Habo kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Håbo kommun i Uppsala län.
Habo kommun
Kommun
Habo vapen.svg
Vapensköld för Habo kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Jönköpings län
Landskap Västergötland
Domsaga Jönköpings domsaga
Läge 57°55′0″N 14°4′0″Ö / 57.91667°N 14.06667°Ö / 57.91667; 14.06667
Centralort Habo
Areal 462,24 km² (2015-01-01)[1]
192:a största (av 290)
 - land 328,49 km²
 - vatten 133,75 km²
Folkmängd 11 891 (2018-03-31)[2]
187:e största (av 290)
Befolkningstäthet 36,2 invånare/km²[2][1]
123:e högsta (av 290)
GeoNames 2709492
Kommunkod 0643
Tätortsgrad (%) 70,1 (2010)[3]
Antal anställda 775 (2014-11)[4]
Habo Municipality in Jönköping County.png
Webbplats: www.habokommun.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
och 1623&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Habo kommun (uttal) är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Habo.

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vätterns västra strand. Habo kommun gränsar i nordväst till Tidaholms kommun och i norr till Hjo kommun, båda i före detta Skaraborgs län i nuvarande Västra Götalands län. I öster och söder gränsar kommunen till Jönköpings kommun och i väster till Mullsjö kommun, båda i Jönköpings län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brandstorp, Gustav Adolf och Habo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Gustav Adolfs landskommun i Habo landskommun och Brandstorps landskommun uppgick i den då bildade Fågelås landskommun.

Habo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Habo landskommun. 1974 införlivades en del ur Fågelås kommun (Brandstorp).[5]

Inför bildandet av Västra Götalands län den 1 januari 1998 överfördes kommunen, liksom grannen Mullsjö, från Skaraborgs län till Jönköpings län, efter att invånarna röstat för detta i en rådgivande folkomröstning.

Kommunen ingick från bildandet till 1998 i Falköpings domsaga för att från 1998 ingå i Jönköpings domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I sköld kluven av silver och grönt en genomgående bjälkvislagd gärdesgård i motsatta tinkturer.

Kommunbildningen genomfördes 1974. Det fanns inga äldre vapen eller sigill att inspireras av, och det dröjde fram till 1986 innan det nya vapnet kunde registreras i PRV. Enligt förslagsställaren syftar vapnet på ortnamnet, där förleden kan tolkas som "inhägnad".

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Habo kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
5 666
1975
  
6 675
1980
  
8 085
1985
  
8 761
1990
  
9 498
1995
  
9 577
2000
  
9 578
2005
  
9 842
2010
  
10 741
2015
  
11 314
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Habo kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 3 tätorter i Habo kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Habo 7 740
2 Furusjö 357
3 Fagerhult 307
4 Hästebäcken 272

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från norr till söder genomkorsas kommunens östra delar av länsväg 195. De södra delarna av kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av riksväg 26/riksväg 47. De södra delarna av kommunen genomkorsas också från väster mot sydöst av järnvägen Jönköpingsbanan som trafikeras av regiontåget Västtågen mellan Falköping och Jönköping med station i Habo.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Thomas Gustafsson
Förste vice ordförande
M
Lars Elwing
Andre vice ordförande
-
Morgan Malmborg

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Gunnar Pettersson
Förste vice ordförande
M
Thomas Werthén
Andre vice ordförande
KD
Hans Jarstig

Kommunen styrdes 1970-2014 av de borgerliga partierna, sedan 1983 med moderaterna som innehavare av posten som kommunstyrelsens ordförande. I valet 2014 förlorade dock de borgerliga sin majoritet, och ett nytt blocköverskridande styre med socialdemokraterna, kristdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet tillkom.

Mandatfördelning i Habo kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701110635
1110635
3590,0
32
19731111535
1111535
3592,2
33
1976109925
109925
3593,4
305
1979118736
118736
3592,8
296
1982127448
127448
3593,5
296
1985135539
135539
3591,5
269
19881225448
1225448
3587,4
296
199111124359
1124359
3588,4
269
199412242411
12242411
3588,2
2213
1998211131611
2113611
3584,52
2312
2002112123610
1223610
3583,38
2411
20061223612
1223612
3585,95
2213
2010111122612
1122612
3587,31
2213
201411252258
11252258
3590,40
2114
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Lars Elwing 1983 2002 Moderaterna
  Claes Näslund 2003 2009 Moderaterna
  Thomas Werthén 2009 2014 Moderaterna
  David Svensson 2014 2016 Socialdemokraterna
  Gunnar Pettersson 2016 Socialdemokraterna

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

År 2012 utsågs Habo av tidskriften Fokus till den bästa svenska kommunen att bo i.[8][9]

Företag[redigera | redigera wikitext]

Det största företaget i Habo kommun är AB Fagerhult med ca 700 anställda. Andra stora företag med ca 50-70 anställda är Hedbergs mekaniska verkstad AB, Portsystem 2000, IsakssonGruppen AB och Gnotec JVAB (f d JV Kendrion).[10] Godistillverkaren Webes var tidigare ett välkänt Haboföretag.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

En sevärdhet är Habo kyrka, som fick sitt nuvarande utseende 1723.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Här är det bäst att bo 2012, Fokus officiella webbplats. Publicerat 31 maj 2012, läst 31 maj 2012.
  9. ^ Här är Sveriges bästa kommun, Dagens Nyheter på Internet. Publicerat 31 maj 2012, läst 31 maj 2012.
  10. ^ http://www.habokommun.se/Kommun--politik/Fakta-och-historia/Statistik/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]