Hoppa till innehållet

Martha Nussbaum

Från Wikipedia
Martha Nussbaum
Martha Nussbaum, 2008.
Född6 maj 1947[1][2][3] (78 år)
New York, USA
Medborgare iUSA[4]
Utbildad vidHarvard University
New York University
SysselsättningFilosof[5], antikvetare, författare[6], universitetslärare
ArbetsgivareBrown University
Harvard University
University of Chicago
MakeAlan Nussbaum
(g. –1987)
Redigera Wikidata

Martha C. Nussbaum, född Martha Craven 6 maj 1947 i New York,[7] är en amerikansk filosof, sedan 1995 professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago.[8] Hon har ett särskilt intresse för antik filosofi, lag och etik och politisk feminism, och hon har bidragit flitigt till den samtida debatten om mänskliga rättigheter, utbildningens värde och djurens rätt.[8]

Många av Nussbaums verk är skrivna utifrån ett (ny-)aristoteliskt perspektiv.[8] Hon räknas ofta bland världens främsta nu levande filosofer, och på senare år har hon flera gånger nämnts bland möjliga kandidater till Nobelpriset i litteratur.[9][10]

Bakgrund och studier

[redigera | redigera wikitext]

Nussbaums far George Craven arbetade som advokat, medan hennes mor Betty (född Craven) var inredningsdesigner.[8] Hon har beskrivit sin uppväxt som "vit, anglosaxisk och protestantisk elit … väldigt steril och upptagen vid pengar och status".[11] Senare skulle hon attribuera sin otålighet med "mandarin-filosofer" och engagemang relaterat till den offentliga sektorn som ett "förkastande av min egen aristokratiska uppfostran. Jag gillar inte sånt som lyfter sig själv som en elit, oavsett om det är Bloomsburygruppen eller Derrida."[12]

Efter två år vid Wellesley College avbröt hon studierna för teateraktiviteter i New York. Hon läste därefter teater och klassisk litteratur vid New York University, där hon 1969 avlade fil.kand. och efter det fortsatte med studier i filosofi vid Harvard University. Vid Harvard avlade hon 1971 en masterexamen och tre år senare en doktorsexamen – båda i filosofi.[7]

Akademisk karriär och författarskap

[redigera | redigera wikitext]

Därefter verkade Nussbaum under 1970- och 1980-talen som föreläsare i filosofi och den klassiska antika litteraturen vid Harvard, där hon 1982 misslyckades med att få fast anställning.[12] Hon flyttade därefter till Brown University, där hon föreläste fram till 1995, ett år då hon istället började arbeta för University of Chicago Law School. Vid Brown University hade Nussbaum studenter som filosofen Linda Martín Alcoff och skådespelaren och dramatikern Tim Blake Nelson.[13]

Nussbaums The Fragility of Goodness (1986), en bok med den antika grekiska etiken och den grekiska tragedin som teman, gjorde henne välkänd inom vida akademiska kretsar.[14] Året efter nådde hon än vidare uppmärksamhet genom sin kritik av sin filosofkollega Allan Bloom och dennes bok The Closing of the American Mind.[15]

Senare har Nussbaum skrivit mer omfattande om teorin kring global rättvisa (i Frontiers of Justice). Hennes arbete kring förmågeansatsen (engelska: the capability approach[16]) har ofta fokuserat kring de ojämlika friheterna och möjligheterna för kvinnor, och hon har utvecklat en egen variant av feminism som hämtat inspiration från den liberala traditionen. Nussbaums version trycker dock på att liberalismen i bästa fall för med sig ett radikalt nytänkande kring relationerna mellan könen och inom familjen.[7][17]

Nussbaums politiska filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Nussbaum vänder sig, i likhet med andra nyaristoteliker och dygdetiker, emot den traditionella moralfilosofins fokus på hur vi bör handla och fokuserar istället på vilket slags liv vi bör leva. Liksom de flesta andra nyaristoteliker menar hon att målet för människans liv är självförverkligande, vilket uppnås genom att vi lever ett gott mänskligt liv.

En del andra nyaristoteliker, som Philippa Foot, har försökt ge en objektiv beskrivning av detta liv, nämligen det liv som står i överensstämmelse med det som är specifikt mänskligt (vårt förnuft och vår tendens att bilda komplexa samhällen). Nussbaum menar att vi istället bör söka svaret inom oss själva; vad anser vi är ett gott mänskligt liv? Detta gör etiken i någon mån subjektivistisk, men Nussbaum menar att det vetenskapliga projektet i sig, i alla fall som Aristoteles förstod det, också är subjektivt; det är vår strävan att förstå världen utifrån de erfarenheter och intryck vi får. Gränsen mellan moralfilosofi och vetenskap, mellan det normativa och det deskriptiva, är alltså inte så skarp som vi vanligtvis förstår den.

