Fetalt alkoholsyndrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fetalt alkoholsyndrom
latin: syndroma fetale alcoholicum
Barn med fetalt alkoholsyndrom.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 Q86.0
ICD-9 760.71
DiseasesDB 32957
MedlinePlus 000911
eMedicine ped/767 
MeSH engelsk

Fetalt alkoholsyndrom, alkoholfetopati eller FAS är ett syndrom som uppkommer på grund av att kvinnan dricker alkohol under graviditeten. FAS är en medicinsk diagnos.

Fetala alkoholspektrumstörningar eller FASD är ett omdiskuterat samlingsnamn för olika typer och grader av skador på fostret som man tror skulle kunna ha orsakats av mammans alkoholkonsumtion under graviditeten.[1] FAS ingår i den bredare kategorin FASD. Medan FASD inte räknas som en diagnos i Sverige idag, är FAS en sedan länge etablerad medicinsk diagnos. [1]

Till den ifrågasatta och breda kategorin FASD räknas förutom FAS även partiellt fetalt alkoholsyndrom (partial FAS, pFAS), alkoholrelaterade missbildningar, (alcohol-related birth defects, ARBD), och alkoholrelaterade utvecklingsneurologiska funktionsstörningar (alcohol-related neurodevelopmental disorder, ARND). Med undantag för FAS är tillstånden ofullständigt beskrivna och används inte som diagnoser.[1] FASD, FAS och insatser vid sådana tillstånd har granskats i en systematisk litteraturöversikt (forskningssammanställning) [1] från den svenska myndigheten SBU.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Exakt hur stor konsumtion och mängd som krävs för att barnet ska utveckla FAS är okänt, dock vet man att alkohol under graviditeten kan leda till permanenta skador, bland annat missbildningar. Alkoholen i moderns blod passerar obehindrat moderkakan (placentan) och når fostret.

Men de flesta barn som föds efter att ha utsatts för alkohol under fostertiden uppfyller inte kriterierna för FAS. Sedan 2004 används samlingsbeteckningen FASD för ett antal olika tillstånd hos barnet som misstänks ha orsakats av moderns alkoholkonsumtion under graviditeten. Men det kan finnas många tänkbara orsaker till sådana tillstånd, och det är svårt att vetenskapligt slå fast om det är just alkoholskador från fostertiden som tillståndet beror på. [1]

Det går inte att avgöra hur många människor i Sverige som uppfyller kriterierna för olika FASD-tillstånd [1]. Siffrorna varierar kraftigt mellan studier. I fråga om diagnosen FAS registreras ett tiotal nya fall per år bland barn som är födda i Sverige, men det kan också finnas många fall av FAS som inte har registrerats. [1] En äldre svensk studie [2] angav att 1,7 av tusen födda hade fullt utvecklat FAS och ungefär lika många hade mindre uttalade tillstånd, som i studien tolkades som fetal alcohol effects, FAE, en äldre benämning. Nyare studier har gjorts i andra länder, bland annat i Italien 2006, Philip May et al. där man fann att 2-4,5% av barnen i studien hade FASD. I Sydafrika fann samma forskare 2002 att 6,8-8,9% hade FASD.[3] En studie från 2016[4] fann att upp till 75 procent av barnen med FASD (fetala alkoholspektrumstörningar) hade biologiska fäder som var alkoholister, vilket väckte frågan om faderns alkoholkonsumtion innan befruktningen kan påverka avkomman negativt.

Symtom[redigera | redigera wikitext]

FAS kan ge upphov till både fysiska och psykiska skador, i stort sett samtliga kroppens och hjärnans funktioner kan påverkas.

Barn med FAS har ofta låg födelsevikt och litet, ibland asymmetriskt, huvud. Bland de specifika ansiktsdrag som ingår i diagnosen är korta ögonspringor, lång överläpp med utslätad läppfåra och smalt läpprött de vanligaste. Barn med FAS har ofta svårigheter med mat och sömn. Fysiska skador, både på yttre och inre organ, är vanligt. Försämrad motorik och balans, syn- och hörselproblem är också vanligt. Barn med FAS är ofta överaktiva och har svårt med koncentrationen vilket leder till att de ofta diagnostiseras med ADHD. Ofta innebär FAS även inlärningssvårigheter, dåligt närminne och bristande logisk förmåga. Personer med FAS har ofta svårigheter med socialt samspel, empatisk förmåga, distanslöshet etc.

Diagnoskriterier för FAS[redigera | redigera wikitext]

  • Tillväxthämning prenatalt och/eller postnatalt
  • Symtom från hjärnan och centrala nervsystemet
  • För FAS typiska ansiktsdrag

För att ställa diagnosen FAS krävs att man kan styrka att modern har druckit alkohol under graviditeten.

Hjälp och stöd[redigera | redigera wikitext]

De flesta tillstånd inom FASD är på forskningsstadiet [1] (med undantag för FAS). Därför finns det få välgjorda forskningsstudier som har undersökt om olika insatser kan hjälpa personer med tillstånd som stämmer på en viss beskrivning inom FASD-kategorin. I en familj där ett barn uppfyller kriterierna kan identifiering av FASD väcka blandade känslor hos föräldrar, som både skuld och lättnad. [1]

Men SBU skriver i sin sammanställning av forskningen [1] att oavsett vad man kallar ett tillstånd är det angeläget att försöka hjälpa barn och familjer utifrån deras problem och individuella behov. [1] Ett antal insatser som skulle kunna vara aktuella vid FASD har utvärderats vid andra tillstånd. Studier av enstaka insatser tyder på att det är möjligt att på olika sätt hjälpa barn med FASD, till exempel i skolarbetet. [1] Men det behövs mer kunskap om hur man bäst hjälper barnen att fungera och må så bra som möjligt, och den kunskap som finns behöver spridas. Enligt SBU-rapporten upplever personer med FASD och deras föräldrar att mycket kan förbättras i fråga om kunskap om till­stånden samt förståelse och stöd inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan. [1]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Wittgard, Katarina. Erik - mitt ibland oss.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”SBU. Fetalt alkoholsyndrom (FAS) och Fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) – tillstånd och insatser”. http://www.sbu.se/258. Läst 14 december 2016. 
  2. ^ Olegård R, et al (1979). ”Effects on the child of alcohol abuse during pregnancy. Retrospective and prospective studies.”. Acta Paediatr Scand Suppl 275: sid. 112-121. 
  3. ^ Pediatrics
  4. ^ ”https://www.sciencedaily.com/releases/2016/05/160515183716.htm?utm_source=dlvr.it&utm_medium=facebook”. www.sciencedaily.com. https://www.sciencedaily.com/releases/2016/05/160515183716.htm?utm_source=dlvr.it&utm_medium=facebook. Läst 16 maj 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]