Adolf Niska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Adolf Niska
Adolf Niska på vykort 1915
Adolf Niska på vykort 1915
Född Adolf Bernhard Niska
17 februari 1884
Viborg, Finland
Död 2 augusti 1960 (76 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1905–1954
Maka Elli Niska
(g. 1910-1960, hans död)
Barn Rita (1910-1992)
Zenta (1915-2002)
IMDb SFDb

Gravvård på Skogskyrkogården.

Adolf Bernhard Niska, född 17 februari 1884 i Viborg, Finland, död 2 augusti 1960 i Stockholm,[1] var en finsk-svensk operettsångare (baryton), skådespelare, manusförfattare och regissör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen 1904 studerade Niska för olika lärare i Sankt Petersburg, Helsingfors, Berlin och Milano. Han debuterade som Greve Hans i operetten SolstrålenArkadiateatern i Helsingfors där han var engagerad 1905-1906. Nytt engagemang blev det vid Svenska Teatern 1909-1915, fast med avbrott för studier i Berlin och Milano och gästspel på Åbo Svenska Teater.

Niska flyttade hösten 1915 till Sverige, då han fått engagemang på Oscarsteatern, där han tillhörde den fasta ensemblen till 1926. Han Oscarsdebuterade som Furst Konstantin i Madame Szibill och kom sedan att där uppträda i alla de stora operettrollerna av vilka kan nämnas Georg Kesser i Kessers generalkupp av Fred Winter, Schubert i Jungfruburen, markisen i Cornevilles klockor, Achmed Bey i Stambuls ros och Iwo i Katja.

Han var också med i Ernst Rolfs Lyckolandsrevy 1924 och flyttade 1928 till Vasateatern där han spelade operett till 1931. Han hade kortare engagemang på Konserthusteatern och Cirkusteatern och ledare för flera folkparksturnéer. Med tiden övergick han från att spela charmör till komiska karaktärsroller.

Med Oscarsteaterns ägare Albert Ranft hade Niska ett specialkontrakt som tillät honom att arbeta med film långt innan de andra Ranft-artisterna tilläts göra detta. Han filmdebuterade 1917 och kom att medverka i tio filmer, däribland som General Kulneff i Fänrik Ståls sägner.

Sin första grammofoninspelning gjorde Niska 1915 i en duett med Naima Wifstrand, hämtad ur hans debutoperett Madame Szibill på Oscarsteatern. Han kom att spela in 37 skivsidor.

Adolf Niska var bror till "smugglarkungen" Algot Niska och operasångerskan Ester Niska.[2]

Från 1910 var han gift med skådespelaren Elin Elli Niska, född Grahn, med vilken han fick döttrarna Rita, gift Stomberg och Zenta Maria, gift Landberg[3].

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1915 Storfurst Konstantin Madame Szibill
Victor Jacobi
Oskar Textorius Oscarsteatern[4]
Lyckoflickan
Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot
Axel Ringvall Oscarsteatern[5]
1917 Schubert Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté
Oscarsteatern[6]
Frans av Lothringen Kejsarinnan Maria Théresia
Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Oscarsteatern[7]
1921 Översten Damen i hermelin
Jean Gilbert, Rudolph Schanzer och Ernst Welisch
Carl Barcklind Oscarsteatern[8]
Iwan Janicki, student Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Elvin Ottoson Oscarsteatern[9]
1922 Stadskommendanten Lucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch
Carl Barcklind Oscarsteatern[10][11]
1923 Schubert Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté
Nils Johannisson Oscarsteatern[12]
Iwo Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher
Nils Johannisson Oscarsteatern[13]
Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Nils Johannisson Oscarsteatern[14]
Prins Radjami Bajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Trondheims teater[15]
1924 Rajhan
Anders Eje och Fred Winter
Nils Johannisson Oscarsteatern[16]
Löjtnant Michailovitj Kvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher
Nils Johannisson Oscarsteatern[17]
1925 Greve Tassilo Endrödy-Wittemburg Grevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán
Nils Johannisson Oscarsteatern[18]
Häxan Julstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen
Nils Johannisson Oscarsteatern[19]
1928 Greve Alexander Hatzy Grevinnan Eva
Albert Szirmai och Frans Martos
Oskar Textorius Vasateatern[20]
Prins Paul Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[21]
1929 Iwo Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher
Oskar Textorius Vasateatern[22]
Balduin Nattkavaljeren
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher
Oskar Textorius Vasateatern[23]
Dominique Jag bedrar dig blott av kärlek
Ralph Rudin och Robert Blum
Gustaf Bergman Vasateatern[24][25]
Sergeant Malone Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein
Gustaf Bergman Vasateatern[26]
1930 General Juschkiewitsch Hotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach
Adolf Niska Vasateatern[27][28][29]
Kanslern Kejsarinnan Maria Theresia
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald
Oskar Textorius Vasateatern[30]
Orloff
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka
Naima Wifstrand Vasateatern[31]
Medverkande Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist
Franz Engelke
Adolf Niska
Vasateatern[32]
1933 Porthos De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Nils Johannisson Oscarsteatern[33][34]
Li Pong Tao Leendets land
Franz Lehár
Gösta Ekman Oscarsteatern
1937 Prins Paul Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Oskar Textorius Stora Teatern[21]
1942 Mazurka
Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald
Karl Kinch Skansens friluftsteater

