Insemination

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Frusen sperma från nötkreatur.

Insemination, eller inseminering, innebär att placera sädesvätska i en kvinnas eller djurhonas fortplantningsorgan för att försöka åstadkomma befruktning. Insemination för djur används främst för befruktning av nötkreatur.[1] För att garantera att en avkomma får bra anlag kan insemination även användas för husdjursavel.[2][3] [ifrågasatt uppgift] Teknik som har utvecklats för djur har anpassats för användning av insemination som assisterad befruktning av människor.

Metoden går ut på att spermier placeras i vaginan, livmoderhalsen (intracervical insemination) eller livmodern (intrauterin insemination). Man kan använda nyligen ejakulerade spermier eller spermier som varit frysta och tinats.

Hos människor utvecklades insemination ursprungligen som ett sätt att hjälpa par att bli gravida. I dag används metoden också och vanligare i fråga om frivilligt ensamstående mödrar.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Från 1620-talet, kasta som utsäde, från latinets inseminatus, av inseminare att så, implantation, från in-, i + sperma (genitiv semenis) frö. Betyder att impregnera med sperma, dokumenterat 1923. In- betyder in i, i, på, uppe på, (även im-, il-, ir-, med assimilering av -n- med en följande konsonant), från latinets in-, i. I fornfranska blev detta ofta en-, som vanligtvis var omöversatt på engelska för att överensstämma med latin, men inte alltid, som i exempelvis enquire/inquire. Det fanns en form, som i West Saxon förekom som om- (jfr gamla engelskans onliehtan "to enlighten"), vissa verb överlevde i Middle English (jmfr. inwrite to inscribe), men dessa verkar nu vara försvunna. Den här varianten av in- är inte relaterad till in- "inte" som var ett vanligt prefix i latin: romarnas impressus kan betyda pressade eller opressade.[4][förtydliga] Ordet inseminering har funnits i svenska språket sedan 1946 i betydelsen överföring av sädesvätska till ägg på annat sätt än genom könsumgänge.[5]

Hos människor[redigera | redigera wikitext]

Hos människor räknas insemination som assisterad befruktning, där man antingen använder sperma från kvinnans manliga partner eller sperma från en spermadonator. Spermadonator kan användas till exempel i de fall där den manliga partnern har för låg spermakvalitet eller där kvinnan inte har någon manlig partner (det vill säga ensamstående kvinnor eller homosexuella).

I de fall där donerad sperma används är kvinnan den biologiska och genetiska föräldern och spermadonatorn den genetiska föräldern till barnet.[6] Bestämmelser för mänsklig insemination finns bland annat i den svenska lagen om genetisk integritet [7]. 2005 jämställdes homosexuella par med heterosexuella, varvid de fick rätt till insemination.[8] Sedan 1 april 2016 har även ensamstående kvinnor i Sverige rätt till assisterad befruktning och anses då vara barnets enda rättsliga förälder.[9]

Förberedelser[redigera | redigera wikitext]

Ett spermaprov tas av kvinnans manliga partner om hon har någon. Sperma från en spermadonator kan användas om kvinnans partner producerar för få rörliga spermier, om han bär på en genetisk sjukdom eller om kvinnan inte har någon manlig partner. Sperman inhämtas vanligen genom masturbation eller användning av en elektrisk stimulator. Även en speciell kondom, känd som en samlingskondom, kan användas för att samla sperma vid samlag. Mannen som ger sperma brukar rekommenderas att inte få utlösning på två till tre dagar för att öka spermaproduktionen.

En kvinnas menscykel observeras noggrant. Detta görs genom att spåra den basala kroppstemperaturen och förändringar i det vaginala slemmet, eller genom att använda ägglossningstest, ultraljud eller blodprov.

När spermierna ska placeras direkt i livmodern måste de "tvättas" i ett laboratorium. Man får då bort allt slem och icke-rörliga spermier i sädesvätskan. Detta eliminerar risken för kramper och ökar chanserna för befruktning. Spermierna värms upp till 37 grader Celsius. Före- och efterkoncentrationen av rörliga spermier räknas.

