Planetes

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Planetes
Planetes

プラネテス
(Puranetesu)

Genre Science fiction, drama
Manga
Mangaka Makoto Yukimura
Förlag Kōdansha
Målgrupp Seinen
Tidning Shūkan Morning
Publicering Januari 1999 – januari 2004
Volymer 4
TV-anime
Regissör Gorō Taniguchi
Producent Yoshitaka Kawaguchi
Atsushi Yukawa
Tomoyuki Uehara
Manus Ichirō Ōkouchi
Musik Kōtarō Nakagawa
Studio Sunrise
Sändes på NHK
Sändes först 4 oktober 2003 – 17 april 2004
Antal avsnitt 26
Anime- och mangaportalen

Planetes (japanska: プラネテス?, Puranetesu), efter grekiskans ord för "vandrare" (πλάνητες),[1] är en japansk hård science fiction-manga skriven och tecknad av Makoto Yukimura 1999–2004. Den bearbetades senare till en 26 avsnitt lång anime-serie för TV, som sändes 2003–2004 på NHK. Historien kretsar kring en grupp insamlare av rymdskrot, med bas på renhållningsskeppet Toy Box år 2075.

Både mangan och animen har givits ut i översättningar på flera europeiska språk. Tokyopop publicerade den engelskspråkiga översättningen av mangan, och animen distribuerades i Nordamerika av Bandai. Både mangan och animen mottog Seiunpriset för bästa SF-serie.[2]

Makoto Yukimura, skaparen av mangan Planetes (foto från 2006).

Handling[redigera | redigera wikitext]

Berättelsen följer besättningen ombord på DS-12 "Toy Box" på Rymdskrotssektionen, som är del av företaget Technora. Rymdskrotssektionens målsättning är att förebygga skador på satelliter, rymdstationer och rymdskepp som uppstår genom kollisioner med rymdskrot som kretsar omkring i jordens och månens banor. De använder ett antal olika metoder för att göra sig av rymdskrotet (huvudsakligen genom att bränna upp det genom att låta det störta mot jorden eller genom upplockning), och behöver för att genomföra detta företa rymdpromenader iklädda rymddräkter.

Episoderna kretsar ibland kring själva skrotinsamlandet, men oftare är konceptet med skrotsamling i rymden bara en ursäkt för karaktärsutveckling av de olika rollfigurerna. Medlemmarna i Rymdskrotssektionen betraktas som företagets simplaste medarbetare, och de måste arbeta hårt för att bevisa sitt värde och uppnå sina drömmar.

Intrigen inbegriper en kommande expedition för att utforska Jupiter ombord på det nybyggda fusionskraftsdrivna rymdskeppet Von Braun. Den gäller också huvudrollsfigurens beslut att till varje pris bli del av expeditionen. Många andra intriger utvecklas allt eftersom och hjälper till att förklara varje enskild rollfigurs motivationer och personlighetsdrag. Rymdförsvarsfronten (engelska: Space Defence Front, SDF) är en terroristorganisation som anser att människan utnyttjar rymden utan att tänka på att första ta hand om de mer jordnära problemen som världssvälten och de ökande socioekonomiska klyftorna.[3]

Rollfigurer[redigera | redigera wikitext]