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Teater
1930 Hotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach
Vasateatern[27][28][29]
Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist
Vasateatern[32]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Niska, Adolf (1931). Mitt livs mazurka med Thalia : äventyr i olika länder. Stockholm: Bonnier. Libris 1349762 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Niska, Adolf Bernhard (18840217-053) DB, PA / DOR 52-60?
  2. ^ ”Geni.com”. https://www.geni.com/people/Ester-Niska/6000000007344415370. Läst 5 juli 2016. 
  3. ^ Dödsruna”. Svenska Dagbladet: s. 12. 15 september 1960. https://www.svd.se/arkiv/1960-09-15/12. Läst 5 februari 2017. 
  4. ^ Teatersäsongen i fullt flor: tre premiärer på onsdagen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-09-02/237A/1. Läst 13 april 2016. 
  5. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015. 
  6. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015. 
  7. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 11. 6 december 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-12-06/331/11. Läst 20 juli 2015. 
  8. ^ Kvällar på parkett” (på svenska). Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 87. 23 januari 1921. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1921/pdf/1921_4.pdf. Läst 2 juni 2015. 
  9. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  10. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 68. Libris 784760 
  11. ^ Svenskt biografiskt lexikon
  12. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 12 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-12/308/9. Läst 26 juli 2015. 
  13. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  14. ^ Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ Rosengren (1948), sid 80
  16. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  18. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  19. ^ Musik- och teaterbloggen
  20. ^ ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015. 
  21. ^ [a b] Rosengren (1948), sid 133
  22. ^ Scen och Film: Vasa i morgon kväll”. Dagens Nyheter: s. 11. 11 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-11/10/11. Läst 1 januari 2015. 
  23. ^ ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015. 
  24. ^ ”Jag bedrar dig blott av kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14420&pos=338. Läst 11 juli 2015. 
  25. ^ Erik Nyblom (31 augusti 1929). ”Premiären på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-31/236/8. Läst 10 januari 2016. 
  26. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015. 
  27. ^ [a b] Teateralmanack 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 152
  28. ^ [a b] ”Hotell Stadt Lemberg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14418&pos=340. Läst 11 juli 2015. 
  29. ^ [a b] Rosengren (1948), sid 151
  30. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015. 
  31. ^ Oscar Rydqvist (30 mars 1930). ”'Orloff' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-30/86/9. Läst 29 augusti 2015. 
  32. ^ [a b] Elin Brandell (7 september 1930). ”Höst- och succèsrevy på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/15. Läst 29 augusti 2015. 
  33. ^ Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  34. ^ Rosengren (1948), sid 186

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 11, Mack-Old. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 206. Libris 7665089. ISBN 91-7752-269-9 
  • Nyblom, Teddy (1956). Operetten på Oscars : från Albert Ranft till Anders Sandrew. Stockholm: Fridman. sid. 34-37. Libris 1834006 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 161-162. Libris 1404046 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]