17 juni
◄◄ ◄ 17 juni ► ►► | ||||||
Veckodag 2024: Måndag | ||||||
Maj · Juni · Jul | ||||||
Årets 168:e dag (169:e under skottår) 197 dagar till årets slut | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
2024 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 17 juni Se även Mall:17 juni |
17 juni är den 168:e dagen på året i den gregorianska kalendern (169:e under skottår). Det återstår 197 dagar av året.
Återkommande bemärkelsedagar
Nationaldagar
- Island: Självständighetsdagen (till minne av självständigheten från Danmark denna dag 1944)
Namnsdagar
I den svenska almanackan
- Nuvarande – Torborg och Torvald
- Föregående i bokstavsordning
- Botolf – Namnet fanns, till minne av en engelsk abbot i Lincolnshire på 600-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick.
- Torborg – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
- Torhild – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Toril – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Torvald – Namnet infördes 1986 på 26 februari, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Botolf
- 1901–1985 – Torborg
- 1986–1992 – Torborg, Torhild och Toril
- 1993–2000 – Torborg och Torvald
- Från 2001 – Torborg och Torvald
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
Händelser
- 653 – Den bysantinske kejsaren Konstans II låter fängsla påven Martin I i Lateranen och för honom först till den grekiska ön Naxos och därefter till Konstantinopel. Påven har nämligen ådragit sig kejsarens vrede genom att dels låta bli att invänta dennes godkännande av hans tillträde (vilket är norm vid denna tid), dels fördöma den så kallade monoteletistiska läran, som säger att Jesus bara hade en enda vilja – den gudomliga. Påven har dessutom fördömt kejsarens skrivelse Typos, som förbjuder strid i frågan om monoteletismen (denna strid har pågått inom kyrkan i flera år vid denna tid), och den tidigare kejsaren Herakleios brev Hecthesis från 638, där denne har angett monoteletismen som kejsarens officiella ståndpunkt. I Konstantinopel döms Martin I av den grekisk-ortodoxa kyrkan som kättare och rebell och förs sedan till Krimhalvön, där han avlider 655.
- 1300 – Åbo domkyrka, som sedan slutet av 1200-talet har uppförts vid Aura å i Åbo, invigs och biskopssätet för den östra svenska rikshalvan (Finland) flyttas därmed från det tidigare Korois två kilometer därifrån. Dagen därpå överflyttas även det finska nationalhelgonet biskop Henriks reliker från Nousis kyrka till den nya domkyrkan. Åbo förblir sedan biskopssäte för hela Finland till mitten av 1500-talet, då området delas i två stift (Åbo och Viborg). Uppsala är sedan 1164 Sveriges ärkebiskopssäte, men sedan Finland har blivit ryskt 1809 blir Åbo 1817 ärkestift för Finland, vilket det är än idag (2024).
- 1397 – Den 15-årige Erik av Pommern, som har varit kung av Norge sedan 1389 och av Danmark och Sverige sedan 1396, kröns till kung över de tre rikena i Kalmar. I Norge har han redan blivit krönt 1392, men kröningen för detta land återupprepas nu. En knapp månad senare upprättas ett kröningsbrev för Erik, där det bekräftas att han är kung över alla tre rikena och en vecka efter det utfärdas även ett unionsbrev, där unionen mellan de tre länderna (som efter orten får namnet Kalmarunionen) officiellt upprättas. Eftersom brevet är skrivet på papper och inte pergament har dess äkthet och giltighet dock av sentida forskare blivit ifrågasatt.
- 1707 – Läkaren och professorn Johan Jacob Döbelius grundar officiellt en hälsobrunn i Ramlösa i Helsingborg i Skåne, sedan han under några år tidigare har undersökt den järnrika springbrunn, som finns på platsen och funnit, att den lämpar sig för hälsokurer. Brunnen blir allt viktigare under 1700-talet, då brunnsdrickning blir allt populärare, och upplever sin storhetstid i början av 1800-talet. Efter första världskriget minskar brunnsdrickning i popularitet och själva brunnsverksamheten läggs ner 1973. På 1890-talet har man i Ramlösa dock upptäckt en ny, mer alkalisk källa, vilken lägger grunden för försäljning av buteljerat vatten, vilken pågår än idag (2024).
- 1739 – På väg hem från Osmanska riket blir det svenska sändebudet och diplomaten Malcolm Sinclair mördad i Schlesien i Österrike av två ryska officerare, eftersom han under sin resa också har sökt spionera på Ryssland under det pågående rysk-osmanska kriget. När hans resesällskap, den franske köpmannen Couturier, blir frisläppt beger sig denne till Stockholm och berättar för myndigheterna om mordet och detta, i kombination med att författaren Anders Odel skriver den så kallade Sinclairvisan, i vilken han skildrar en påhittad version av mordet, leder till att rysshatet ökar markant i det svenska riket. Detta är i sin tur en av orsakerna till att Sverige två år senare går i krig mot Ryssland.
