Hoppa till innehållet

Adolf Niska

Från Wikipedia
Adolf Niska
Adolf Niska på vykort 1915
Adolf Niska på vykort 1915
FöddAdolf Bernhard Niska
17 februari 1884
Viborg, Finland
Död2 augusti 1960 (76 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1905–1954
MakaElli Niska
(g. 1910–1960, hans död)
BarnRita (1910–1992)
Zenta (1915–2002)
IMDb SFDb

Adolf Niska i rollkostymering från operetten Madame Szibill på Oscarsteatern 1915.
Niskas gravvård på Skogskyrkogården.

Adolf Bernhard Niska, född den 17 februari 1884 i Viborg i Finland, död den 2 augusti 1960 i Stockholm,[1] var en sverigefinlandssvensk operettsångare (baryton), skådespelare, manusförfattare och regissör.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Niska var bror operasångerskan Ester Niska, skådespelaren Bror Niska och smugglarkungen Algot Niska,.[2]

Efter studentexamen 1904 studerade Niska för olika lärare i Sankt Petersburg, Helsingfors, Berlin och Milano. Han debuterade som Greve Hans i operetten Solstrålen på Arkadiateatern i Helsingfors där han var engagerad 1905–1906. Nytt engagemang blev det vid Svenska Teatern 1909–1915, fast med avbrott för studier i Berlin och Milano och gästspel på Åbo Svenska Teater.

Under den perioden gjorde han även några operaroller, bland annat Goro i Madame Butterfly, Wotan i Siegfried och Figaro i Figaros bröllop.[3] Niska flyttade hösten 1915 till Sverige, då han fått engagemang på Oscarsteatern, där han tillhörde den fasta ensemblen till 1926. Han Oscarsdebuterade som Furst Konstantin i Madame Szibill och kom sedan att där uppträda i alla de stora operettrollerna av vilka kan nämnas Georg Kesser i Kessers generalkupp av Fred Winter, Schubert i Jungfruburen, markisen i Cornevilles klockor, Achmed Bey i Stambuls ros och Iwo i Katja.

Han var också med i Ernst Rolfs Lyckolandsrevy 1924 och flyttade 1928 till Vasateatern där han spelade operett till 1931. Han hade kortare engagemang på Konserthusteatern och Cirkusteatern och ledare för flera folkparksturnéer. Med tiden övergick han från att spela charmör till komiska karaktärsroller. Med Oscarsteaterns ägare Albert Ranft hade Niska ett specialkontrakt som tillät honom att arbeta med film långt innan de andra Ranft-artisterna tilläts göra detta. Han filmdebuterade 1917 och kom att medverka i tio filmer, däribland som General Kulneff i Fänrik Ståls sägner.

Sin första grammofoninspelning gjorde Niska 1915 i en duett med Naima Wifstrand, hämtad ur hans debutoperett Madame Szibill på Oscarsteatern. Han kom att spela in 37 skivsidor.

Från 1910 var han gift med skådespelaren Elin ”Elli” Niska, född Grahn, med vilken han fick döttrarna Rita, gift Stomberg och Zenta Maria, gift Landberg[4].

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1909Goro, äktenskapsmäklareMadama Butterfly
Giacomo Puccini, Luigi Illica och Giuseppe Giacosa 		Svenska Teatern, Helsingfors[5]
1915Storfurst KonstantinMadame Szibill (Szibill)
Victor Jacobi 		Oskar TextoriusOscarsteatern[6]
Lyckoflickan (La Mascotte)
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot 		Axel RingvallOscarsteatern[7]
1917Franz SchubertJungfruburen (Das Dreimäderlhaus)
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté 		Oscarsteatern[8]
Frans av LothringenKejsarinnan Maria Théresia (Die Kaiserin)
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Oskar TextoriusOscarsteatern[9]
1921ÖverstenDamen i hermelin (Die Frau im Hermelin)
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch 		Carl BarcklindOscarsteatern[10]
Iwan Janicki, studentTiggarstudenten (Der Bettelstudent)
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Elvin OttosonOscarsteatern[11]
1922StadskommendantenLucullus (Die Braut des Lucullus)
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch 		Carl BarcklindOscarsteatern[12][3]
1923Franz SchubertJungfruburen (Das Dreimäderlhaus)
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté 		Nils JohannissonOscarsteatern[13]
IwoKatja (Katja, die Tänzerin)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher 		Nils JohannissonOscarsteatern[14]
Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall 		Nils JohannissonOscarsteatern[15]
Prins RadjamiBajadären (Die Bajadere)
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Trondheims teater[16]
1924Rajhan
Anders Eje och Fred Winter 		Nils JohannissonOscarsteatern[17]
Löjtnant MichailovitjKvinnan i purpur (Das Weib im Purpur)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher 		Nils JohannissonOscarsteatern[18]
1925Greve Tassilo Endrödy-WittemburgGrevinnan Mariza (Gräfin Mariza)
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán 		Nils JohannissonOscarsteatern[19]
HäxanJulstjärnan (Reisen til Julestjernen)
Sverre Brandt och Johan Halvorsen 		Nils JohannissonOscarsteatern[20]
1928Greve Alexander HatzyGrevinnan Eva (Countess Éva )
Albert Szirmai och Frans Martos 		Oskar TextoriusVasateatern[21]
Prins PaulSista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Oskar TextoriusVasateatern[22]
1929IwoKatja (Katja, die Tänzerin)
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher 		Oskar TextoriusVasateatern[23]
BalduinNattkavaljeren (Der Mitternachtswalzer)
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher 		Oskar TextoriusVasateatern[24]
DominiqueJag bedrar dig blott av kärlek (Ich betrügʼ dich nur aus Liebe)
Ralph Rudin och Robert Blum 		Gustaf BergmanVasateatern[25][26]
Sergeant MaloneRose Marie (Rose-Marie)
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein 		Gustaf BergmanVasateatern[27]
1930General JuschkiewitschHotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach 		Adolf NiskaVasateatern[28][29][30]
KanslernKejsarinnan Maria Theresia (Die Kaiserin)
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald 		Oskar TextoriusVasateatern[31]
Orloff (Der Orlow)
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka 		Naima WifstrandVasateatern[32]
Greve Danilo Danilowitsch, legationssekreterareGlada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein 		Rafael SteniusÅbo Svenska Teater[33]
MedverkandeStockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist 		Franz Engelke
Adolf Niska		Vasateatern[34]
1933PorthosDe tre musketörerna (Die drei Musketiere)
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky 		Nils JohannissonOscarsteatern[35][36]
Li Pong TaoLeendets land (Das Land des Lächelns)
Franz Lehár 		Gösta EkmanOscarsteatern
General de La BédoyèreDe hundra dagarna (Campo di Maggio)
Giovacchio Forzano och Benito Mussolini 		Nicken RönngrenSvenska Teatern, Helsingfors[37]
1937Prins PaulSista valsen (Der letzte Walzer)
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald 		Oskar TextoriusStora Teatern[22]
1938Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf 		Johan FalckRiksteatern[38]
1942Mazurka (Polnische Hochzeit)
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald 		Karl KinchSkansens friluftsteater

