, Landstingsvalen i Sverige 2018, Kommunalvalen i Sverige 2018, Opinionsmätningar inför riksdagsvalet i Sverige 2018, och Riksdagsvalet i Sverige 2018. Jag pratade med valmyndigheten och de säger att det slutgiltiga valresultatet för riksdagen kommer fredag-lördag. Landsting och kommuner eventuellt senare (beroende på hur snabbt länsstyrelserna räknar). – GeMet [diskussion] 10 september 2018 kl. 09.20 (CEST)

Att i artikeln Västlänken redan nu ange Demokraterna med ungefärlig procentsats tycker jag är OK. Det var att ange mandatfördelning i riksdagen jag reagerade på, där existerar inte preliminär fördelning. Vi följer väl vad va.se skriver.Yger (diskussion) 10 september 2018 kl. 09.54 (CEST)

Här har du den preliminära fördelningen av riksdagens mandat. – GeMet [diskussion] 10 september 2018 kl. 09.59 (CEST)

Jag menar att det finns en preliminär röstfördelning, men att det rent tekniskt inte finns några preliminära mandat.Yger (diskussion) 10 september 2018 kl. 10.40 (CEST)

Det finns en preliminär mandatfördelning som är baserad på den preliminära röstfördelningen, den tycker jag är rimlig att redovisa i artikeln om riksdagsvalet, men inte i sartiklarna om de enskilda partierna.--LittleGun (diskussion) 11 september 2018 kl. 09.58 (CEST)

För att verkligen veta hur det kommer se ut krävs att allt är klart, inte minst beroende på att antalet utjämningsmandat kan vara för litet. Det är alldeles för tidigt att säga hur det kommer att slå ut. Jag är därför tveksam till att ange detta ens i artikeln om valet. Tostarpadius (diskussion) 11 september 2018 kl. 11.09 (CEST)

Ja, men att ange preliminärt resultat är rimligt och då ange att det är just preliminärt och vad det innebär (att inte kontrollräkning är gjord, att de sista förtidsrösterna saknas och att utlandsröstarna inte räknats etc).--LittleGun (diskussion) 11 september 2018 kl. 11.11 (CEST)

Enligt min mening är det rimligt att ange procentsiffrorna men inte mandatfördelningen, då den är ännu mer osäker. Tostarpadius (diskussion) 11 september 2018 kl. 11.12 (CEST)

Den är framräknad av samma myndighet. Och preliminär.--LittleGun (diskussion) 11 september 2018 kl. 12.17 (CEST)

Det gäller dock att komma ihåg att Wikipedia inte är någon nyhetsförmedling. Viss återhållsamhet bör iakttas. Vänta gärna med mandaten. Deryni (diskussion) 12 september 2018 kl. 20.56 (CEST)

Mandatfördelningen ändras inte förrän stolarna de facto får nya ledamöter. Det sker väl i samband med riksmötets öppnande? /ℇsquilo 13 september 2018 kl. 08.28 (CEST)

Stämmer och den är än så länge preliminär. Men, mandatfördelningen räknas fram ur röstfördelningen och är helt baserad på den. Jag tycker det är rimligt att redovisa preliminär röstfördelning från valnatten och sen den definitiva när den är klar i artiklen om riksdagsvalet 2018. Jag tycker det också är rimligt att redovisa vilken preliminär mandatfördelning det blev, baserat på valnattens rapporterade röstfördelning. Och sen när rösterna är sluträknade vilken mandatfördelning det motsvarar och som sen gäller för riksdagen efter riksmötets öppnande. Däremot inte att justera den preliminära röstfördelningen/framräknade mandatfördelningen efter varje förändring som sker varefter distrikten blir framräknade. Och att tydligt redovisa vad vi redovisar i artikeln (så ser det ut nu:[6], utan att det skulle vara nyhetsrapprtering.

Alltså:Nyhetsrapportering är, EMRÅ, att redovisa varje förändring som förekommer baserat på pressens braskande rubriker, inte att redovisa ett fastställt (om än preliminärt) officiellt redovisat resultat som all omvärldsbevakning baserar sina analyser, spekulationer och diskussioner på på.--LittleGun (diskussion) 13 september 2018 kl. 09.21 (CEST)

Nu har en ny milstolpe uppnåtts i och med att det preliminära resultatet från samtliga 6 325 distrikt (inklusive de uppsamlingsdistrikt som inte redovisades på valnatten) är redovisat, se https://data.val.se/val/val2018/prelresultat/R/rike/index.html.

Resultatet av den slutliga rösträkningen lär dröja ytterligare någon dag, just nu är det 3 191 distrikt som är sluträknade, alltså ungefär hälften av distrikten.