Han är seriens huvudfigur. Alla kallar honom för "Hachi" eller "Hachimaki" (japanska: ハチマキ, 'huvudband'?), eftersom han bär ett sådant på sina rymdpromenader. Han drömmer om ett eget rymdskepp, men med tanke på den höga prislappen och att han verkar vara fast i sitt lågavlönade jobb, kämpar han med sin egen motivation. Mycket av det som motiverar Hachi kan sammanfattas i orden "större, snabbare, längre bort". Det här gör dock att han känner sig osäker på sitt förhållande till rymden. Han är högljudd och skrytsam och har ibland svårt att uttrycka sig på rätt sätt, särskilt i romantiska sammanhang.
Den nyaste medlemmen av sektionen. Hon är skärpt och uppriktig, men är ofta osäker på sig själv. Som nykomling i rymden, i Rymdskrotssektionen, och på rymdpromenader, har hon mycket att lära från de andra. Hon tror att kärlek är lösningen på alla problem. Hon är rar och vänlig och beredd att göra nästan vad som helst för att hjälpa de övriga i sektionen. Hennes vänliga karaktär döljer dock en lust att bli bättre än vad hon är.
Piloten ombord på Toy Box, den skrotinsamlingsfarkost som huvudfigurerna använder sig av. Hon är till och med mer högljudd och skrytsam än Hachi och tar ofta till våld som en följd av de andras handlingar eller overksamhet. Men hon menar alltid väl. Hon är flitig rökare (det skäms hon lite för[3]) men har svårt att hitta ställen där hon kan utöva sin last; rökning är en belastning på de livsuppehållande systemen ombord. Det här gör henne irriterad, särskilt när alla rökrum stängts efter att SDF börjat placera bomber i dem. I animen kommer hon förbi den här begränsningen via sin egen "rökarsits" (som lätt kan utsättas för oavsiktliga sabotage). Hon är gift och har en ung son, och bor i Florida när hon inte är ute i rymden.
  • Jurij Michalkov (japanska: ユーリ·ミハイロコフ?, Yūri Mihairokofu; engelska: Yuri Mihairokov; ryska: Юрий Михалков), Takehito Koyasu
Han är den ryske medlemmen av teamet. Han är lugn, stoisk, vänlig och medkännande, och han är den i gruppen som håller huvudet kallt när det hettar till. Flera år före berättelsens nutid befann han och hans fru sig ombord på ett rymdskepp i låg bana runt jorden, när en olycka orsakade hans hustrus död. Den incidenten och Jurijs längtan efter att få kunna hitta hustruns förlorade amulett, en kompass som hon bar i en kedja runt halsen, driver honom att fortsätta med letandet efter mer rymdskrot.
Rymdskrot från den geostationära omloppsbanan. Seriens rollfigurer livnär sig på rymdskrot.
Sling-Sat (4S), en obemannad farkost som sedan 2006 ägnar sig åt att "plocka skrot". Detta görs i Planetes med manuella medel.

Teman och (realistisk) stil[redigera | redigera wikitext]

Tematisk översikt[redigera | redigera wikitext]

Planetes teman är filosofiska, sociologiska och politiska till sin karaktär. Makoto Yukimura meddelade vid en intervju i Seriefestivalen i Angoulême 2010 att han vill att läsarna ska ställa sig samma frågor som han själv inför en historia.[4]

  • Det vanligaste temat genom serien är relationen mellan rymden, mänskligheten och individen. Genom hela serien kämpar Hachimaki med sin egen relation gentemot både rymden och andra människor. Samtidigt är SDF:s syn på människans förhållande till rymden ett bärande tema i många av avsnitten.
  • Existentiell oro, och rollfigurernas reaktioner på den, har en viktig funktion i berättelsen. Figurernas reaktion på ångest – särskilt den hos Hachimaki – blir källan till både inre och yttre konflikter genom hela berättelsen.
  • Både mangan och animen kritiserar konstgjorda uppdelningar – inklusive politiska uppdelningar mellan människor. Också kritiseras skiljelinjer och uppdelningar mellan nationer,[5] individuals[6] och samhällsklasser.[7]
  • I animen introduceras flera figurer med koppling till sarariiman-kulturen. Vissa av dessa figurer verkar bara lägga sin energi på karriärsklättrande, även i lägen när detta inte är möjligt. Detta faktum gör att flera av figurerna tappar greppet om vad de arbetar med. Samtidigt introduceras flera figurer som verkar lägga både vilja och energi på att arbeta inom systemet för att få något uträttat.[8]
  • På ett mer generellt plan utforskar serien skillnaden mellan girighet och ambition. Både syftet med och konsekvenserna av rymdens utforskning ses i relation till människan som art (generellt) och Hoshinos familj (i synnerhet). För människan ger utforskandet av rymden löfte om ett utökat välstånd. Däremot är det bara de rikaste nationerna på jorden som har råd att ägna sig åt utforskningen av rymden, och det är bara dessa nationer som kan skörda frukterna. På samma sätt vill huvudfiguren Hachirota Hoshino till en början nå snabbare och längre än han någonsin gjort förut; detta leder dock bara till att han så när förintar både sig själv och relationerna till andra människor. Hachis far, Goro Hoshino, fångas också han mellan dessa båda mål - girigheten och ambitionen - eftersom han offrat många år av samvaron med fru och barn för sitt utforskande av rymden. Även Hachis lillebror Kyutaro Hoshino är besatt av att bygga raketer – vare sig det är för att göra sig ett namn, tävla med sin bror eller förtjäna uppmärksamhet och respekt från sin familj. Detta trots att Kyutaros raketexperiment ibland utsätter hans närmaste omgivning för livsfara.