Om sperman fås av en spermadonator genom en spermabank, fryses den ned och ligger i karantän under en viss period. Spermadonatorn testas före och efter produktionen av provet för att säkerställa att han inte bär på en smittsam sjukdom. Spermaprov som doneras på detta sätt produceras genom masturbation av spermadonatorn på spermabanken. En kemikalie känd som frysskyddsmedel tilläggs i spermierna för att hjälpa till i nedfrysnings- och upptiningsprocessen. Ytterligare kemikalier kan tilläggas för att separera de mest aktiva spermierna i provet eller utvidga och tunna ut provet så att medicinflaskor för ett antal inseminationer produceras. Vid färsk frakt används ett sädadditiv.

Om sperman kommer från en privat donator, levereras den ofta färsk, inte fryst, och sätts inte i karantän. Donerad sperma ges på detta sätt direkt till den mottagande kvinnan eller hennes partner, eller så placeras den i särskilt isolerade behållare. Vissa donatorer har sin egen frysningsapparat för att frysa och lagra sperma. Privat donatorsperma framställs vanligen genom masturbation, men vissa donatorer använder en samlingskondom för att inhämta sperma när de har samlag med sin egen partner.

Procedur[redigera | redigera wikitext]

Vid ägglossning sätts sperma från kvinnans manliga partner eller spermadonator in i kvinnans vagina eller livmoder. Sperman kan vara färsk eller så används fryst sperma som har tinats upp. När sperman kommer från en spermabank, har den alltid legat i karantän och är fryst, och måste tinas upp före användning.

Särskilt utformad utrustning finns tillgänglig för att utföra inseminationen. När det gäller vaginal insemination, placeras sperman vanligen i vaginan med en nålfri injektionsspruta. Ett längre rör kan fästas på ändan av sprutan för att underlätta insättning av sperma djupare in i vaginan. Kvinnan rekommenderas generellt att ligga stilla en halvtimme eller så efter inseminationen för att förhindra läckage och för att låta befruktningen äga rum.

En mer effektiv metod för insemination är att föra sperma direkt in i kvinnans livmoder. När en sådan metod utnyttjas är det viktigt att bara "tvättad" sperma används. Sperman sätts in i livmodern med hjälp av en kateter. Spermabanker och fertilitetskliniker erbjuder oftast "tvättad" sperma för detta ändamål, men om partnerns sperma används måste den också "tvättas" av en läkare för att eliminera risken för kramper.

Sperma införs ibland två gånger inom en "behandlingscykel". En dubbel intrauterin insemination har teoretiserats öka graviditetstalen genom att minska risken att missa det fertila fönstret (den tid då ägget kan bli befruktat) vid ägglossning, men effektiviteten är omtvistad.

En alternativ metod till nålfri injektionsspruta eller kateter är placering av sperma i kvinnans vagina med hjälp av en specialdesignad befruktningsapparat. Detta håller sperman på plats nära ingången till livmoderhalsen för en tid, vanligen i flera timmar, så att befruktning ska ske. Med denna metod kan en kvinna ta itu med sina vanliga aktiviteter medan befruktningsapparaten håller sperman i vaginan. En fördel med befruktningsapparaten är att färsk, icke-flytande sperma kan användas.

Om inseminationen lyckas blir kvinnan gravid. En graviditet till följd av insemination skiljer sig inte från en graviditet uppnådd genom samlag. Det kan dock finnas en viss ökad sannolikhet för flerbarnsfödsel om läkemedel används för att åstadkomma en "stimulerad" cykel hos kvinnan.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, Insemination på husdjur.
  2. ^ Nationalencyklopedin, Insemination för husdjur.
  3. ^ [1], Livsmedelssäkerhetsverket
  4. ^ Etymonline, uppslagsord semen
  5. ^ Nationalencyklopedins ordbok. Språkdata, Göteborg, och bokförlaget Bra böcker AB. 1996. ISBN 91-7119-968-3 
  6. ^ SOU 2007:003 Föräldraskap vid assisterad befruktning, s. 12
  7. ^ [2]
  8. ^ ”Lag om ändring i lagen (1984:1140) om insemination”. http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/05/050443.PDF. 
  9. ^ http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/assisterad-befruktning-for-ensamstaende-kvinnor_H301SoU3
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 28 maj 2011.[förtydliga]