Valdemarsviks kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Valdemarsvik (olika betydelser).
Valdemarsviks kommun
Kommun
Kommunhuset Strömsvik.jpg
Kommunhuset
SloganVind i seglen
Kommunens vapen.
Valdemarksviks kommunvapen
LandSverige
LandskapÖstergötland
Småland
LänÖstergötlands län
CentralortValdemarsvik
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal2 050,27 kvadratkilometer ()[2]
- därav land733,61 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 316,66 kvadratkilometer[2]
Folkmängd7 632 ()[3]
Bef.täthet10,40 inv./km² (land)
Läge
Valdemarsvik Municipality in Östergötland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°12′20″N 16°36′07″Ö / 58.205555555556°N 16.601944444444°Ö / 58.205555555556; 16.601944444444
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNorrköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0431[4]
Anställda925 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0563[6]
GeoNames2665672
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Valdemarsviks kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Valdemarsvik.

Skogs- och skärgårdskommunen Valdemarsvik är genomgående kuperad. Exkluderat den offentliga sektorn dominerades näringslivet i början av 2020-talet av verkstadsteknisk industri och servicenäringar.

Sedan 1980-talet har befolkningstrenden varit negativ, men varit stabil under 2010-talet. Sommartid tredubblats befolkningen. Efter valen på 2010-talet har olika koalitionen styrt kommunen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har varit delaktiga i samtliga.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Gryt, Ringarum, Tryserum och Östra Ed. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Valdemarsviks köping bildades 1914 genom en utbrytning ur Ringarums landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Tjust-Ed (av Tryserum, Västra Ed och Östra Ed) medan Gryts och Ringarums landskommuner samt Valdemarsviks köping förblev oförändrade.

Valdemarsviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Valdemarsviks köping, Gryts och Ringarums landskommuner samt delar ur Tjust-Eds landskommun (Tryserums och Östra Eds församlingar), vilka samtidigt överfördes från Kalmar län till Östergötlands län.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger vid Östersjökusten i den östra delen av Östergötland och med en del (Tryserums distrikt och Östra Eds distrikt) i landskapet Småland. Den gränsar i norr till Söderköpings kommun, i väster till Åtvidabergs kommun och i söder till Västerviks kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Skogs- och skärgårdskommunen Valdemarsvik är genomgående kuperat. Dalgångar och vikar som exempelvis Valdemarsviken och sjöar så som Ken, Strolången och Yxningen, följer efter urbergsberggrundens nordväst–sydöstliga sprickriktning. Dessa sjöar har en örik insjöskärgård, varav många öar inkluderas I kommunens areal. Höjderna täcks av morän medan dalgångarna utgörs av uppodlade jordar. De inre delarna av Gryts och norra Tjusts skärgård består främst av barrskog som är uppblandad med lövskog, primärt ek. Längre ut i skärgårdarna övergår landskapet i björkskog och hällmarkstallskog samt kalspolade hällar och skär.[9] Bland de mest kända öarna återfinns Harstena, Ämtö och Häradskär. Södra delen av Valdemarsviks kommun (Östra Eds och Tryserums socknar) ingår i Tjustbygden och ligger i Småland.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 24 naturreservat i Valdemarsviks kommun, varav nio även var klassade som Natura 2000-områden.[10] År 2007 bildades Östergötlands första marina naturreservat, Kvädöfjärden. Området är beläget i skärgården och är ett så kallat referensområde för miljöövervakning av fisk och miljögifter. I reservatet fanns 35 fiskarter samt 52 olika undervattensväxter, så som blåstång, ålgräs och kransalger.[11] I Valdemarsviken finns Ormö naturreservat som utgörs av öarna Ormö och Lillö.[12] Även Stjärnö naturreservat är belägen i Valdemarsviken.[13]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Ringarums församling och Valdemarsviks församling.

