Kungsgård
En kungsgård var en gård, som kungen hade till sitt förfogande för att på gårdens avkastning på plats kunna försörja sig och sin hird, sitt beridna följe. Skatt betalades ursprungligen enbart till krigsmakten. En kungsgård kan ibland omnämnas kungsladugård, som också kan syfta på de jordbruk som fanns i anslutning till kungliga slott.
En tidig typ av kungsgård var husabyn. Många av dessa verkar tidigare ha varit privatägda stormansgårdar.
Motsvarigheten till kungsgårdar har funnits i många stater. I det tysk-romerska riket hade kejsaren tillgång till Pfalzer på olika platser i riket.
Sverige[redigera | redigera wikitext]
Kungsgårdarna var Kronans egendom, som under äldre medeltid kallades Uppsala öd.
Tidigmedeltida kungadömen var kringresande till sin natur och kungsgårdarna fanns i olika landskap i landet. Till kungsgårdarna kom kungen och hans hird och hov ridande för att inspektera egendom, utföra styrelseärenden och döma på räfst- och rättarting i landskapet, eller bara konsumera de magasinerade födoämnena.
Kungsgården var också platsen för konungens utsände, där politiska och praktiska beslut fattades. Kungen bevakade sina intressen med hjälp av fogdar, som residerade på kungsgårdar. Ofta fanns en marknadsplats i närheten. Ibland kunde också ett kloster byggas vid eller nära kungsgården. Något har emellertid kungsgårdarna skilt sig i olika landskap.
Under senare tid hade allmogen dagsverks- och byggnadsskyldighet på kungsgårdarna. Skyldigheten upphörde 1810.
I Västergötland fanns en indelning av landskapet i åtta bon – vart och ett med en kungsgård. Se Västergötlands bon.
I Hälsingelagen, som nedtecknades i början av 1300-talet, omnämns sex kungsgårdar i Norrland, belägna centralt i de viktigaste bygderna. Vid kungsgårdarna samlades skatteuppbörden in, varefter den transporterades ner till Stockholm. För kyrkans och kungens befattningshavare anlades Norrstigen som en riksväg längs Norrlandskusten, och kungsgårdarna placerades invid denna väg. En kungsgård var belägen i Norrstig i Säbrå i Ångermanland där Norrstigen nådde fram till kusten och blev tillgänglig för sjötransporter. Sjötransporterna var långt fram i modern tid mycket viktigare än de osäkra landtransporterna på dåliga och backiga vägar.
Idag förvaltar Statens fastighetsverk skogar med mera som hör till de kungsgårdar som fortfarande ägs av staten. Avkastningen går till statsbudgeten.[1]
Kungsgårdar i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Gästrikland[redigera | redigera wikitext]
- Kungsgården, Hedesunda
- Kungsgården, Österfärnebo
- Kungsgården, Ovansjö
- Valls kungsladugård, Valbo socken
Hälsingland och Medelpad[redigera | redigera wikitext]
- Kungsgården, Norrala, i Norrala socken i dagens Södra Hälsingland
- Kungsgården, Hög i Högs socken
- Hög på Norrstigen, som traditionellt identifierats med den nutida byn Kungsgården i Jättendals socken i norra Hälsingland), har på senare tid associerats till Kvissle/Nolby i Njurunda socken, i Medelpad[2]
Medelpad[redigera | redigera wikitext]
- Näs, det vill säga nuvarande Kungsnäs i Selångers socken (Medelpad)
- Eventuellt avsåg Hög på Norrstigen Kvissle/Nolby[2]
Ångermanland[redigera | redigera wikitext]
- Kutby eller Kutuby, identifierad till Kungsgården, Kramfors kommun i Bjärtrå socken
- Norrstigs kungsgård i Säbrå socken
Västerbotten[redigera | redigera wikitext]
- Umeå kungsgård (anlagd på 1500-talet av Gustav Vasa som avelsgård)
- Luleå kungsgård (som Umeå kungsgård)
Dalarna[redigera | redigera wikitext]
- Säter var kungsgård och blev stad 1642
- Näs kungsgård i Hedemora
- Husby kungsgård i Hedemora
- Garpenbergs herrgård, tidigare Garpenbergs kungsgård
Södermanland[redigera | redigera wikitext]
- Hundhammar blev kungsgård på 1200-talet under Magnus Ladulås
- Väderbrunn
- Stora Kungsladugården
- Kungsbergs kungsgård
Närke[redigera | redigera wikitext]
- Karlslunds herrgård utanför Örebro
Uppland[redigera | redigera wikitext]
- Föresäng utanför Uppsala
- Gästre i Simtuna härad, Frösthults socken i Uppland [3]
- Hallkved i Funbo socken i Uppsala kommun
- Håtuna kungsgård utanför Sigtuna
Stockholm[redigera | redigera wikitext]
- Alsnöhus vid Hovgården på Adelsö, troligen anlagd före år 700
- Drottningholms kungsgård (hette före ca 1550 Torvesund.)
