Hoppa till innehållet

Maritta Marke

Från Wikipedia
Maritta Marke
Marke på foto i tidningen Scenen 1927.
Marke på foto i tidningen Scenen 1927.
FöddAsta Margit Svensson
30 juni 1905
Äsperöd, Vanstads församling, Skåne
Död8 december 1983 (78 år)
S:t Johannes församling, Stockholm
Andra namnMargit Amble-Næss
Aktiva år1927–1977
MakeHåkan von Eichwald
(1929–1935; skilda)
Leif Amble-Næss
(1938–1974; hans död)
BarnLars Amble
SläktingarLolo Amble (sondotter)
IMDb SFDb

Asta Margit Amble-Næss, känd som Maritta Marke, ogift Svensson, född 30 juni 1905 i Äsperöd, Vanstads församling, dåvarande Malmöhus län, död 8 december 1983 i S:t Johannes församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och sångerska.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Maritta Marke var dotter till Johan Svensson och Ester Jönsson (omgift Thylefelt). Hon scendebuterade 1927 som Lyckoflickan i operetten med samma namn vid Christian Schröders folkparksturné. I Stockholm debuterade hon 1928 som Maud i operetten Katja på Vasateatern, där hon sedan hade engagemang fram till 1931. Hon gick vidare till olika operettroller på Oscarsteatern och Vasateatern samt revy med Gösta Jonsson på Scalateatern.

Hon filmdebuterade 1931 i Gustaf Edgrens Trötte Teodor och kom att medverka i ett fyrtiotal film- och tv-produktioner. Under 1950-talet spelade hon nyårsrevy på Södra Teatern (Folkets Hus) i Malmö uppsatta av "Dubbel-Olle" Olsson.

Hon var gift två gånger: 1929–1935 med kapellmästaren Håkan von Eichwald och från 1938 med teaterregissören och skådespelaren Leif Amble-Næss till dennes död 1974. Hon var mor till skådespelaren Lars Amble.

Marke är gravsatt i Sankt Görans kolumbarium i Stockholm.[2]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1929 Maud Sumerdahl Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		 Oskar Textorius Vasateatern[3]
Medverkande Stockholm–Motala, revy
Karl-Ewert, Svasse Bergqvist och Kar de Mumma		 Folkteatern[4]
Susi Geisler Nattkavaljeren
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher		 Oskar Textorius Vasateatern[5]
Coddles Hjärter dam
Lewis E. Gensler, Laurence Schwab och B. G. de Sylva		 Nils Johannisson Vasateatern[6][7]
Lady Jane Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein		 Gustaf Bergman Vasateatern[8]
1930 Fru Fuchs Kejsarinnan Maria Theresia
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[9]
Sarah/Jill Mr Cinders
Vivian Ellis, Richard Myers, Clifford Grey och Greatrex Newman		 Adolf Niska Vasateatern[10]
Märta Skoglund Krasch
Erik Lindorm		 Sigurd Wallén Folkteatern[11]
Medverkande Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist		 Franz Engelke och Adolf Niska Vasateatern[12]
1933 Miotte De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky		 Nils Johannisson Oscarsteatern[13][14]
Clothilde Nymånen
Oscar Hammerstein, Laurence Schwab, Frank Mandel och Sigmund Romberg		 Harry Stangenberg Oscarsteatern[15]
1934 Hovdam Djävulsryttaren
Emmerich Kálmán, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		 Nils Johannisson Oscarsteatern[16]
Överceremonimästarinnan grevinnan Delaplace Paganini
Franz Lehár, Paul Kneppler och Beda Jenbach		 Harry Stangenberg Oscarsteatern[17][18]
Corinne, teaterns primadonna Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud		 Nils Johannisson Oscarsteatern[19]
Hederl Tschöll Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		 Nils Johannisson Oscarsteatern[20]
En kvinna som vet vad hon vill
Louis Verneuil, Alfred Grünwald och Oscar Straus		 Nils Johannisson Oscarsteatern[21]
1935 Barbara Maya
Imre Harmath, Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Szabolcs Fényes		 Nils Johannisson Oscarsteatern[22]
1936 Medverkande Klart söderut, revy
Kar de Mumma och Åke Söderblom		 Björn Hodell Södra Teatern[23]
1937 Medverkande Sverige åt Svensson, revy
Kar de Mumma		 Björn Hodell
Leif Amble-Naess		 Södra Teatern[24]
1940 Donna Lucia d'Alvadorez Charleys tant
Brandon Thomas		 Leif Amble-Naess Södra teatern,
flyttad till Vasateatern[25][26]
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[27]
Queenie Teaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[28]
1943 Roberta
Jerome Kern och Otto Harbach		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[29]
1958 Prunier Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		 Ivo Cramér Oscarsteatern[30]
1959 Arg kvinna My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[31]
1964 Herakles och Amazonerna
Benn Levy		 Tore Karte Fredriksdalsteatern[32]
1967 Sten Stensson Steen från Eslöv
Carro Bergkvist		 Leif Amble-Naess Fredriksdalsteatern[33]
1968 Donna Lucia d'Alvadorez Charleys Tant
Brandon Thomas		 Leif Amble-Næss Fredriksdalsteatern[34]
1969 Carolina Hårding, rektor Den glade soldaten Bom
Carro Bergkvist		 Albert Gaubier Fredriksdalsteatern[35]
1970 Iljonka Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Isa Quensel Oscarsteatern[36]
1974 Praskowia Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Isa Quensel Oscarsteatern[37]
1976 Frau Schultze Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky		 Jackie Söderman Oscarsteatern[38]
1977 My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		 Henny Mürer Oscarsteatern[39]