Distrikt inom Valdemarsviks kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt[14]Gryt, Ringarum, Tryserum, Valdemarsvik och Östra Ed.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tätort Befolkning 2015
1 Valdemarsvik &&&&&&&&&&&02685.&&&&&02 685
2 Gusum &&&&&&&&&&&01149.&&&&&01 149
3 Ringarum &&&&&&&&&&&&0605.&&&&&0605
4 Gryt &&&&&&&&&&&&0333.&&&&&0333

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2014 bildades en majoritetskoalition mellan Miljöpartiet, Nybyggarpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. De fortsatte då ett samarbete som pågått sedan 2011.[15]

Mandatperioden 2018 till 2022 styrs kommunen av en majoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[16] Till kommunalråd utsågs Jenny Elander Ek (C), Lars Beckman (S) och Nhela Ali (S). Till oppositionsråd utsågs Per Hollertz (M).[17]

Mandatfördelning i Valdemarsviks kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDÖVRNBLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970122214415
2221445
4990,7
45
1973123215215
2321525
4992,8
409
1976123114316
231436
4993,0
3712
197922312318
2231238
4992,1
3910
1982321122110
32112210
4991,9
3712
198532111419
3211149
4990,7
3613
19882171211215
21721125
4186,4
2912
199117210228
17210228
4186,1
2219
19942012117
20127
4186,8
2219
1998216212126
21621226
4180,66
2219
200221811235
21811235
4179,81
2120
20061519226
159226
3581,47
1916
20101131166115
13665
3583,31
1916
201411313315116
133356
3585,77
2213
2018210522617
21052267
3586,59
2114
  • Övriga 1970–1976 var De oberoende
  • Övriga 1988–1991 var Kommunal samverkan
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Exkluderat den offentliga sektorn dominerades näringslivet i början av 2020-talet av verkstadsteknisk industri och servicenäringar. Den verkstadstekniska industrin var viktig ur sysselsättningssynpunkt, men andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin hade minskat samtidigt som andelen sysselsatta inom service- och tjänstesektorerna ökat. Bland företag inom kommunen märktes verkstadsindustrin Nordic Brass Gusum AB och balkongtillverkaren RK Teknik i Gusum AB. Kommunen hade också en betydande turistnäring.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 22 genomkorsar centrala kommunen från söder till norr. Länsväg 212 går från Europaväg 22 genom Valdemarsvik och Gryt i västlig riktning mot skärgården.[9] För transport ut till skärgården finns båtturer i form av linjetrafik och taxibåt.[18]

År 1906 invigdes järnvägen Söderköping - Valdemarsvik. Året innan stod Valdemarsviks stationshus klart. Järnvägen användes fram till 1966.[19]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet fanns fyra kommunala grundskolor, varav en med högstadie, och en fristående.[20] Den gymnasieskola som då fanns i kommunen drevs av Söderköpings kommun och var belägen i Funkishuset. Utbildningen var inriktad på lärlingsutbildning inom industri, bygg och fordon.[21]

År 2021 var andelen personer i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning 14 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var 29,6 procent.[22]

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

I kommunen fanns, i början av 2020-talet, en vårdcentral med en rad specialmottagningar så som diabetesmottagning och vaccinationsmottagning. Vårdcentralen hade också ett tilläggsuppdrag i form av palliativ vård i hemmet. Vårdsituationen i kommunen är starkt påverkad sommartid då befolkningen tredubblas i storlek, vilket leder till ökat tryck på den akuta sjukvården.[23]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Valdemarsviks kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
9 109
1975
  
8 864
1980
  
9 303
1985
  
8 784
1990
  
8 804
1995
  
8 789
2000
  
8 337
2005
  
8 122
2010
  
7 760
2015
  
7 747
2020
  
7 737
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 678 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[24] I före detta Tryserums socken finns exempelvis lämningar efter en fornborg[25] och utanför Gryt finns fartygsvrak.[26] En del av fornlämningarna är försedda med informationsskyltar och finns lättillgängliga för besökare.[27]

Samma år, 2022, fanns sex byggnadsminnen i kommunen.[28] En av dessa är Breviksnäs herrgård, med anor från 1600-talet.[29]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I grönt ett ankare, ovan åtföljt av två stolpvis ställda, bjälkvis lagda garvarknivar, allt av silver.

