Boxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Boxholms köping, Södra Göstrings landskommun och en del av Folkunga landskommun (Rinna församling).[5]
Kommunen ingick från bildandet till 28 februari 2002 i Mjölby domsaga (som fram till 1975 hette Folkungabygdens tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Linköpings domsaga.[6]
Kommunvapnet
Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld.
Vapnet fastställdes på 1940-talet för Boxholms köping. Bockarna (som givit upphov till ortnamnet) kommer från ätten Stenbocks vapen, medan järnmärkena syftar på bruksverksamheten. Vid kommunbildningen 1971 övertogs vapnet av Boxholms kommun. Inga kokurrerande vapen fanns i området (bortsett från Folkunga, som delvis kom att ingå i den nya kommunen).
Historia
Redan under äldre stenåldern (omkring 9 000 f.Kr.) fanns människor i den nuvarande bygden. Det finns talrika fynd från stenåldern, bland annat ett antal hällkistor. Bronsåldern och främst den äldre järnåldern representeras av spridda, ofta kvadratiska gravar samt av små gravfält. Från denna tid finns även omfattande stensträngssystem, vilken klargjorde markens användning. Från vikingatiden finns sju runstenar bevarade. Flertalet av kommunens kyrkor har medeltida ursprung; både Ekeby och Åsbo kyrkor byggdes under 1100-talet.
Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till den sätesgård, Boxholms säteri som Gustav Vasas svåger Arvid Gustafsson Stenbock lät uppföra vid Svartån. I anslutning till Boxholms säteri, som finns kvar än idag, anlades 1754 ett järnbruk, invid ett samhälle växte upp vid 1800-talets slut. 1872 ombildades bruket till aktiebolag under namnet Boxholms AB, ett typiskt "bruksbolag" med bland annat järn- och stålindustri, sågverk, jord- och skogsbruk och mejeri vilket kom att bestå fram till början 1980-talet då det splittrades.
Större delen av kommunen utgör en del av det sydsvenska höglandet[källa behövs]. Norr om centralorten Boxholm övergår dock landskapet i en smal övergångsbygd, vilken skiljer Östgötaslätten från skogsbygden. Bergsplatåer med mellanliggande sprickdalar i nordnordvästlig-sydsydvästlig orientering samt sjöar präglar skogsbygden. Bergsplatåerna i söder når 200–240 meter över havet. Hällmarkerna i den kulliga övergångszonen i norr når omkring 110 meter över havet.
Halva sjön Sommen ingår i kommunen. Denna skapar milslånga, smala vikar där den fyller upp brottzoner i granitberggrunden. Genom Sommen rinner Svartån, vilken på sin fortsatta väg bildar flera fall, exempelvis vid orten Boxholm. Kring Svartån finns vidsträckta mader vilka har ett rikt fågelliv.
Landskapsbilden i kommunen utmärks över lag av den mångfald av kvartära formelement, av vilka kan nämnas skarpryggade åsar (så kallade getryggar), moränkullar, drumliner, sandplatåer, dödisgropar och erosionsdalar. Malexanderdeltat är ett randdelta som bildats i den forna issjön Storsommen. Ett annat intressant område är det så kallade Kamelandskapet, vilket består av sedimentavlagringar. Det är beläget norr om och det stora sandfältet söder om Ljungstorp i kommunens nordvästra del. Detta område ingår för övrigt i den mellansvenska israndzonens sydligaste stråk, där isälvssediment delvis överlagras av morän.
Indelningar
Distrikt (socknar) inom Boxholms kommun
2010 - 2016 är kommunen för befolkningsrapportering indelad i
I Boxholms kommun finns ett flertal förhistoriska lämningar, bland annat gravfält från vikingatiden vid Strålsnäs herrgård. Där finns även en runsten med texten: "Ris lät resa denna sten efter Krok, sin fader och Ärinvi sin moder". Vid Ryckelsby finns ett omfattande stenssträngssystem från äldre järnåldern samt ett antal stensättningar. Boplatslämnar från samma tid finns även.
Sverige
Folkunga landskommun
