Östgötaslätten med bördig jordbruksmark breder ut sig över norra delen av kommunen medan södra delen domineras av barrskog. I väster ligger en av Sveriges mest kända fågelsjöar, Tåkern. Historiskt är området förknippat med verksamheter som knyter an till just jordbruk och skog, nämligen spannmålsproduktion och intarsia. I början av 2020-talet dominerades dock det lokala näringslivet av service- och tjänstenäringar.
Sedan kommunen bildades 1971 och fram till börjar av 1990-talet ökade befolkningen. Trenden vände och befolkningen minskade under 15 år men sedan mitten av 00-talet har befolkningstrenden återigen varit positiv, vilket främst förklaras av ökad inflyttning.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, de har också varit med och styrt kommunen sedan åtminstone 2010. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av "Handslag för Mjölby", en koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.
Mjölby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Mjölby stad, Skänninge stad, Vifolka landskommun samt delar ur Bobergs landskommun (Normlösa, Vallerstads och Skeppsås församlingar) och ur Folkunga landskommun (Appuna, Hogstads, Kumla och Väderstads församlingar).[8]
Kommunen ingick från bildandet till 2002 i Mjölby domsaga (som fram till 1975 hette Folkungabygdens domsaga) och kommunen ingår sedan 2002 i Linköpings domsaga.[9]
Östgötaslätten breder ut sig över norra delen av kommunen. Där utgörs berggrunden av sedimentära bergarter från kambrosilur (cirka 570–409 miljoner år gamla). Berggrunden är täckt med moränleror och vattenavsatta sediment vilken ger bördig jordbruksmark. Berggrunden övergår vid centralorten i urberg med uppstickande bergknallar. Den är täckt med morän och bevuxen med barrskog. I övergångszonen ligger flera större isälvsavlagringar så som vid Ljuna- och Mjölbyfälten med rullstensåsar, deltan och dödisgropar. Tåkern, en av rikets mest kända fågelsjöar, ligger i kommunens västra del.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknasHjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 22 av 45 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till delvis maktskifte när en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet tog över makten. Minoritetskoalitionen samlade 24 av 45 mandat i kommunfullmäktige.[15] Efter valet 2018 inkluderades även Liberalerna i den styrande koalitionen som nu kallade sig "Handslag för Mjölby".[16] Samma koalition behöll makten även efter valet 2022 och menade att de under mandatperioden 2022–2026 "fördjupar samarbetet och intensifierar arbetet med den konkreta sakpolitiken".[17]
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av service- och tjänstenäringar där kommunen själv var den största arbetsgivaren. Bland större privata arbetsgivare kan nämnas Toyota Material Handling Manufacturing Sweden och Väderstad AB.[10]
Spannmålsproduktionen har en lång tradition i området och i området kring Svartån fanns tidigt ett stort antal kvarnar. Skogarna har gett upphov till en livskraftig träindustri.[21]Intarsia beskrivs av Mjölby kommun som "ett signum för Mjölbys industrihistoria".[22] Den starkaste stjärnan inom den produktionen var Mjölby Intarsia, grundat 1909 under namnet Mjölby Decoupeurfabrik.[23]
Blasonering: I rött en balkvis ställd ström, åtföljd av två kvarnhjul, allt av guld.
Vapnet fastställdes 1922 för den då nya staden Mjölby. Efter kommunbildningen 1971 återanvändes den namngivande enhetens vapen oförändrat för den nya kommunen och registrerades hos PRV år 1978. Skänninge stads vapen, som går tillbaka på ett sigill från 1300-talets, liksom Vifolka och Folkunga landskommuners från 1952 respektive 1955, förlorade sin giltighet.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]