Notera antalet röster som är "Ogiltiga - övriga" (alltså inte blankröster). I den preliminära rösträkningen var det 26 989, men i sluträkningen är det, efter att hälften av distrikten är sluträknade, endast är 1 533. Det lär bero på att rösträknarna i vallokalen under valnatten har varit restriktiva till vad som ska godkännas i form av felstavade partibeteckningar etc, medan när dessa "ogiltiga" närmare studeras, i lugn och ro av länsstyrelsernas jurister, är det många som bedöms som "giltiga". --Larske (diskussion) 13 september 2018 kl. 16.12 (CEST)

Precis så. Vallokalerna uppmanas att vara konservativa och underkänna hellre än godkänna vid tveksamhet. Detta för att röster utanför normen ska behandlas av färre händer och då bedömas på ett mer likartat sätt. Dessutom behandlas kuvert med två identiska valsedlar per definition som ogiltig av vallokalen, men godkänns per definition av granskningen. Det är för att diskrepansen mellan antalet avprickningar i röstlängden och antalet räknade valsedlar i vallokalen ska tydliggöras. Två olika valsedlar i samma kuvert är såklart ogiltiga. Förra valet rapporterades ~16 000 ogiltiga röster på valnatten och det reducerades till ~2 500. Det har rapporterats som anmärkningsvärt att antalet ogiltiga röster i vallokalen ökade så mycket till det här valet, intressant att det ändå blev mycket färre ogiltiga totalt efter granskningen.--LittleGun (diskussion) 13 september 2018 kl. 16.34 (CEST)

PS: Det är inte jurister som kontrollräknar. Vanligt folk bara. I Stockholm sökte de "dig som är samhällsintresserad, noggrann och ansvarsfull."[7]. Ingen aning om hur urvalet görs sedan.--LittleGun (diskussion) 13 september 2018 kl. 16.53 (CEST)

Med tanke på att det igår endast var ett mycket litet antal röster som avgjorde att ett mandat flyttades fram och tillbaka några gånger mellan C och SD, tror jag att sannolikheten för att de runt 20 000 röster som preliminärt var ogiltiga men under sluträkningen kommer att tilldelas olika partier resulterar i att ovan nämnda mandat kommer flyttas jämfört med var det ligger efter den preliminära rösträkningen är ganska stor. Den som gillar att spekulera kan ju fundera på om det är troligare att en C-väljare eller en SD-väljare har lämnat in en valsedel med egenskrivet partinamn mer eller mindre felstavat, eller lagt i dubbla valsedlar som LittleGun nämner, vilket i första vändan bedömts som en ogiltig röst för att vid sluträkningen bedömas som giltig.

Det måste vara mycket svårt att avgöra var gränsen ska dras. Är en partibeteckning med ett litet hjärta efter partinamnet godkänd? Ett utropstecken? En punkt? Ett frågetecken? Hur fel får man stava? Som syns på länken för sluträkningen har "Allians för Sverige" inte kommit "Alternativ för Sverige" till del trots att det inte är många bokstäver om skiljer. Men om någon hade skrivit "alltenativett för svärje!", hade det godkänts? --Larske (diskussion) 13 september 2018 kl. 18.43 (CEST)

Det blev 3 342 "Ogiltiga röster - övriga" till riksdagsvalet när alla 6 325 distrikt nu har kontrollräknats. --Larske (diskussion) 16 september 2018 kl. 07.16 (CEST)

Den olösliga ekvation som kommer härnäst är talmansvalet. Av allt att döma ställs tre kandidater mot varandra, varav alla tre kommer att ha en majoritet emot sig. Vad händer efter det? Utses den som har flest minoritetsröster? /Ascilto (diskussion) 13 september 2018 kl. 19.12 (CEST)

Se Hur väljs talmannen och vice talmän?.--Larske (diskussion) 13 september 2018 kl. 19.20 (CEST)

Som jag gissade då. När ingen får majoritet utses den som fått flest röster. /Ascilto (diskussion) 13 september 2018 kl. 19.30 (CEST)

Som mera allmänt svar på LittleGuns inlägg 09.21. Visst, jag kan hålla med om att den form av nyhetsrapportering vi helt bör hålla oss ifrån i första hand är braskande rubriker. Men, jag tycker också det finns en poäng att vara mycket restriktiva med preliminära uppgifter. Vi har massor med artiklar om filmer som aldrig kommit att produceras, om planerade byggprojekt som aldrig startats och troligen aldrig kommer att startas och sportevenemang där inledningen beskrivs noggrant men det saknas uppgifter på hur det slutade. Troligen för att filmen eller byggnaden inte längre intresserade skribenter när det blev klart att den aldrig skulle få premiär eller uppföras eller möjligen för att det byggde på en enskild skribents engagemang som sedan avtog. Om en valartikel blir liggande långt efter valet med enbart preliminära mandat tycker jag att det är bättre att inga mandat skrivs ut alls. Men, det är möjligt att det inte är någon risk här.FBQ (diskussion) 13 september 2018 kl. 21.16 (CEST)

Spekulationer om talmansval och regeringsbildningar bör vi definitivt avhålla oss ifrån i våra artiklar. Alla hoppas att politikerna skall ta förnuftet till fånga, men vad det innebär finns det delade meningar om. Vilken svekdebatt blir värst för C och L? Vilket handlande är farligast för deras överlevnad på sikt? Ingen vet. Tostarpadius (diskussion) 14 september 2018 kl. 11.16 (CEST)