Ian Hacking

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ian Hacking
Ian Hacking (cropped).jpg
Född18 februari 1936[1][2][3] (86 år)
Vancouver[4], Kanada
MedborgarskapKanada[5]
Utbildad vidUniversity of British Columbia
Trinity College Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFilosof, professor[6], historiker
ArbetsgivareCenter for Advanced Study in the Behavioral Sciences (1974–1975)[7]
filosofiska fakulteten vid Stanforduniversitetet (1975–1982)[8]
University of Toronto (1983–)[4]
Collège de France (2000–2006)[6]
Utmärkelser
Fellow of the British Academy[9]
Molson Prize (2000)[10]
Killam Prize (2002)[11]
Companion av Kanadaorden (2005)[12]
Holbergpriset (2009)[13]
Österrikes hederskors för vetenskap och konst (2012)
Balzanpriset (2014)[14]
Guggenheimstipendiet[15]
Webbplatsianhacking.com
Redigera Wikidata

Ian M. Hacking, född 18 februari 1936 i Vancouver i Kanada, är filosof med särskilt intresse för vetenskapsfilosofi.

Utbildning och tjänster[redigera | redigera wikitext]

Ian Hacking studerade vid universiteten i British Columbia och i Cambridge. Han disputerade vid det senare universitetet 1962. Han hade därefter tjänst vid bland annat Princeton University, Stanford University och Makerereuniversitetet i Uganda, innan han 1975 utsågs till professor vid filosofiska institutionen vid Stanford University. Han verkade som professor vid University of Toronto från 1982. Åren 2000–2006 var han professor i Philosophie et histoire des concepts scientifiques (filosofi och vetenskapens idéhistoria) vid Collège de France i Paris. Hacking har numera passerat pensionsåldern men utsågs till visiting professor vid University of California från hösten 2008.

Filosofiska intressen[redigera | redigera wikitext]

Tre områden som särskilt (men ej uteslutande) har intresserat Hacking är:

  • Laboratorievetenskapens uppkomst på 1600-talet och betydelse för naturvetenskapens utveckling. Enligt Hacking har vetenskapsfilosofer ägnat för mycket intresse enbart åt vetenskapens teoretiska grundvalar och för lite intresse åt den experimentella praxis som omformat naturvetenskapen.
  • Statistikens och sannolikhetsteorins födelse och filosofiska grundvalar.
  • Klassificering inom humanvetenskaperna; särskilt hur klassificeringen kan påverka det som är klassificerat. Hacking har studerat sociala konstruktioner, och även gränslandet mellan sociala konstruktioner och sjukdomar, särskilt psykiska. Här har han i viss mån påverkats av sin företrädare vid Collège de France, Michel Foucault.

Hacking är känd för sin välformulerade och klara stil. I hans produktion märks både djuplodande fackfilosofiska artiklar och mer publiktillvända texter, som han publicerat i exempelvis The New York Review of Books och Times Literary Supplement. Flera av Hackings böcker har kommit att betraktas som standardverk. Så anses till exempel Logic of Statistical Inference (1965) vara en fin presentation av statistikens och sannolikhetsteorins filosofi, medan Representing and Intervening (1983) hålls som en utmärkt introduktion till vetenskapsfilosofin. Många av Hackings böcker har översatts till andra språk. Den enda som hittills översatts till svenska är Social konstruktion av vad? (2000).

Hacking har erhållit flera priser och är bland annat medlem av British Academy, American Academy och Royal Society of Canada.

Publikationer i urval[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

  • Logic of Statistical Inference (1965)
  • A Concise Introduction to Logic (1972)
  • Why Does Language Matter to Philosophy? (1975)
  • The Emergence of Probability: A Philosophical Study of Early Ideas About Probability, Induction and Statistical Inference (1975)
  • Representing and Intervening: Introductory Topics in the Philosophy of Natural Science (1983)
  • The Taming of Chance (1990)
  • Le Plus pur nominalisme. L'énigme de Goodman: "vleu" et usages de "vleu" (1993)
  • Rewriting the Soul: Multiple Personality and the Sciences of Memory (1995)
  • Mad Travelers: Reflections on the Reality of Transient Mental Illnesses (1998)
  • The Social Construction of What? (1999) (Social konstruktion av vad? [2000])
  • An Introduction to Probability and Inductive Logic (2001)
  • Historical Ontology (2002)

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

  • "Do We See Through a Microscope?", Pacific Philosophical Quarterly 63, 1981, s. 305–322.
  • "Language, Truth, and Reason", I: M. Hollis & S. Lukes (red.), Rationality and Relativism, Oxford: Blackwell, 1982, s. 48–66.
  • "The Looping Effects of Human Kinds", I: D. Sperber, D. Premack, & A. J. Premack (red.), Causal Cognition: A Multi-Disciplinary Approach, Oxford: Clarendon Press, 1995, s. 351–382.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ht32jw, omnämnd som: Ian Hacking, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ The Canadian Encyclopedia, Canadian Encyclopedia artikel-ID: ian-hacking, omnämnd som: Ian Hacking, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ the Internet Philosophy Ontology Project, InPhO-ID: thinker/3144, omnämnd som: Ian Hacking, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, www.college-de-france.fr.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, data.bnf.fr, läst: 5 maj 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, casbs.stanford.edu.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.college-de-france.fr, läst: 5 maj 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.thebritishacademy.ac.uk.[källa från Wikidata]
  10. ^ s. 9, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, canadacouncil.ca.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.gg.ca, läst: 5 maj 2022.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, holbergprisen.no, läst: 5 maj 2022.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.balzan.org, läst: 5 maj 2022.[källa från Wikidata]
  15. ^ Guggenheim fellow-ID: ian-hacking.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]