Barsebäcks kärnkraftverk
| Barsebäcks kärnkraftverk | |
 | |
| Plats | Barsebäck, Kävlinge kommun |
|---|---|
| Land |  |
| Ägare | Sydkraft Nuclear Power AB |
| Togs i kommersiell drift | 15 maj 1975 |
| Reaktorer | |
| Stängda reaktorer | Reaktor 1: 30 november 1999 (24 år) Reaktor2: 31 maj 2005 (28 år) |
| Kapacitet | |
| Medelproduktion under 5 år | 3 572 GWh |
| Kumulativ produktion | 201 860 GWh |
Barsebäcks kärnkraftverk är ett nedlagt kärnkraftverk utanför Barsebäck i Kävlinge kommun, vid Öresund mellan Malmö och Landskrona. Kärnkraftverkets två reaktorer togs ur drift 1999 respektive 2005, och kraftverket kommer att börja rivas år 2016.[1] Anläggningen förvaltas av Barsebäck Kraft Aktiebolag och ägs av Sydkraft Nuclear Power AB som är en del av energikoncernen Uniper.
Det finns två kokvattenreaktorer på kärnkraftverket som togs i drift 1975 och 1977. Efter folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980 ställdes kärnkraftsfrågan i Sverige på sin spets och avvecklande av kärnkraften kom att diskuteras flitigt. Under 1980-talet skedde flera protester vid verket, något som dock ebbade ut under 1990-talet. Reaktorerna togs ur drift 1999 och 2005 som en del av en energipolitisk uppgörelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet och vänsterpartiet. Stängningen av Barsebäck gjordes också i utbyte mot att 2010 försvann som slutdatum för den svenska kärnkraften. En annan anledning var efter åratal av starka påtryckningar från Danmark, främst den närliggande miljonstaden Köpenhamn.
Historik
Sydkrafts styrelse beslutade den 10 december 1965 att köpa mark för 9,5 miljoner kronor av greve Ian Hamilton, ägare av Barsebäcks fideikommiss. Området ansågs som väl lämpat för ett kärnkraftverk, då relativt få människor bodde inom fem kilometers radie och närhet till färdigdragna kraftledningar var god. Från platsen såg myndigheter och den så kallade Närförläggningsutredningen även potential att leverera fjärrvärme inte bara till Malmö och Lund utan även Köpenhamn. Kraftverksägare hade vid denna tid ännu inte ansvar för värmeförsörjning och var därför mindre benägna att beakta allmänna fördelar med att avstå en mindre mängd elproduktion för att möjliggöra kraftvärmedrift.[förtydliga]
Nedläggning och rivning
Uppröjningsarbetet vid Barsebäck kommer att starta 2020 och arbetet beräknas ta sju år. Kävlinge kommun har uttryckt önskemål om att rivningen skall påbörjas tidigare så att man kan använda marken till bostäder.[2] Ett annat förslag som diskuteras är att använda marken till att bygga forsknings- och innovationscentrum för förnybar energi. [3]
Fram till 2017 ersätter Staten Barsebäck Kraft Aktiebolag med 2,3 miljarder, för att täcka servicedrift och dylikt, till följd av den förtida stängningen.[4] Rivningen av anläggningen anses dock redan vara förfinansierad via Kärnavfallsfonden.[1]
Miljöpåverkan
De svenska kärnkraftverken är avsiktligt kustförlagda för att kunna utnyttja havsvatten för att kyla turbinanläggningens kondensor. Det värmda kylvattnet släpps sedan tillbaka ut i havet, där det leder till uppvärmning i närområdet. Som en tumregel brukar man räkna med att en 10 °C uppvärmning medför en fördubbling av respirationen hos de organismer som uppehåller sig där. Därmed ökar även anrikningen av skadliga ämnen som tungmetaller i näringskedjorna. Det varmare vattnet lockar också fisk till området.[5] Bland annat gädda har växt till sig storlekar upp till 21 kg som har fångats i närbelägna Lödde å i samband med leken, även vanlig abborre har vuxit sig stora upp till 2,5 kg.
Provfiske med ryssjor har pågått från 1977. Dessa utförs av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet. Efter 1999 har man sett en tydlig minskning i temperaturpåverkan av fisk. Mellan 1999 och 2013 har det totala antalet fångade fiskar ökat. Gulålen har blivit större, medan antal individer i fångsten saknar trend. De vanligaste fiskarterna var ål, torsk och tånglake. Strandkrabba dominerar fångsten. 43 fiskarter har fångats. Majoriteten av analyserna på art- och samhällsnivå tyder på ett relativt stabilt fisksamhälle under de analyserade åren. Stabila eller ökande fångster av fiskar av konsumtionsstorlek av kommersiellt viktiga arter som torsk, skrubbskädda och ål indikerar ett måttligt fisketryck och/eller goda förutsättningar för föryngring i bestånden.[6]
Kärnkraftens utsläpp till luft ligger huvudsakligen i andra delar av kärnbränslecykeln. Indirekt hade dock den kraftiga utbyggnaden av direktverkande elvärme som följde en positiv effekt på den försurning, som kol- och oljeeldning i Sverige lett till. Fjärrvärmen är väl utbyggd i Köpenhamn, men eldades huvudsakligen med fossila bränslen - ett förhållande som inte vägde tungt vid nedläggningsövervägandena. Beslutet var en följd av en överenskommelse mellan dåvarande S-regeringen, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Miljörörelser anordnade ett tiotal Barsebäcksmarscher mot kärnkraft mellan åren 1976 och 1986.