- Haga
- Husby gård
- Karlbergs slott
- Kaknäs
- Kungsberga
- Medelby
- Svartsjö
- Unnanrör
- Vädla
- Skällnora
Västmanland[redigera | redigera wikitext]
Gotland[redigera | redigera wikitext]
Småland[redigera | redigera wikitext]
- Tuna Kungsgård, Misterhult
- Strömsrum
- Visingsö kungsgård
Västergötland[redigera | redigera wikitext]
- Alvhems kungsgård, Ale kommun
- Eriksberg, Herrljunga kommun
- Ettak. Tidaholms kommun
- Grimstorp, Sandhems socken, Mullsjö kommun[4]
- Götala kungsgård, länsresidens mellan 1612 (när danskar ödelade Skaraborgs slott) och 1660 när residenset flyttades till Mariestad
- Hjälmareds kungsgård, Alingsås kommun
- Höjentorps kungsgård, Skara kommun
- Kastellgårdens kungsgård, Kungälvs kommun
- Kungslena kungsgård, Tidaholms kommun
- Longs kungsgård, Vara kommun
- Läckö kungsgård, Lidköpings kommun
- Orreholmens kungsgård, Falköpings kommun
- Rackeby kungsgård, Lidköpings kommun
- Restads kungsladugård, Vänersborgs kommun
- Skalunda kungsgård, Lidköpings kommun
- Älvsborgs Kungsladugård, Göteborgs kommun
Öland[redigera | redigera wikitext]
Östergötland[redigera | redigera wikitext]
- Alvastra kungsgård
- Bispmotala
- Bråborg
- Herrsäters kungsgård, Åtvidabergs kommun[5]
- Hovgården, Vadstena kommun
- Kungsgården i Borg
- Kungsbro
- Kungs Norrby
- Motala Hus
- Norrköpingshus
- Rönö kungsgård
- Skenäs kungsgård
- Starby kungsgård[6]
- Tuna kungsgård
- Vadstena kungsgård
- Vreta kungsgård
Halland[redigera | redigera wikitext]
Skåne[redigera | redigera wikitext]
- Alnarps kungsgård
- Borrby kungsgård
- Bäckaskogs kungsgård
- Dalby kungsgård
- Flyinge kungsgård
- Herrevadskloster
- Hjälmshults kungsgård, Helsingborgs kommun
- Ivö kungsgård
- Kungsgården Uranienborg
- Lillö kungsgård
- Lövestads kungsgård
- Norra Sandby kungsgård
- Rebbelsberga kungsgård
- Remmarlövs kungsgård
- Svabesholm kungsgård
- Tomarps kungsgård
Kungsgårdar i Finland[redigera | redigera wikitext]
Svenska kronan hade kungsgårdar också i den östra rikshalvan (fram till 1809). Gustav Vasas program för avelsgårdar, som inleddes 1556, anses ha inspirerats av problem med att få fram tillräckliga förnödenheter till trupperna i det utdragna kriget mot Ryssland. Under ryska tiden fortsatte kungsgårdarna sin verksamhet under länsguvernörerna, men arrendetiden ökades ända upp till 25 år.
Birkaland[redigera | redigera wikitext]
Egentliga Finland[redigera | redigera wikitext]
Kymmenegårdslän[redigera | redigera wikitext]
Nyland[redigera | redigera wikitext]
- Borgå kungsgård
- Esbo kungsgård
- Ekenäs kungsgård
- Helsingfors kungsgård
- Laxpojo kungsgård och avelsgård
Satakunta[redigera | redigera wikitext]
Savolax[redigera | redigera wikitext]
- Partala kungsgård
- Rantasalmi kungsgård
- Tavinsalmi kungsgård
Åland[redigera | redigera wikitext]
- Grelsby kungsgård
- Haga kungsgård
- Germundö kungsgård
Österbotten[redigera | redigera wikitext]
- Korsholms kungsgård och avelsgård
- Pinnonäs avelsgård
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [https://web.archive.org/web/20171201040914/http://www.sfv.se/sv/om-oss/uppdrag/skogsforvaltning/ Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. Statens fastighetsverks webbplats.
- ^ [a b] Grundberg, Leif (2006). Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer; Doktorsavhandling. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 59. Studia archaeologica Universitatis Umensis, 1100-7028 ; 20. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. Libris 10261967.. ISBN 91-7264-202-5 (inb.). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924
- ^ Striden i Gestilren 1210.Varför? Vad hände? Och sen då? 2009, 280 sid.
- ^ Grimstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Fem kungsgårdar blir byggnadsminnen
- ^ ”Om Starby Kungsgård”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180522042446/http://www.stavlosa.se/historiakungstarby.htm. Läst 21 maj 2018.