Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gnosjö.
Kommunen är känd för Gnosjöandan. Kommunen ingår i den så kallade GGVV-regionen, mer känd som Gnosjöregionen.
Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.
Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. [5]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.[6]
Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver.
Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954, men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV.
| Befolkningsutvecklingen i Gnosjö kommun 1970–2015 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
7 680 |
| 1975 |
|
8 324 |
| 1980 |
|
9 056 |
| 1985 |
|
9 175 |
| 1990 |
|
9 855 |
| 1995 |
|
10 023 |
| 2000 |
|
10 280 |
| 2005 |
|
9 753 |
| 2010 |
|
9 546 |
| 2015 |
|
9 514 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Andelen personer med utländsk bakgrund i procent av befolkningen var 2012 27,26%[7]
Distrikt (socknar) inom Gnosjö kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)[8]:
Det finns 5 tätorter i Gnosjö kommun.
En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB). Centralorten är i fet stil.
| År |
Partier |
| 1992-1994[9] |
M |
C |
KD |
FP |
| 1995-1998 |
M |
C |
KD |
FP |
| 1999-2002 |
KD |
M |
C |
FP |
| 2003-2006 |
KD |
M |
C |
FP |
| 2007-2010 |
KD |
M |
C |
FP |
| 2011-2014 |
M |
KD |
C |
FP |
| 2015- |
M |
KD |
C |
L |
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
C
|
Johan Malm |
| Förste vice ordförande |
KD
|
Liisa Sveningsson |
| Andre vice ordförande |
S
|
Stig Axelsson |
| Presidium 2017–2018 |
| Ordförande |
M
|
Kristine Hästmark |
| Förste vice ordförande |
KD
|
Maria Sandberg |
| Andre vice ordförande |
S
|
Markus Kauppinen |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
Andre vice ordförande |
| Samhällsbyggnadsnämnden |
KD
|
Samuel Davidsson |
S
|
Kennet Josefsson |
M
|
Ingmar Johansson |
| Kultur- och utbildningsutskottet |
M
|
|
S
|
Stig Axelsson |
KD
|
Elisabeth Eklund-Svensson |
| Socialutskottet |
KD
|
Maria Sandberg |
S
|
Kari Parman |
M
|
Margaretha Schneider Persson |
| Räddningsnämnden |
M
|
Niclas Palmgren |
M
|
Kristine Hästmark |
| Valnämnden |
M
|
|
S
|
Ing-Britt Pettersson |
| Revisionen |
S
|
Anders Olsson |
KD
|
Christer Gustafsson |
Mandatfördelning i Gnosjö kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
APK |
MVG |
SD |
NYD |
ÖVR |
NDP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
12 |
|
|
|
|
|
3 |
|
11 |
5 |
3 |
7 |
|
41 |
95,1 |
|
| 1973 |
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
12 |
5 |
4 |
8 |
|
41 |
95,1 |
|
| 1976 |
1 |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
11 |
5 |
4 |
8 |
|
41 |
93,5 |
|
| 1979 |
1 |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
9 |
6 |
5 |
8 |
|
41 |
91,0 |
|
| 1982 |
1 |
13 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
5 |
5 |
9 |
|
41 |
91,4 |
|
| 1985 |
1 |
12 |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
7 |
4 |
10 |
|
41 |
89,0 |
|
| 1988 |
1 |
13 |
1 |
|
|
|
|
|
|
6 |
5 |
5 |
10 |
|
41 |
86,2 |
|
| 1991 |
1 |
11 |
|
|
|
|
1 |
|
|
6 |
4 |
6 |
12 |
|
41 |
86,3 |
|
| 1994 |
|
13 |
|
1 |
|
|
1 |
|
1 |
6 |
4 |
5 |
10 |
|
41 |
85,5 |
|
| 1998 |
|
11 |
1 |
|
|
|
|
|
2 |
4 |
3 |
12 |
8 |
|
41 |
76,48 |
|
| 2002 |
|
13 |
1 |
|
|
|
|
|
|
5 |
3 |
12 |
7 |
|
41 |
76,36 |
|
| 2006 |
|
10 |
|
|
1 |
1 |
|
|
|
5 |
2 |
8 |
8 |
|
35 |
78,27 |
|
| 2010 |
|
11 |
|
|
|
3 |
|
|
|
4 |
2 |
7 |
8 |
|
35 |
80,52 |
|
| 2014 |
|
12 |
1 |
|
|
5 |
|
|
|
3 |
1 |
6 |
7 |
|
35 |
80,98 |
|
- Övriga 1970 var Kommunens väl.
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ SCB.se
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016
- ^ Alliansen nu enad bakom Hästmark
Sverige
