Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län . Centralort är tätorten Gnosjö .
Kommunen är känd för Gnosjöandan . Kommunen ingår i den så kallade GGVV-regionen, mer känd som Gnosjöregionen .
Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö , Kulltorp (del av), Källeryd , Kävsjö och Åsenhöga . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö Källeryd , Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp .
Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. [ 7]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga .[ 8]
Blasonering : I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver .
Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954 , men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t . Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV .
Befolkningsutvecklingen i Gnosjö kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
7 680
1975
8 324
1980
9 056
1985
9 175
1990
9 855
1995
10 023
2000
10 280
2005
9 753
2010
9 546
2015
9 514
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Andelen personer med utländsk bakgrund i procent av befolkningen var 2012
27,26%[ 9]
Distrikt (socknar) inom Gnosjö kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , (socknar)[ 10]
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Det finns 5 tätorter i Gnosjö kommun.
En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun .
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB ). Centralorten är i fet stil.
År
Partier
1991-1994[ 11]
M
C
KD
FP
1994-1998
M
C
KD
FP
1998-2002
KD
M
C
FP
2002-2006
KD
M
C
FP
2006-2010
KD
M
C
FP
2010-2014
M
KD
C
FP
2014-2018
M
KD
C
L
2018-
M
KD
C
Presidium 2018–2022[ 12]
Ordförande
C
Johan Malm
Förste vice ordförande
S
Annie Fredriksen
Andre vice ordförande
KD
Stefan Lundell
Presidium 2018–2022
Ordförande
M
Kristine Hästmark
Förste vice ordförande
KD
Maria Sandberg
Andre vice ordförande
S
Markus Kauppinen
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden
KD
Samuel Davidsson
M
Ingmar Johansson
S
Bo-Göran Härestrand
Kultur- och utbildningsutskottet
M
Jerry Jönsson
S
Camilla Karlsson
Socialutskottet
KD
Maria Sandberg
S
Kari Parman
Räddningsnämnden
Gislaveds kommun utser
M
Kristine Hästmark
Valnämnden
M
Louise Ottosson
S
Bo-Göran Härestrand
Revisionen
S
Klas-Göran Park
KD
Christer Gustafsson
Mandatfördelning i Gnosjö kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP APK MVG SD NYD ÖVR NDP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 12 3 11 5 3 7 41 95,1 1973 12 12 5 4 8 41 95,1 1976 1 12 11 5 4 8 41 93,5 1979 1 12 9 6 5 8 41 91,0 1982 1 13 8 5 5 9 41 91,4 1985 1 12 7 7 4 10 41 89,0 1988 1 13 1 6 5 5 10 41 86,2 1991 1 11 1 6 4 6 12 41 86,3 1994 13 1 1 1 6 4 5 10 41 85,5 1998 11 1 2 4 3 12 8 41 76,48 2002 13 1 5 3 12 7 41 76,36 2006 10 1 1 5 2 8 8 35 78,27 2010 11 3 4 2 7 8 35 80,52 2014 12 1 5 3 1 6 7 35 80,98 2018 1 11 6 4 5 8 35 81,54
Övriga 1970 var Kommunens väl . Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 ISBN 978-91-87784-05-7 ^ läs online ,^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019 Statistiska centralbyrån , 10 maj 2019, läs online
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online ^ läs online , läst: 19 februari 2019,^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ SCB.se
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016^ [1] ^ Alliansen nu enad bakom Hästmark