- 1775 – En styrka på omkring 3 000 britter besegrar en här på 2 400 amerikaner i slaget vid Bunker Hill (som dock egentligen huvudsakligen utspelar sig vid den intilliggande Breed’s Hill). Slaget blir dock en pyrrhusseger för britterna under det amerikanska frihetskriget, eftersom erövringen av kullarna Breed’s Hill och Bunker Hill inte nämnvärt påverkar den pågående Bostons belägring positivt för dem, men de lider stora förluster (nära en tredjedel av styrkan), medan amerikanerna däremot kan dra sig tillbaka för att omgruppera och slaget för dem visar, att de relativt otränade amerikanska rebellerna kan stå emot den erfarna brittiska armén.
- 1940 – Sedan Sovjetunionen har inlett en invasion av Lettland den 15 juni och av Estland och Litauen den 16 juni blir alla de tre baltiska staterna ockuperade av Sovjet denna dag. Under sommaren slår Röda armén ner motståndet i Baltikum och i augusti utropas de tre staterna som sovjetrepubliker. Även om tyskarna invaderar och ”befriar” dem året därpå ockuperas de på nytt av Sovjet 1944 och förblir sedan sovjetrepubliker till 1991.
- 1944 – Island, som har tillhört Norge och sedan Danmark sedan medeltiden, men sedan 1918 har varit ett kungarike i personalunion med Danmark, utropar sig som självständig republik.[1] Sedan 1940 har Island stått under fredlig brittisk och senare amerikansk ockupation och kommunikationerna med det av Tyskland ockuperade Danmark har varit brutna. Därför har politikern Sveinn Björnsson under ockupationen varit riksföreståndare och blir nu, efter en isländsk folkomröstning tidigare under året, president, då den nya självständiga staten blir republik. I Danmark finns visst motstånd mot den isländska självständigheten, men då landet ännu är ockuperat av tyskarna är det inte mycket att göra åt och den danske kungen Kristian X skickar en gratulationshälsning till det isländska folket.
- 1953 – Dagen efter att en strejk har utbrutit bland byggnadsarbetare i Östberlin eskalerar konflikten till ett folkligt uppror i hela Östtyskland mot den östtyska regeringen. Upproret är en protest mot regeringens planer på att höja både skatter och priser i Östtyskland, samtidigt som man vill öka arbetstiden med 10 % utan motsvarande höjning av lönerna och planerna är tänkta att börja tillämpas den 30 juni, som är den östtyske ledaren Walter Ulbrichts 60-årsdag, genom vad man kallar ”systematisk tillämpning av socialismen” (tyska: planmäßiger Aufbau des Sozialismus). Upproret blir brutalt nedslaget av de sovjetiska styrkorna i Östtyskland och den östtyska polisen. Det verkliga antalet dödsoffer blir aldrig känt och även om den officiella siffran är 55 döda visar nyare beräkningar, att det kan ha varit uppåt 125 stycken. Tidiga västtyska beräkningar anger över 500 döda under själva upproret och över 100 avrättade efteråt. En uppgift om att 17 eller 18 sovjetiska soldater senare ska ha blivit avrättade, för att de ska ha vägrat skjuta på de östtyska arbetarna, har inte kunnat styrkas, ens efter öppnandet av de hemliga arkiven på 1990-talet. Även om upproret i stort blir nedslaget den 17 juni förekommer fortsätta protester på över 500 platser i Östtyskland under de följande dagarna. Redan året därpå börjar man i Västtyskland högtidlighålla minnet av upproret, genom att den 17 juni varje år fira ”Den tyska enhetens dag” (tyska: Tag der deutschen Einheit), vilket man gör fram till Berlinmurens fall 1989.
- 1956 – Efter en vecka avslutas ryttardelen av olympiska sommarspelen i Stockholm, där Sverige har tagit flest guld (tre stycken), medan det gemensamma väst- och östtyska laget har tagit flest medaljer (två guld, tre silver och ett brons). Årets sommar-OS hålls egentligen i australiska Melbourne mellan 22 november och 8 december, men ryttarspelen har måst förläggas utanför det brittiska samväldet, på grund av karantänsbestämmelserna för införandet av hästar där och valet av Stockholm har gjorts redan 1954.
