Nässjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nässjö stad, Bodafors köping samt landskommunerna Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö och Solberga.[5] Den 1 januari 1974 överfördes ett område på cirka 46 kvadratkilometer, innehållande 199 invånare, från Nässjö kommun till Sävsjö kommun. [6] Den 1 januari 1975 överflyttades till kommunen ett område med 406 invånare från Vetlanda kommun och Björkö församling.[7]
Blasonering: En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en blå chef med trenne grankottar av sagda metall.
Vapnet utarbetades av dåvarande riksheraldikern och fastställdes för Nässjö stad år 1918. Kugghjulet symboliserar industri och järnväg. Sex banor strålade då samman, vilket kan antydas av hjulets sex ekrar. Antalet nämns dock inte i blasoneringen. Kottarna ska syfta på den skogrika omgivningen. Efter kommunbildningen 1971 registrerades det gamla stadsvapnet oförändrat, medan Bodafors vapen från 1948 upphörde.
Centralorten är i fet stil. På landsbygden bor 4 796 personer. Restförda i statistiken är 19 personer. Totalt bor det i Nässjö kommun 29 343 invånare. Statistiken är preliminär och från kommuninvånarregistret 2011-12-31.
Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av riksväg 31/riksväg 40. Kommunens sydöstra del genomkorsas av länsväg 128 i nord-sydlig riktning.
Nässjö är en järnvägsknut. I nord-sydlig riktning löper Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Östgötapendelns regiontåg. Åt nordväst sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av Västtågens och Östgötapendelns regiontåg. Västtågen stannar i Eksjö och Forserum. Åt sydväst sträcker sig Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg med stopp i Nässjö, Fredriksdal och Malmbäck. Åt öster sträcker sig Bockabanan mot Eksjö som trafikeras av Krösatågen med stopp vid Nässjö, Brinellgymnasiet och Ormaryd. Åt sydöst sträcker sig Järnvägslinjen Nässjö–Vetlanda–Åseda som även den trafikeras av Krösatågen med stopp i Nässjö och Stensjön.
Sverige