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi
1941 Har den äran!, radiokabaret
Nils Perne och Sven Paddock[40]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 11, Mack-Old. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 50. Libris 7665089. ISBN 91-7752-269-9 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 159. Libris 1404046 

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar: (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.199 ISBN 91-973128-2-7
  3. ^ ”'Katja' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-13/12/12. Läst 1 januari 2015. 
  4. ^ ”Succès 'Stockholm–Motala'”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 maj 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-05-31/145/12. Läst 2 januari 2016. 
  5. ^ ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015. 
  6. ^ Teateralmanack 1929 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1929 (1930) s. 125
  7. ^ ”Hjärter dam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14419&pos=337. Läst 11 juli 2015. 
  8. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015. 
  10. ^ M.I. (16 mars 1930). ”Två teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-16/73/10. Läst 29 augusti 2015. 
  11. ^ Bo Bergman (11 juli 1930). ”'Krasch' på Folk-teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-07-11/184/9. Läst 2 februari 2016. 
  12. ^ Elin Brandell (7 september 1930). ”Höst- och succèsrevy på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1930-09-07&toPublicationDate=1930-09-07. Läst 29 augusti 2015. 
  13. ^ ”De tre musketörerna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25072&pos=30. Läst 4 juni 2015. 
  14. ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  15. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 192. Libris 784760 
  16. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 197. Libris 784760 
  17. ^ ”Paganini”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25052&pos=116. Läst 10 juni 2015. 
  18. ^ Rosengren (1948), sid 198
  19. ^ Åbergsson (1 september 1934). ”'Lilla helgonet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-01/236/28. Läst 9 mars 2019. 
  20. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 14 september 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-14/249/13. Läst 9 mars 2019. 
  21. ^ L. (6 oktober 1934). ”Teater Musik Film: 'En kvinna som vet vad hon vill'”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-10-06/271/9. Läst 9 mars 2019. 
  22. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 23 januari 1935. https://arkivet.dn.se/tidning/1935-01-23/22/7. Läst 11 maj 2019. 
  23. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1936). ”'Klart Söderut' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  24. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1937). ”'Sverige åt Svensson' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  25. ^ Oscar Rydqvist (27 oktober 1940). ”'Charleys tant' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-10-27/294/12. Läst 25 augusti 2015. 
  26. ^ Stockholms teatrar 1940 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1940 (1941) s. 211
  27. ^ ”'Blåjackor' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. 20 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-20/50/22. Läst 15 augusti 2015. 
  28. ^ Teaterbåten på Oscarsteatern, programhäfte, 1942
  29. ^ Y.F. (6 mars 1943). ”"Roberta" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-03-06/63/10. Läst 11 juli 2015. 
  30. ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015. 
  31. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  32. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 9 juni 1964. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-06-09/154/20. Läst 10 juni 2018. 
  33. ^ Bengt Jahnsson (12 juli 1967). ”Skål för alla blommor i världen”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-07-12/185/7. Läst 26 maj 2018. 
  34. ^ Bengt Jahnsson (28 juni 1968). ”Porlande Poppe som tant”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-06-28/172/14. Läst 31 maj 2018. 
  35. ^ Hans Axel Holm (1 juli 1969). ”Poppe fullfjädrad som soldaten Bom”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-01/174/10. Läst 31 maj 2018. 
  36. ^ ”Czardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24827&pos=24. Läst 26 juni 2015. 
  37. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24803&pos=34. Läst 26 juni 2015. 
  38. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24828&pos=166. Läst 12 juni 2015. 
  39. ^ Marcus Boldemann (24 september 1977). ”'My Fair Lady' på Oscars: Ladyn lever än”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-09-24/260/20. Läst 22 augusti 2015. 
  40. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 november 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-11-15/311/24. Läst 30 januari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maritta_Marke&oldid=54879311”