Regi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrProduktionTeater
1930Hotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach 		Vasateatern[28][29][30]
Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist 		Vasateatern[34]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Regi

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Niska, Adolf (1931). Mitt livs mazurka med Thalia: äventyr i olika länder. Stockholm: Bonnier. Libris 1349762 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Niska, Adolf Bernhard (18840217-053) DB, PA/DOR 52-60?
  2. ↑ ”Geni.com”. https://www.geni.com/people/Ester-Niska/6000000007344415370. Läst 5 juli 2016.
  3. 1 2 Haslum, Bengt: Adolf B Niska i Svenskt biografiskt lexikon
  4. ↑ ”Dödsruna”. Svenska Dagbladet: s. 12. 15 september 1960. https://www.svd.se/arkiv/1960-09-15/12. Läst 5 februari 2017.
  5. ↑ ”Litteratur och konst: M.me Butterfly på Svenska teatern”. Hufvudstadsbladet: s. 8. 24 november 1909. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/768125?page=8. Läst 8 februari 2026.
  6. ↑ ”Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016.
  7. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015.
  8. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015.
  9. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 6 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-06/331/11. Läst 20 juli 2015.
  10. ↑ ”Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529155823/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015.
  11. ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016.
  12. ↑ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 68. Libris 784760
  13. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 12 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-12/308/9. Läst 26 juli 2015.
  14. ↑ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015.
  15. ↑ ”Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015.
  16. ↑ Rosengren (1948), sid 80
  17. ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015.
  18. ↑ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017.
  19. ↑ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017.
  20. ↑ Musik- och teaterbloggen
  21. ↑ ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015.
  22. 1 2 Rosengren (1948), sid 133
  23. ↑ ”Scen och Film: Vasa i morgon kväll”. Dagens Nyheter: s. 11. 11 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-11/10/11. Läst 1 januari 2015.
  24. ↑ ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015.
  25. ↑ ”Jag bedrar dig blott av kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14420&pos=338. Läst 11 juli 2015.
  26. ↑ Erik Nyblom (31 augusti 1929). ”Premiären på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-31/236/8. Läst 10 januari 2016.
  27. ↑ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015.
  28. 1 2 Teateralmanack 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 152
  29. 1 2 ”Hotell Stadt Lemberg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14418&pos=340. Läst 11 juli 2015.
  30. 1 2 Rosengren (1948), sid 151
  31. ↑ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015.
  32. ↑ Oscar Rydqvist (30 mars 1930). ”'Orloff' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-30/86/9. Läst 29 augusti 2015.
  33. ↑ ”Teater: 'Glada änkan' har i afton premiär på Åbo svenska teater”. Åbo Underrättelser: s. 4. 13 maj 1930. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2667498?page=4. Läst 22 augusti 2025.
  34. 1 2 Elin Brandell (7 september 1930). ”Höst- och succèsrevy på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1930-09-07&toPublicationDate=1930-09-07. Läst 29 augusti 2015.
  35. ↑ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016.
  36. ↑ Rosengren (1948), sid 186
  37. ↑ ”Konstrevyn: De hundra dagarna”. Hufvudstadsbladet: s. 4. 10 december 1933. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1836261?page=4. Läst 25 augusti 2025.
  38. ↑ ”Teater Musik Film: Kring riksteaterns säsongstart”. Dagens Nyheter: s. 9. 24 september 1938. https://arkivet.dn.se/tidning/1938-09-24/259/9. Läst 3 januari 2025.

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 11, Mack-Old. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 206. Libris 7665089. ISBN 91-7752-269-9 
  • Nyblom, Teddy (1956). Operetten på Oscars: från Albert Ranft till Anders Sandrew. Stockholm: Fridman. sid. 34-37. Libris 1834006 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än...: ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 161-162. Libris 1404046 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Adolf_Niska&oldid=59097350”