Många vänsterliberaler anser att statens roll är att uppnå en rättvis fördelning av samhällets resurser. Nussbaum väljer istället att tala i termer av förmågor, eller kapaciteter, något som även Amartya Sen väljer att göra. Istället för att se till att människor har en viss mängd pengar eller andra varor, eller se till att människor handlar på vissa sätt, bör staten bry sig om vad människor kan göra, vad de har förmåga till. Nussbaum menar att staten först måste se till att alla människor uppfyller en lista på grundläggande förmågor (att kunna skaffa sig tak över huvudet, att kunna skaffa sig mat med mera). Dessa definierar en tröskel för vad som överhuvudtaget ska betraktas som ett mänskligt liv, och sedan bör man försöka se till att alla skaffar sig de förmågor som är nödvändiga för ett gott mänskligt liv (utbildning, arbete, förmågan att uttrycka sig själv med mera).

Nussbaum understryker tydligt att hennes etik visserligen är subjektiv (eller "internalistisk", det vill säga att den utgår ifrån våra interna/inre föreställningar om vad som utgör ett gott mänskligt liv) men att den inte är relativistisk. Det finns, eller går att finna, en bred enighet om de förmågor som utgör ett gott mänskligt liv. Medan vi måste tillåta olika kulturer att själva finna sina uttryck för vad detta består i, har vi ingen anledning att gå med på att grundläggande krav som hälsa, utbildning och läskunnighet inte skulle vara delar av ett gott mänskligt liv. Detta gäller särskilt kvinnors rättigheter, som i vissa kulturer undertrycks under förevändning av lokala sedvänjor, utan att kvinnorna själva får komma till tals eller bilda sig en egen uppfattning i frågorna.

I boken Sex and Social Justice (2000) menar Nussbaum att feminismen och den sociala rättvisan har ett gemensamt mål.[7] Nussbaum föreslår funktionella friheter, som en central mänsklig förmåga och del av en social rättvisa. I boken kritiserar hon också en postmodern attityd som är närsynt och glömmer att världen är ojämlik.[7] I boken tar Nussbaum upp Catharine MacKinnons kritik av abstrakt liberalism, men hon anser samtidigt att MacKinnons kritik är rotad i en liberal tradition mer än den är en kritik av den. Nussbaum utvecklar MacKinnons och Andrea Dworkins teorier om "objektifiering" till ett koncept med sju variabler. Hon kritiserar pornografin för att per definition vara objektifierande men menar samtidigt att prostitution bör legaliseras, eftersom "tanken att vi borde straffa kvinnor med få alternativ genom att göra alternativen än färre är grotesk".[18]

Nussbaum var mellan 1969 och 1987 gift med den judisk-amerikanske filologen Alan Nussbaum, en tid varunder hon konverterade till judendomen och födde dottern Rachel. Hennes intresse för det judiska har med tiden djupnat, och 2008 avlade hon sin bat mitzva i Chicago.[19][20]

Nussbaums dotter Rachel avled 2019, till följd av en infektion efter en transplantation. Vid sin död var hon jurist inom en djurrättsorganisation. Mor och dotter hade då varit medförfattare av ett antal texter omkring djurens rätt.[21]