- 1972 – Fem personer blir tagna på bar gärning, när de gör inbrott i det demokratiska partiets högkvarter i kontorskomplexet Watergate i den amerikanska huvudstaden Washington, D.C. Detta blir inledningen på den så kallade Watergateaffären, där det sedermera visar sig att kännedom om inbrottet, vars syfte är att för demokraternas motståndare republikanerna skaffa sig information om motståndarpartiet inför presidentvalet senare samma år, finns högt upp i den republikanska partiledningen, till och med hos den sittande presidenten Richard Nixon. Skandalen framkommer dock inte i särskilt hög grad före valet, vilket leder till att Nixon vinner det, men då den rullas upp i början av hans andra presidentperiod 1973 leder den till, att han 1974 tvingas avgå i förtid.
Födda
- 1239 – Edvard I, kung av England och herre över Irland från 1272 (död 1307)
- 1655 – Cornelius Cruys, norsk-nederländsk viceamiral (död 1727)
- 1682 – Karl XII, kung av Sverige från 1697 (död 1718)
- 1703 – John Wesley, brittisk präst och teolog, grundare av metodismen (död 1791)
- 1742 – William Hooper, amerikansk advokat och politiker, medlem av kontinentalkongressen för North Carolina 1774–1777 (död 1790)
- 1769 – Johan Stenhammar, svensk skald, ledamot av Svenska Akademien från 1797 (död 1799)
- 1790 – Abel P. Upshur, amerikansk whigpolitiker, USA:s utrikesminister från 1843 (död 1844)
- 1815 – Thekla Knös, svensk författare, psalmförfattare, poet och översättare (död 1880)
- 1818 – Charles Gounod, fransk klassisk kompositör (död 1893)
- 1827 – Per Gustaf Näslund, svensk hemmansägare och riksdagsman (död 1898)
- 1828 – Fredrik Pettersson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker (död 1908)
- 1830 – Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1882–1889, USA:s jordbruksminister från 1889 (död 1893)
- 1836 – Clas Theodor Odhner, svensk riksarkivarie, ledamot av Svenska Akademien från 1885 (död 1904)
- 1843 – Ehrenfried von der Lancken, svensk jurist, ämbetsman och riksdagsman (död 1919)
- 1875 – Göta Klintberg, svensk skådespelare (död 1968)
- 1880 – Carl Van Vechten, amerikansk fotograf och författare (död 1964)
- 1881 – Adolf Meyer, tysk arkitekt (död 1929)
- 1882 – Igor Stravinskij, rysk tonsättare (död 1971)
- 1884
- Torsten Kreuger, svensk industrialist, bankman och tidningsägare (död 1973)
- Wilhelm, svensk prins, författare och dokumentärfilmare (död 1965)
- 1885 – Karin Ek, svensk författare (död 1926)
- 1888 – Heinz Guderian, tysk militär, generalöverste 1940 (död 1954)
- 1894 – Wilhelm Scheppmann, tysk general, chef för SA-trupperna 1943–1945 (död 1970)
- 1895 – Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av företaget Tetra Pak (död 1983)
- 1896 – Rudolf Petersson, svensk manusförfattare, konstnär och serietecknare, skapare av 91:an Karlsson (död 1970)
- 1900 – Martin Bormann, tysk nazistisk politiker, stabschef och privatsekreterare åt Adolf Hitler (död 1945)
- 1910 – Heikki Konttinen, finländsk skulptör (död 1988)
- 1904 – J. Vernon McGee, amerikansk presbyteriansk teolog och radiopredikant (död 1988)
- 1919 – Beryl Reid, brittisk skådespelare (död 1996)
- 1920 – François Jacob, fransk biolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1965 (död 2013)
- 1924 – Rune Larsson, svensk friidrottare
- 1927 – Lucio Fulci, italiensk filmregissör, manusförfattare och skådespelare (död 1996)
- 1933 – H. Guy Hunt, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Alabama 1987–1993 (död 2009)
- 1935 – Börje Hörnlund, svensk centerpartistisk politiker och statsråd, Sveriges arbetsmarknadsminister 1991–1994, landshövding i Västernorrlands län 1996–2000
- 1942 – Mohamed ElBaradei, egyptisk juristforskare och diplomat, chef för Internationella atomenergiorganet (IAEA) 1997–2009, mottagare av Nobels fredspris 2005
- 1943 – Barry Manilow, amerikansk kompositör, pianist och sångare
- 1945
- Tommy Franks, amerikansk armégeneral, befälhavare för det amerikanska centralkommandot 2000–2003
- Eddy Merckx, belgisk tävlingscyklist
- 1946
- David Crausby, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1997–
- Ulf Dahlsten, svensk civilingenjör, civilekonom och socialdemokratisk politiker
- Basia Frydman, svensk skådespelare
- Marcy Kaptur, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–