Barsebäck 1
| Barsebäck 1 | |
| Start | 1975 |
|---|---|
| Stängning | 1999 |
| Typ | Kokvattenreaktor |
| Termisk effekt | 1800 MW |
| Nettoeffekt | 600 MW |
År 1969 beställde Sydkraft reaktor 1 av Asea-Atom till en kostnad av knappt en miljard kr. Då ingick även första laddningen av bränsle. Byggstart skedde 1 februari 1971. Efter att leverans av reaktorn skett vid nyår 1974-1975 skedde den första kärnklyvningen 18 januari. Den 15 maj samma år kl 21.43 levererades den första elen ut på nätet.
På påskdagen 1979 exploderade generatorn på Barsebäck 1 och en brand startade i turbinhallen.
Efter riksdagens beslut om extra säkerhetsfilter installerades detta på reaktor 1 10 år efter uppstarten, 1985.
I september 1992 drog kärnkraftinspektionen in drifttillståndet för Barsebäck 1 och fyra andra äldre kokarreaktorer då en incident i Barsebäck 2 den 28 juli visat på allvarliga brister i nödkylsystemen, brister som funnits sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet. Lösriven mineralull skulle täppt igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Reaktorn återstartades den 16 januari 1993. Händelsen klassades (för Barsebäck 2) som en tvåa på den sjugradiga internationella skalan INES.[7]
Den 30 november 1999 stängdes Barsebäck reaktor 1 av för gott. Livstidsleveransen av el blev 93.82 TWh[8].
Barsebäck 2
| Barsebäck 2 | |
| Start | 1977 |
|---|---|
| Stängning | 2005 |
| Typ | Kokvattenreaktor |
| Termisk effekt | 1800 MW |
| Nettoeffekt | 600 MW |
1970 beställde Sydkraft reaktorn Barsebäck 2 av Asea-Atom. Byggandet av reaktorn påbörjades 1 januari 1973 och den togs i drift den 21 mars 1977. Den 12 juni hade verket nått full effekt.
Laddningen av Barsebäck 2 var på sin tid en känslig stridsfråga. Efter valet 1976 hade en borgerlig regering tillträtt med statsminister Thorbjörn Fälldin som stark kärnkraftsmotståndare och han hade under valrörelsen lovat att "inte dagtinga med sitt samvete" när det gällde att ladda nya reaktorer. Bägge koalitionsparterna moderaterna och folkpartiet var dock för en fortsatt kärnkraftsutbyggnad, och kostnaderna för att avbryta de kontrakt som fanns med ASEA skulle bli så höga att Fälldin till sist tvingades gå med på att ladda reaktorn under en svår intern svekdebatt från sitt eget parti.
En incident i Barsebäck 2 den 28 juli 1992 visade på allvarliga brister i konstruktionen, brister som funnits även i Barsebäck 1, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet. Lösriven mineralull täppte igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Reaktorn återstartades den 10 januari 1993. Barsebäckshändelsen klassades som en tvåa på den internationella sjugradiga skalan INES.[7]
I februari 1997 enades socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet om att stänga ner Barsebäck 2 den 1 juli 2001, något som dock inte genomfördes eftersom man ännu inte hade kommit igång med produktionen av förnybar energi. I samband med stängningen av Barsebäck 1 1999 kom Sydkraft, Vattenfall och regeringen överens om att lägga Barsebäcks enda reaktor under Ringhals AB den 1 augusti 2000.
Under hösten 2004 bestämdes reaktorns öde. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet kom överens i oktober. Den 24 november lämnade Näringsdepartementet förslag om tillståndsindragning och den 16 december fattade regeringen beslutet.
Klockan 18.00 den 31 maj 2005 påbörjades minskningen av reaktorns produktion och vid midnatt var stängningen avklarad. Livstidsleveransen av el blev 108.04 TWh[9].
Referenser
Noter
- ^ ”Barsebäck är stängt”. Arkiverad från originalet den 2 september 2014. https://archive.is/20140902193937/http://www.svtplay.se/klipp/143914/barseback-ar-stangt. SVT öppet arkiv
- ^ Marek Stefaniak (30 januari 2014). ”Centern har annan vision för kustzon”. Lokaltidningen Kävlinge. http://kavlinge.lokaltidningen.se/centern-har-annan-vision-for-kustzon-/20140130/artikler/140129864. Läst 8 mars 2014.
- ^ ”Barsebäckkraft.se - Ekonomi”. http://www.barsebackkraft.se/templates/Umain.asp?ItemID=2872.[död länk] Barsebäckkraft.se - Ekonomi
- ^ KYLVATTEN - effekter på miljön, Vattenfalls miljövårdsstiftelse/Naturvårdsverket, LiberFörlag (1974). ISBN 91-38-02173-0
- ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2013. Kustfiskövervakning i Öresund, 2013. Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999 2013.
- ^ [a b] Kärnkraftssäkerhet och utbildning: Drifterfarenheter 1992 och 1993
- ^ ”PRIS - Reactor Details”. www.iaea.org. https://www.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=538. Läst 27 december 2015.
- ^ ”PRIS - Reactor Details”. www.iaea.org. https://www.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=540. Läst 27 december 2015.
Källor
- Kärnkraftssäkerhet och utbildning: Drifterfarenheter 1992 och 1993.[specificera källa]
- Artikel Sydvenskan Barsebäck – ett steg på vägen, 30 maj 2005
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Barsebäcks kärnkraftverk.- Officiell webbplats
| |||||||||||||||||||||||||