Verk (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Nussbaum, Martha (2011). Creating capabilities: the human development approach. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard University Press. ISBN 9780674050549. 
  • Nussbaum, Martha (2012). Philosophical interventions: book reviews, 1986-2011. New York: Oxford University Press. ISBN 9780199777853. 
  • Nussbaum, Martha (2012). The new religious intolerance: overcoming the politics of fear in an anxious age. Cambridge, Massachusetts: Belknap Press of Harvard University Press. ISBN 9780674725911. 
  • Nussbaum, Martha (2013). Political emotions: why love matters for justice. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard University Press. ISBN 9780674724655. 
  • Brooks, Thom; Nussbaum, Martha C., reds (2015). Rawls's Political Liberalism. New York, NY: Columbia University Press. ISBN 978-0231149709. 
  • Nussbaum, Martha (2016). Anger and Forgiveness: Resentment, Generosity, Justice. New York, N.Y.: Oxford University Press. ISBN 9780199335879. 
  • Nussbaum, Martha Craven; Levmore, Saul (2017). Aging Thoughtfully. New York: Oxford University Press. ISBN 978-0-19-060023-5. OCLC 980431879. https://www.worldcat.org/title/980431879. Läst 29 april 2025. 
  • Nussbaum, Martha Craven (2018). The monarchy of fear: a philosopher looks at our political crisis. Oxford: Oxford University Press. ISBN 978-0-19-883021-4. .
  • Anderson, Scott. A; Nussbaum, Martha C., reds (2018). Confronting Torture: Essays on the Ethics, Legality, History, and Psychology of Torture Today. Chicago, Il: University of Chicago Press. ISBN 978-0-226-52941-7. 
  • Nussbaum, Martha C. (2021-09-07). The Cosmopolitan Tradition. Cambridge (Mass.) London: Belknap Press. ISBN 978-0-674-26039-9. 
  • Nussbaum, Martha (2021). Citadels of Pride: Sexual Abuse, Accountability, and Reconciliation. Norton. ISBN 978-1-324-02210-7. 
  • Nussbaum, Martha (2023). Justice for Animals: Our Collective Responsibility. Simon & Schuster. ISBN 978-1-9821-0251-7. 
  • Nussbaum, Martha (2024). The Tenderness of Silent Minds: Benjamin Britten and his War Requiem. Oxford: Oxford University Press. ISBN 978-0-19-756853-8. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 18 juli 2025.
  1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm2257106, läst: 14 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ng62vv, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 32959, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: hftw0pl13ls9fsw, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ BeWeB, BeWeB person-ID: 3798, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e] Duignan, Brian. ”Martha Nussbaum | Biography, Philosophy, Aristotle, & Works” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Martha-Nussbaum. Läst 28 juli 2025. 
  8. ^ [a b c d] ”Martha Nussbaum”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/article/martha-nussbaum. Läst 28 juli 2025. 
  9. ^ Shephard, Alex (3 oktober 2022). ”Who Will Win the 2022 Nobel Prize in Literature?” (på engelska). The New Republic. ISSN 0028-6583. https://newrepublic.com/article/167921/will-win-2022-nobel-prize-literature. Läst 28 juli 2025. 
  10. ^ Fox, Mira (2 oktober 2023). ”This Jewish philosopher should win the Nobel Prize in Literature” (på engelska). The Forward. https://forward.com/culture/562731/martha-nussbaum-literature-nobel-prize/. Läst 28 juli 2025. 
  11. ^ McLemee, Scott (5 oktober 2001). ”The Chronicle: October 5, 2001: What Makes Martha Nussbaum Run?” (på engelska). chronicle.com. Arkiverad från originalet den 10 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090710072716/http://chronicle.com/free/v48/i06/06a01401.htm. Läst 28 juli 2025. 
  12. ^ [a b] Boynton, Robert (21 november 1999). ”Who Needs Philosophy?: A profile of Martha Nussbaum” (på engelska). The New York Times Magazine. Arkiverad från originalet den 23 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110523173436/http://www.robertboynton.com/articleDisplay.php?article_id=55. Läst 28 juli 2025. 
  13. ^ Singer, Mark (8 april 2019). ”Tim Blake Nelson, Classics Nerd, Brings “Socrates” to the Stage” (på amerikansk engelska). The New Yorker. ISSN 0028-792X. https://www.newyorker.com/magazine/2019/04/15/tim-blake-nelson-classics-nerd-brings-socrates-to-the-stage. Läst 28 juli 2025. 
  14. ^ Aviv, Rachel (18 juli 2016). ”The Philosopher of Feelings” (på amerikansk engelska). The New Yorker. ISSN 0028-792X. https://www.newyorker.com/magazine/2016/07/25/martha-nussbaums-moral-philosophies. Läst 28 juli 2025. 
  15. ^ Cooper, Marilyn (10 juli 2018). ”Martha Nussbaum: The Philosopher Queen” (på amerikansk engelska). Moment Magazine. https://momentmag.com/martha-nussbaum-the-philosopher-queen/. Läst 28 juli 2025. 
  16. ^ Heumann, Johannes (13 januari 2025). ”Martha Nussbaum: Djur kan också vara goda samhällsmedborgare”. Respons. https://tidskriftenrespons.se/artikel/djur-kan-ocksa-vara-goda-samhallsmedborgare/. Läst 29 juli 2025. 
  17. ^ Nussbaum, Martha C. (2000-11). ”The Future of Feminist Liberalism”. Proceedings and Addresses of the American Philosophical Association 74 (2): sid. 47. doi:10.2307/3219683. https://www.jstor.org/stable/3219683?origin=crossref. Läst 28 juli 2025. 
  18. ^ Nussbaum, Martha (17 mars 2008). ”Trading on America's puritanical streak | ajc.com” (på engelska). www.ajc.com. Arkiverad från originalet den 17 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080317232352/http://www.ajc.com/search/content/opinion/2008/03/13/spitzered_0314.html. Läst 28 juli 2025. 
  19. ^ ”The Mourner's Hope” (på engelska). Boston Review. 1 november 2008. https://www.bostonreview.net/articles/nussbaum-the-mourners-hope/. Läst 28 juli 2025. 
  20. ^ Green, David B. (16 augusti 2013). ”This Day in Jewish History | 2008: A Convert to Judaism Celebrates Her Bat Mitzvah - at Age 61”. haaretz.com. https://www.haaretz.com/jewish/2013-08-16/ty-article/2008-a-convert-has-a-bat-mitzvah-at-61/0000017f-f024-d8a1-a5ff-f0ae587e0000. Läst 28 juli 2025. 
  21. ^ ”HDCA news: In Memoriam – Rachel Nussbaum Wichert” (på amerikansk engelska). HDCA. 17 december 2019. https://hd-ca.org/news/in-memoriam-rachel-nussbaum-wichert. Läst 28 juli 2025. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]