Vapnet fastställdes för Valdemarsviks köping 1947 och registrerades för kommunen i PRV 1978. Ankaret syftar på ortens hamn och knivarna på garverinäringen. Ritat av Maj Ericsson.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2022 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2022, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Valdemarsvik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/valdemarsvik. Läst 11 juli 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 12 juli 2022. 
  11. ^ ”Kvädöfjärden naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/kvadofjarden-naturreservat.html. Läst 12 juli 2022. 
  12. ^ ”Ormö naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/ormo-naturreservat.html. Läst 12 juli 2022. 
  13. ^ ”Stjärnö naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/stjarno-naturreservat.html. Läst 12 juli 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Socialdemokraterna, Nybyggarpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet bildar majoritet - Valdemarsviks kommun”. web.archive.org. Valdemarsviks kommun. 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129020231/http://www.valdemarsvik.se/sv/Publik/Nyhetslista/Socialdemokraterna-Nybyggarpartiet-Vansterpartiet-och-Miljopartiet-bildar-majoritet/. Läst 11 juli 2022. 
  16. ^ Nyheter, S. V. T.; Roslund, Jonas (12 december 2018). ”Politiskt styre klart i Valdemarsvik”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/politiskt-styre-klart-i-valdemarsvik. Läst 11 juli 2022. 
  17. ^ ”Kommunalråd |”. www.valdemarsvik.se. https://www.valdemarsvik.se/kommun/kommun-politik/politik/sa-styrs-valdemarsviks-kommun/kommunalrad/. Läst 11 juli 2022. 
  18. ^ ”Upplev skärgården |”. www.valdemarsvik.se. https://www.valdemarsvik.se/visit/se-gora/upplev-skargarden/?PageSpeed=noscript. Läst 11 juli 2022. 
  19. ^ ”Valdemarsviks järnvägsstation fd”. www.hembygd.se. https://www.hembygd.se/valdemarsvik/plats/202958/text/about:blank. Läst 11 juli 2022. 
  20. ^ ”Grundskola |”. www.valdemarsvik.se. https://www.valdemarsvik.se/kommun/barnomsorg-utbildning/grundskola-och-fritidshem/. Läst 12 juli 2022. 
  21. ^ ”Gymnasieutbildning |”. www.valdemarsvik.se. https://www.valdemarsvik.se/kommun/barnomsorg-utbildning/gymnasieutbildning/. Läst 12 juli 2022. 
  22. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 12 juli 2022. 
  23. ^ ”Vårdcentralen Valdemarsvik”. www.regionostergotland.se. https://www.regionostergotland.se/Om-regionen/Verksamheter/halso--och-sjukvard/Primarvardscentrum/Vardcentralen-Valdemarsvik/. Läst 12 juli 2022. 
  24. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 12 juli 2022. 
  25. ^ ”L2010:5152 Fornborg”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/168d791d-eea6-43f1-a3c7-b162654bd751. Läst 12 juli 2022. 
  26. ^ ”L2008:248 Fartygs-/båtlämning”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/7c9eaef7-895f-4c6b-9e4e-5b5da2387871. Läst 12 juli 2022. 
  27. ^ ”Fornlämningar |”. www.valdemarsvik.se. https://www.valdemarsvik.se/kommun/kultur-fritid/bygdens-historia/fornlamningar/. Läst 12 juli 2022. 
  28. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=71B1E7D5ABA39AA6A8FDE7527468341E?inventeringId=21100000001201&page=relationer. Läst 12 juli 2022. 
  29. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHelaHistoriken.raa?anlaggningId=21300000014603&historikId=21000000541941. Läst 12 juli 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]