- 1948 – Errol Norstedt, svensk kompositör, textförfattare, komiker, sångare och multiinstrumentalist med artistnamnet Eddie Meduza (död 2002)
- 1949 – Tom Corbett, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 2011–
- 1950 – Gheorghe Huțanu, rumänsk ishockeyspelare (död 2012)
- 1951 – Kerstin Granlund, svensk revyartist, sångare, skådespelare och komiker, medlem i humorgruppen Galenskaparna och After Shave
- 1953 – Vernon Coaker, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1997–
- 1957 – Jon Gries, amerikansk skådespelare, producent och regissör
- 1963 – Greg Kinnear, amerikansk skådespelare
- 1966 – Jason Patric, amerikansk skådespelare
- 1969 – Patric Kjellberg, svensk ishockeyspelare
- 1976 – Scott Adkins, brittisk skådespelare och kampsportare
- 1980 – Venus Williams, amerikansk tennisspelare
- 1982 – Stina Segerström, svensk fotbollsspelare
- 1985 – Elsie Windes, amerikansk vattenpolospelare
- 1986 – Joakim Engström, svensk längdskidåkare
- 1988 – Stephanie Rice, australisk simmare
Avlidna
- 676 – Adeodatus II, påve sedan 672
- 1696 – Johan III Sobieski, 66, kung av Polen sedan 1674 (född 1629)
- 1719 – Joseph Addison, 47, engelsk essäist, poet och politiker (född 1672)
- 1734 – Claude Louis Hector de Villars, 81, fransk militär, marskalk och generalmarskalk, ledamot av Franska akademien sedan 1714 (född 1653)
- 1739 – Malcolm Sinclair, 48, svensk adelsman, militär och diplomat (mördad) (född 1691)
- 1839 – Lord William Bentinck, 64, brittisk politiker och militär, generalguvernör i Indien 1828–1835 (född 1774)
- 1844 – Carl Petter Törnebladh, 69, svensk adelsman och politiker, Sveriges justitiestatsminister 1840–1843 (född 1774)
- 1880 – James B. Howell, 63, amerikansk republikansk politiker, senator för Iowa 1870–1871 (född 1816)
- 1887 – Hugo Birger, 33, svensk konstnär (född 1854)
- 1898 – Edward Burne-Jones, 64, brittisk prerafaelitisk målare och illustratör (född 1833)
- 1904
- Nikolaj Bobrikov, 65, rysk militär och politiker, generalguvernör över Finland sedan 1898 (mördad) (född 1839)
- Harvey Logan, omkring 37, amerikansk brottsling med smeknamnet Kid Curry (självmord) (född 1867)
- 1928 – Edwin Meredith, 51, amerikansk publicist och demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1920–1921 (född 1876)
- 1940 – Arthur Harden, 74, brittisk biokemist (född 1865)
- 1946 – Eric Hallström, 53, svensk konstnär (född 1893)
- 1947 – Gunhild Robertson, 62, svensk skådespelare (född 1885)
- 1961 – Jeff Chandler, 42, amerikansk skådespelare (född 1918)
- 1963
- Richard Baer, 51, tysk SS-officer, kommendant i koncentrationslägret Auschwitz 1944–1945 (född 1911)
- Alan Brooke, 79, brittisk militär och fältmarskalk (född 1883)
- 1974 – Rabbe Enckell, 71, finlandssvensk modernistisk essäist och poet (född 1903)
- 1996 – Thomas Samuel Kuhn, 73, amerikansk filosof och professor (född 1922)
- 1999 – Basil Hume, 76, brittisk kardinal, ärkebiskop av Westminster sedan 1976 (född 1923)
- 2001 – Donald J. Cram, 82, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1987 (född 1919)
- 2002 – Per Eric Nordquist, 61, svensk tv- och radioproducent och programledare (född 1940)
- 2003
- Jan Danielson, 65, svensk naturjournalist, ekosof och tv-programledare (född 1938)
- Paul Harland, 43, nederländsk science fiction-författare (mördad) (född 1960)
- 2004 – Sara Lidman, 80, svensk författare (född 1923)
- 2006 – Abdul-Halim Sadulajev, 40, tjetjensk separatistpresident (dödad) (född 1966)
- 2007 – Gianfranco Ferré, 62, italiensk modeskapare (född 1944)
- 2008
- Cyd Charisse, 87, amerikansk skådespelare och dansare (född 1921)
- Ingela Agardh, 59, svensk journalist och tv-programledare (bröstcancer) (född 1948)
- Tsutomu Miyazaki, 45, japansk seriemördare (avrättad) (född 1962)
- 2011 – Birgitta Hammar, 99, svensk översättare (född 1912)
- 2012 – Rodney King, 47, amerikansk byggnadsarbetare, känd för att polisbrutaliteten mot honom blev den utlösande faktorn till kravallerna i Los Angeles 1992 (drunkning) (född 1965)
- 2014 – Ragnar Norrby, 71, svensk generaldirektör för Smittskyddsinstitutet (född 1943)
Källor
- ^ ”Iceland” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Iceland.htm. Läst 24 september 2012.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 17 juni.