Thomas Nagel

Från Wikipedia
Thomas Nagel
Född4 juli 1937[1][2][3] (86 år)
Belgrad
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University, filosofie doktor, [4]
Cornell University
SysselsättningFilosof, universitetslärare, författare
ArbetsgivareNew York University
University of California, Berkeley
MakaAnne Hollander
(g. 1979–2014, makas/makes död)
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1966)[5]
PEN/Diamonstein-Spielvogel Award (1996)
Rolf Schockpris i logik och filosofi (2008)
Balzanpriset (2008)
Hedersdoktor vid Harvard University (2010)[6]
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Thomas Nagel, född 4 juli 1937 i Belgrad, nuvarande Serbien, är en framstående amerikansk filosof, professor i filosofi och rättsvetenskap vid New York University. Nagel har främst inriktat sig på medvetandefilosofi, politisk filosofi, och etik. Han har blivit internationellt känd för sin kritik av reduktionismen i sin artikel ”What Is it Like to Be a Bat?” (1974), men även för sina bidrag om etiska, politiska och sociala frågor. I etiskt avseende har han försvarat altruism emot till exempel egoism[särskiljning behövs].

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thomas Nagel föddes i forna Jugoslavien i en judisk familj. Han tog fil.kand. vid Cornell University 1958, och vid Oxford University 1960. År 1963 doktorerade han vid Harvard University för John Rawls. Därefter undervisade han vid University of California, Berkeley (1963–1966) och vid Princeton University (1966–1980). År 1980 utsågs han till professor i filosofi vid New York University, och 1986 till professor i filosofi och rättsvetenskap där. Åren 2001–2003 innehade han Fiorello LaGuardia-professuren i juridik.

Han är medlem av British Academy, American Academy of Arts and Sciences, och har erhållit ett flertal andra utmärkelser och erkännanden, däribland 2008 års Schockpris i logik och filosofi.

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

I sin artikel ”What Is it Like to Be a Bat?” lyfter Nagel fram frågan om att medvetande är en subjektiv erfarenhet som inte kan reduceras till hjärnaktiviteten, det utgörs av aspekten "vad det innebär att". Därför fastslår Nagel att medvetandefilosofin inte kommer att fortskrida förrän en giltig distinktion mellan subjektivitet och objektivitet har uppställts.

Hans böcker har översatts till ett tiotal språk. På svenska har Utsikten från ingenstans (The View from Nowhere), Vad är meningen med alltihop? (What Does It All Mean?) och Sista ordet (The Last Word) utgivits.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

  • 1970, The Possibility of Altruism, Oxford University Press. (Omtryckt 1978, Princeton University Press.)
  • 1979, Mortal Questions, Cambridge University Press.
  • 1986, The View from Nowhere, Oxford University Press.
  • 1987, What Does It All Mean?: A Very Short Introduction to Philosophy, Oxford University Press.
  • 1991, Equality and Partiality, Oxford University Press.
  • 1995, Other Minds: Critical Essays, 1969-1994, Oxford University Press.
  • 1997, The Last Word, Oxford University Press.
  • 2002, The Myth of Ownership: Taxes and Justice, (med Liam Murphy) Oxford University Press.
  • 2002, Concealment and Exposure and Other Essays, Oxford University Press.
  • 2012, Mind and Cosmos: Why the Materialist Neo-Darwinian Conception of Nature Is Almost Certainly False, Oxford University Press.

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

  • 1959, "Hobbes's Concept of Obligation", Philosophical Review, pp. 68-83.
  • 1959, "Dreaming", Analysis, pp. 112-6.
  • 1965, "Physicalism", Philosophical Review, pp. 339-56.
  • 1969, "Sexual Perversion", Journal of Philosophy, pp. 5-17.
  • 1969, "The Boundaries of Inner Space", Journal of Philosophy, pp. 452-8.
  • 1970, "Death", Nous, pp. 73-80.
  • 1970, "Armstrong on the Mind", Philosophical Review, pp. 394-403 (en essä och recension av A Materialist Theory of the Mind av D. M. Armstrong).
  • 1971, "Brain Bisection and the Unity of Consciousness", Synthese, pp. 396-413.
  • 1971, "The Absurd", Journal of Philosophy, pp. 716-27.
  • 1972, "War and Massacre", Philosophy & Public Affairs, vol. 1, pp. 123-44.
  • 1973, "Rawls on Justice", Philosophical Review, pp. 220-34 (en essä och recension av A Theory of Justice av John Rawls).
  • 1973, "Equal Treatment and Compensatory Discrimination", Philosophy & Public Affairs, vol. 2, pp. 348-62.
  • 1974, "What Is it Like to Be a Bat?", Philosophical Review, pp. 435-50.
  • 1976, "Moral Luck", Proceedings of the Aristotelian Society Supplementary vol. 50, pp. 137-55.
  • 1979, "The Meaning of Equality", Washington University Law Quarterly, pp. 25-31.
  • 1979, "The Limits of Objectivity", The Tanner Lectures on Human Values, Brasenose College, Oxford University (Online text)
  • 1981, "Tactical Nuclear Weapons and the Ethics of Conflict", Parameters: Journal of the U.S. Army War College, pp. 327-8.
  • 1983, "The Objective Self", i Carl Ginet and Sydney Shoemaker (eds.), Knowledge and Mind, Oxford University Press, pp. 211-232.
  • 1987, "Moral Conflict and Political Legitimacy", Philosophy & Public Affairs, pp. 215-240.
  • 1994, "Consciousness and Objective Reality", i R. Warner and T. Szubka (eds.), The Mind-Body Problem, Blackwell.
  • 1995, "Personal Rights and Public Space", Philosophy & Public Affairs, vol. 24, no. 2, pp. 83-107.
  • 1997, "Assisted Suicide: The Philosophers' Brief" (med Ronald Dworkin, Robert Nozick, J. Rawls, Thomas M. Scanlon, och J. J. Thomson), New York Review of Books, March 27, 1997.
  • 1998, "Reductionism and Antireductionism", i The Limits of Reductionism in Biology, Novartis Symposium 213, John Wiley & Sons, pp. 3-10.
  • 1998, "Concealment and Exposure", Philosophy & Public Affairs, vol. 27, no. 1, pp. 3-30. Online text
  • 1998, "Conceiving the Impossible and the Mind-Body Problem", Philosophy, vol. 73, no. 285, pp. 337-352. Online PDF
  • 2000, "The Psychophysical Nexus", i Paul Boghossian and Christopher Peacocke (eds.) New Essays on the A Priori, Oxford: Clarendon Press, pp. 432-471. Online PDF
  • 2003, "Rawls and Liberalism", i Samuel Freeman (ed.) The Cambridge Companion to Rawls, Cambridge University Press, pp. 62-85.
  • 2003, "John Rawls and Affirmative Action", The Journal of Blacks in Higher Education, no. 39, pp. 82-4.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Thomas Nagel.
  1. ^ SNAC, Thomas Nagel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Thomas Nagel.[källa från Wikidata]
  3. ^ Internet Philosophy Ontology project, thinker/3617, Thomas Nagel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  5. ^ Guggenheim Fellows-databasen, thomas-nagel.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.harvard.edu , läst: 10 maj 2019.[källa från Wikidata]