Norrköping-Bråvalla flygplats

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Norrköping-Bråvalla flygplats
Saab JA 37 Viggar F 13 Bråvalla 1981 001.jpg
Flygare ur 132. jaktflygdivisionen vid F 13 Bråvalla sittande i uppställda Saab JA 37 Viggen
ESCK på kartan över Östergötlands län
Airplane silhouette.svg
ESCK
Flygplatsens läge i Östergötlands län
Allmän information
Ort Norrköping
Kommun Norrköpings kommun
Flygplatstyp Militär flygplats
ICAO-kod ESCK
FV-kod 1 F 13 (till 1975)
FV-kod 2 13 (från 1975)
Ägare Svenska staten
Driftbolag Fortifikationsverket
Öppningsår 1943
Stängningsår 1999[1]
Koordinater 58°36′39″N 16°6′13″Ö / 58.61083°N 16.10361°Ö / 58.61083; 16.10361
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning
Längd Bredd
06/24[2] 1 800 40 Asfalt
15/33 2 300 38 Asfalt

Norrköping-Bråvalla flygplats är en militär flygplats belägen väster om Norrköping med direktanslutning till E4.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen användes mellan åren 1945 och 1994 av Bråvalla flygflottilj (F 13). Flottiljen avvecklades officiellt den 30 juni 1994. Och från den 1 juli 1994 övergick hela kasernområdet till Norrköpings kommun, medan hangarer och flygfält övergick till ett detachement till F 17 i Kallinge.[3]

Efter att flottiljen avvecklades kom flygplatsen att sorteras under Blekinge flygflottilj (F 17). Fram till år 1999 fanns det kvar en bastropp på flygfältet, vilken hade i uppgift att betjäna landande flygplan samt att hålla basen i ett bra skick. Efter att bastroppen försvann, kom flygfältet att betjänas under ett par år av markorganisationen i Linköping. Detta endast vid de tillfällen som det förekom övningar vid flygfältet.

Fram till år 2000 var den den militära delen av flottiljen ett flygvapenspecifikt förråd. Från år 2000 är flygplatsen stängd och blev förrådsplats för hela Försvarsmakten, då gammal och övertaligt materiel samlades på flygfältet till försäljning. Bland annat såldes och skänktes bort uppåt 22 000 fordon [4][5] någonting som setts som tveksamt ur miljösynpunkt. Fortifikationsverket hade planer på att avveckla området under 2009.[6][7] Delar av flygplatsen används fortfarande som förråd, och tillhör Försvarsmaktens logistik. På de delar som tillhör kommunen arrangeras sedan 2013 Bråvalla festival.

Hangarer[redigera | redigera wikitext]

Huvudtunneln vid liknande berghangar vid Säve flygbas

F 13 var en av fem flottiljer där berghangaranläggningar byggdes. Under början av 1950-talet påbörjades byggnationen av bergshangaren, vilken byggde på 1948-års utbyggnadsplan. I planen för Norrköping så visade det sig att det ett berg närmre bansystemet var av bättre kvalitet än vad man förmodat. I det första föreslagna berget byggdes istället några år senare luftförsvarscentralen LFC O1 "Höken".[8] Berghangarerna i Sverige stod alla färdiga att tas i bruk år 1959. Bergshangaren vid F 13 var från början anpassad till att rymma 65 flygplan. Under 1960-talet modifierades berghangaren för att kunna rymma J 35 Draken och senare JA 37 Viggen. Under 1987-89 modifierades berghangaren en tredje gång, då för att anpassa den till JAS 39 Gripen, som flottiljen planerade att ombeväpnas till. Anpassningen av hangaren var helt färdig år 1991.[9] Då flottiljen avvecklades tre år senare, upphörde freds- och krigsanvändningen av bergshangaren. Istället kom Flygvapnet förrådsställa övertaliga stridsflygplan och senare blev det förråd för hela Försvarsmakten.[10] Bergshangaren i sig är helt nedsänkt från markytan, och har två 300-500 meter långa lutande uppfartstunnlar, vilka är sammankopplade med huvudtunneln, vilken är hästskoformad. Längst ned i huvudtunneln finns ett antal sidotunnlar. Totalt är anläggningen på cirka 22.000-24.000 m2.[11]

Utöver berghangaren anlades en betonghangar med förstärkta hangarportar, år 1978 anlades en ny flottiljverkstad, vilken var anpassad till Viggen-systemet, och 1982 anlades en ny servicehangar. Vidare fanns det ett antal jordkulor för förvaring av flygplan.

Rullbanorna[redigera | redigera wikitext]

Rullbanorna består av två stycken, vilka ligger i 90 graders vinkel till varandra, i ett kryss. Efter att flottiljen lades ner var rullbanorna öppna fram till 2002, då bana 15/33 stängdes. Båda banorna är sedan dess markerad som kryssad bana, vilket markerar från luften att den är stängd.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Törnell, Bernt (2009). ”Svenska militära flygbaser”. sid. 15. http://www.flygbas.se/bilder/1165.pdf. Läst 30 mars 2013. 
  2. ^ Flygplatser Läst 17 januari 2010
  3. ^ W Larsson (1994-07-01), s. 6
  4. ^ nt.se (2001-06-13) Utförsäljning och utskrotning Läst 19 januari 2010
  5. ^ Avveckling av materiel[död länk] Läst 17 januari 2010
  6. ^ Förstudie - Trafikplats Bråvalla, E4 Norrköping Läst 17 januari 2010
  7. ^ folkbladet.se Här är försvaret i Norrköping Läst 14 juni 2014
  8. ^ Svenska flygbaser (2008), s. 112
  9. ^ Svenska flygbaser (2008), s. 116
  10. ^ Svenska flygbaser (2008), s. 117
  11. ^ Svenska flygbaser (2008), s. 118

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Lennart (2008). Svenska flygbaser. Svensk flyghistorisk förening 
  • W Larsson, Rikard (1994-07-01). F 13 nedlagt. Norrköping: Norrköpings tidningar. sid. 6 

Se även[redigera | redigera wikitext]