Hoppa till innehållet

Ada Nilsson

Från Wikipedia
Ada Nilsson
Ada Nilsson, 1935.
FöddAda Konstantia Nilsson
21 september 1872[1][2][3]
Södra Säms församling[4][5][1], Sverige
Död23 maj 1964[6][7] (91 år)
Julita församling[6][7], Sverige
BegravdSödra Säms kyrka
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare[3], gynekolog[6]
ArbetsgivareSerafimerlasarettet[3]
Diakonissanstaltens sjukhus[3]
Tidevarvet[3]
Gift medogift[3]
SläktingarAnna Nilsson (syskon)
Redigera Wikidata
Fogelstadgruppen med stående från vänster: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Sittande: Kerstin Hesselgren.

Ada Konstantia Nilsson, född 21 september 1872 på Toarps säteri, Södra Säms socken i Älvsborgs län, död 23 maj 1964Fogelstad i Julita socken, var en svensk läkare och en förgrundsgestalt i den tidiga svenska kvinnorörelsen.

Ada Nilsson var den yngsta av tre döttrar till lantbrukaren Hans Petter Nilsson och Albertina Juliana Hulander. Hon blev föräldralös när hon var tonåring, men hennes förmyndare tog hand om hennes utbildning och satte henne i Lyceum för flickor i Stockholm, som ansågs som ett progressivt flickläroverk. Efter studentexamen 1891 utbildade hon sig till läkare på Karolinska institutet. Efter läkarexamen blev hon amanuensSerafimerlasarettets gynekologiska avdelning. Därefter arbetade hon i flera år på Ersta sjukhus.

Ada Nilsson var år 1907 med om att upprätta Kvinnornas diskussionsklubb och 1914 var hon och Julia Kinberg initiativtagarna till Frisinnade kvinnor, vars ordförande hon var 1914–1917.

Så småningom öppnade hon egen praktik på Södermalm i Stockholm. Med sina kunskaper om gynekologi fick hon särskilt ägna sig åt de prostituerade på Södermalm. Detta ledde till ett intresse för sociala frågor och nödvändigheten av sexualupplysning. Från 1910-talet var hon en flitig föredragshållare i ämnet.

Senare flyttade hon sin mottagning till Triewaldsgränd i Gamla stan i Stockholm. När veckotidningen Tidevarvet började ges ut 1923 blev Ada Nilsson ansvarig utgivare och i tidningen skrev hon många artiklar om sexualupplysning. 1924 blev hon ordförande för damidrottsförbundet Svenska kvinnors centralförbund för fysisk kultur (SKCFK), grundad under Kvinnornas idrottsriksdag samma år. I tidningen förespråkade hon användandet av preventivmedel, vilket var olagligt fram till 1938. Hon var också en flitig föredragshållare för Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.

Ada Nilsson var bosatt på Triewaldsgränd 2 ovanför Apoteket Engelen. I hemmet höll hon litterär salong med bland andra Albert Engström, Karin Boye och Hasse Z som gäster. Bland sina patienter kunde hon räkna Selma Lagerlöf, Albert Engström och den sovjetiska ambassadören Alexandra Kollontay.

Ada Nilsson var så god vän med Kollontaj att hon fick förtroende att gömma och bevara hennes privata arkiv - de privata dagböckerna, anteckningarna, manuskripten, den enorma korrespondensen - vilka skulle överlämnas till Moskva först tio år efter hennes död. Det tog ett kvarts sekel efter hennes död innan hennes arkiv öppnades och hennes sanna levnadshistoria kunde berättas. [8]

Under sina sista år bodde hon fattig hos Honorine Hermelin på Lilla Ulfåsa i Fogelstad. Ada Nilsson har en gata i Fruängen i södra Stockholm uppkallad efter sig.

  • Die biologische Bedeutung der Eierstöcke nach Entfernung der Gebärmutter : Experimentelle und klinische Studien von Dr L. Mandl. u. Dr Oskar Bürger. Refereradt af A- N-. [Stockholm]. 1905. Libris 2935818 
  • Några nyare undersökningar öfver menstruationen : Referat. Stockholm. 1906. Libris 2935821 
  • Den nya endometritläran. Stockholm. 1908. Libris 2935820 
  • Om endometriten och dess behandling. Stockholm. 1908. Libris 2935823 
  • Om vår föda. Kvinnligt yrkesregisters serie Uppsatser i hygieniska frågor ; 4. Stockholm: Utg. 1908. Libris 1618635 
  • Om behandling med radioaktivt vatten i gynekologien. Stockholm. 1912. Libris 2935822 
  • Behandlingen af de s.k. endometriterna med hänsyn till hämoglobinhalt och blodtryck. Stockholm. 1913. Libris 2935817 
  • Om gynekologisk-obstetriska frågor i krigets belysning. Stockholm. 1917. Libris 2935824 
  • En brännande fråga : inlägg i diskussionen om lösdrivarlagen. Stockholm: [Seelig]. 1926. Libris 1333114  - Medförfattare: Gerda Kjellberg.
  • Hygieniska strävanden på släktlivets område och Tidevarvets rådfrågningsbyrå för föräldrar. Stockholm: A.-B. Vår tidning. 1928. Libris 1340845 
  • Undervisning i sexualhygien. Stockholm: Tiden. 1935. Libris 1291424  - Medförfattare: Andrea Andreen.
  • Barrikaden valde oss : 25 år ur en kämpande förenings historia. Stockholm: Axel Holmström. 1940. Libris 8216290 
  • Alma Sundquist : Minnesruna hållen i Svenska läkarsällskapet den 9 januari 1940. [Illustr.]. Göteborg. 1940. Libris 2935816 
  • Är ungdomen osedlig : ett aktuellt problem belyst ur biologisk och psykologisk synpunkt. Stockholm: Tiden. 1942. Libris 870842 
  • Övergångsålderns problem : Diskussionsbroschyr. [Omsl.]. Stockholm. 1949. Libris 2935825 
  • Finns det en framkomlig väg? : reflexioner med anledning av den homosexuella prostitutionen. Julita. 1951. Libris 2935819 
  • Glimtar ur mitt liv som läkare. Stockholm: Natur och Kultur. 1963. Libris 612264 
  1. ^ [a b] Södra Säms kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13539/C/3 (1861-1881), bildid: A0027295_00028, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018, ”8,(Sept),21,Oct,11,,1,Ada Constantia, H.P. Nilsson Pos????? Juliana Albert.(ina) f. Hulander Fru.... Toarp P.42”.[källa från Wikidata]
  2. ^ Södra Säms kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13539/A I/8 (1870-1876), bildid: C0044001_00081, husförhörslängd, s. 72, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018, ”(sid) 72 Toarp..... Eger.... H.P. Nilsson, 1829,1/1....”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Hjördis Levin, Ada K Nilsson, s. 664, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8931, läst: 17 mars 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 april 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Ada K Nilsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8931, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 8 april 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Vaksberg, Arkadij (1997). Aleksander Kollontaj - en biografi. sid. 318 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]