Nässjö kommun är en kommun i Jönköpings län . Centralort är Nässjö .
Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet . Den högsta punkten är Tomtabacken , tillika högsta punkten i hela Götaland , som sträcker sig 377 meter över havet.
Nässjö kommun är belägen i de norra delarna av landskapet Småland och gränsar till Aneby kommun i norr, Eksjö kommun och Vetlanda kommun i öster, Sävsjö kommun i söder, Vaggeryds kommun i sydväst samt Jönköpings kommun i väster, alla i Jönköpings län. Emån rinner upp från Storesjön norr om Bodafors varifrån den först rinner söderut innan den tar av åt öster.
Kommunen ligger i Tveta , Vedbo och Njudung , tre av Smålands traditionella små länder .
Kommunens område motsvarar socknarna: Almesåkra , Barkeryd , Bringetofta , Flisby , Forserum , Malmbäck , Norra Sandsjö , Norra Solberga och Nässjö . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Nässjö municipalsamhälle inrättades 12 augusti 1881 och uppgick i Nässjö köping som bildades 1890 genom en utbrytning ur Nässjö landskommun . Köpingskommunen ombildades 1914 till Nässjö stad . 1948 införlivades Nässjö landskommun i staden. Bodafors köping bildades 1930 genom en utbrytning ur Norra Sandsjö landskommun . Forserums municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1890 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Forserum Barkeryd och Forserum), Malmbäck Almesåkra och Malmbäck), Norra Sandsjö Bringetofta och Norra Sandsjö) samt Solberga Flisby och Norra Solberga ). Nässjö stad och Bodafors köping förblev oförändrade.
Nässjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nässjö stad, Bodafors köping samt landskommunerna Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö och Solberga.[ 7] Sävsjö kommun . [ 8] Vetlanda kommun och Björkö församling .[ 9]
Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö tingsrätts domsaga .[ 10]
Blasonering : En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en blå chef med trenne grankottar av sagda metall.
Vapnet utarbetades av dåvarande riksheraldikern och fastställdes för Nässjö stad år 1918. Kugghjulet symboliserar industri och järnväg. Sex banor strålade då samman, vilket kan antydas av hjulets sex ekrar. Antalet nämns dock inte i blasoneringen. Kottarna ska syfta på den skogrika omgivningen. Efter kommunbildningen 1971 registrerades det gamla stadsvapnet oförändrat, medan Bodafors vapen från 1948 upphörde.
Befolkningsutvecklingen i Nässjö kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
33 536
1975
32 591
1980
31 694
1985
30 786
1990
30 767
1995
30 562
2000
29 495
2005
29 314
2010
29 339
2015
30 451
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Distrikt (socknar) inom Nässjö kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 11]
Det finns 11 tätorter i Nässjö kommun. I tabellen presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2015. >
Centralorten är i fet stil.
Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av riksväg 31 /riksväg 40 . Kommunens sydöstra del genomkorsas av länsväg 128 i nord-sydlig riktning.
Nässjö är en järnvägsknut. I nord-sydlig riktning löper Södra stambanan som trafikeras av SJ :s fjärrtåg och Krösatågens regiontåg. Åt nordväst sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av Västtågens och Krösatågens regiontåg. Västtågen stannar i Nässjö och Forserum. Åt sydväst sträcker sig Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg med stopp i Nässjö och Malmbäck. Åt öster sträcker sig Bockabanan mot Eksjö som trafikeras av Krösatågen med stopp vid Nässjö, Brinellgymnasiet och Ormaryd . Åt sydöst sträcker sig Järnvägslinjen Nässjö–Vetlanda–Åseda som även den trafikeras av Krösatågen med stopp i Nässjö och Stensjön.
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Kurt Johansson
Förste vice ordförande
KD
Pernilla Mårtensson
Andre vice ordförande
M
Ann-Charlotte Ekman Hellman
Källa:[ 12]
Namn
Tillträdde
Avgick
Kurt Johansson (S )
2010
Presidium 2018-2022
Ordförande
S
Anna-Carin Magnusson
Förste vice ordförande
KD
Laila Norss
Andre vice ordförande
M
Anna Gerebo
Källa:[ 13]
Kommunalråd
Tjänstgöringsgrad
Majoritet
S
Anna-Carin Magnusson
100%
Majoritet
KD
Laila Norss
50%
Majoritet
C
Anders Karlsson
50%
Opposition
M
Anna Gerebo
60%
Opposition
L
Ervisa Dani
40%
År
Partier
1994-1998
S
C
FP
1998-2002
S
C
FP
V
2002-2006
S
C
FP
2006-2010
S
V
SAFE
2010-2014
S
C
FP
V
2014-2018
S
M
C
V
2018-
S
KD
C
Nämnder 2019-2022
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
S Leif Ternstedt
KD Annika Arlbrandt
M Stefan Karlsson
Socialnämnden
C Ann-Cathrin Gunnar
S Sara Lindberg
M Anders Karlgren
Kultur- och fritidsnämnden
S Sylve Jergefelt
KD Anton Axelsson
MP Mert Cimen
Samhällsplaneringsnämnden
S Håkan Gustafsson
KD Conny Dahnson
M Hans-Christer Hellman
Tekniska servicenämnden
S Erik Wågman
KD Helmuth Zechel
MP Michael Wallin
Parlamentarisk nämnd
S Bo Zander
L Anders Hjälmdahl
Valnämnden
KD Siw Damberg
L Ann-Chatrine Jonsson
Revisionen
L Bengt Karlsson
S Greger Phalén
Mandatfördelning i Nässjö kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SAFE SD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 1 25 14 9 2 6 57 91,0 1973 1 25 16 6 3 6 57 92,4 1976 1 25 16 7 2 6 57 92,6 1979 1 26 14 6 2 8 57 91,7 1982 27 12 4 4 10 57 92,1 1985 27 11 6 4 9 57 91,2 1988 27 2 10 6 4 8 57 87,8 1991 18 9 7 4 8 11 57 87,8 1994 1 22 8 7 4 5 10 57 87,7 1998 2 19 10 6 3 9 8 57 82,43 2002 2 20 10 5 3 9 8 57 81,06 2006 1 18 11 5 3 9 10 57 81,31 2010 2 20 2 3 4 4 4 7 11 57 82,46 2014 1 17 4 4 11 4 1 7 8 57 84,65 2018 2 15 2 2 12 5 4 8 7 57 84,68 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 ISBN 978-91-87784-05-7 , (Källa från Wikidata) ^ Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 21 juli 2019, (Källa från Wikidata) ^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online , (Källa från Wikidata)
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2020 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2020 Statistiska centralbyrån , 19 augusti 2020, läs online , (Källa från Wikidata)
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online , (Källa från Wikidata) ^ läs online , skl.se , läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata) ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris länk . ISBN 91-87784-05-X ^ ”Folkmängd 31 dec 1973” . Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815092638/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%20Del%201-2%20Kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)%201967-1990/Befolkning-Folkmangd-1973-1-Kommuner-och-forsamlingar.pdf . Läst 18 juli 2016 . ^ SCB: Folkmängd kommuner och församlingar, 1974 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine .^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunfullmäktige protokoll - Nässjö kommun” . Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224023757/http://ddiabasapp01.hoglandet.se/diabasexternt/default.asp . Läst 23 december 2018 . ^ ”Kommunfullmäktige protokoll - Nässjö kommun” . Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224023757/http://ddiabasapp01.hoglandet.se/diabasexternt/default.asp . Läst 23 december 2018 . ^ Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014