Teknologisk realism[redigera | redigera wikitext]

Planetes äger rum i en nära framtid. Till skillnad från många andra anime- och SF-produktioner ägnas särskild omsorg för att ge en väldigt realistisk beskrivning av rymden och rymdresor. När man befinner sig i viktlöst tillstånd ökar man mängden animerade rutor per sekund, för att göra rörelserna jämnare och mer realistiska. Rymdskeppen ger inte heller ifrån sig några ljud i den vakuumfyllda rymden, och astronauterna kan drabbas av kända rymdåkommor som strålsjuka, tryckfallssjuka, cancer, benskörhet och psykisk ohälsa efter isoleringen i rymden. Som ett ovetenskapligt undantag presenteras dock hur en rollfigur, född på månen, växte upp till att bli abnormt stor, motiverat i serien av den lägre mångravitationen; figuren kom att se ut som en vuxen redan vid tolv års ålder.

Koncept som rörelsekraft i tyngdlös omgivning förekommer tidigt som intriginslag, och de presenteras alltid på ett naturligt sätt. Regissörens Gorō Taniguchi avslöjade att han under animeproduktiones lopp lärde sig mycket om kretsloppsmekanik. Detta visas i serien genom att man i serien återkommande använder sig av stötvisa påslag av raketmotorerna för att ändra omloppsbanor.[9] Även nödvändigheten att samla in rymdskrot – den bärande delen av intrigen – baseras på dagens verkliga och växande problem med rymdskrot.[10]

Serien innehåller också gott om kopplingar till raket- och rymdfartens historia. Inledningssekvensen i animen påminner om den i TV-serien Star Trek: Enterprise; den visar fram sekvenser ur rymdhistorien, med allt från grekisk mytologi till dagens rymdfärder (och seriens egen samtid). Däremellan visas animationer med Robert Goddards tidiga raketexperiment, V-2-raketen, Sputnik 1, hunden Lajka, Vostokprogrammet, Apollo 11, Skylab, Mir, Internationella rymdstationen, rymdfärjan Endeavour och andra viktiga milstolpar i rymdfartens historia. I serien refereras till tidiga raketpionjärer som Konstantin Tsiolkovskij, Robert Goddard, Wernher von Braun och Hermann Oberth.[a]

Den japanska rymdstyrelsen (JAXA) fungerade som teknisk rådgivare inför produktionen av Planetes.[11][12]

Region 1-versionen av DVD-skivorna innehöll intervjuer med två forskare från NASA:s avdelning för rymdskrot. Båda två menade att själva utgångspunkten att arrangera rymdmöten med rymdskrot för att avlägsna det är högst osannolikt, eftersom det (med dagens teknik) skulle krävas enorma mängder energi för att kunna samla in ganska lite material.[13] En av forskarna upplyste om att deras före detta avdelningschef var Donald Kessler, vetenskapsmannen som lade fram idén om Kesslersyndromet (vilket i både mangan och animen citeras och utnyttjas ett antal gånger[14]).

Sociala frågor[redigera | redigera wikitext]

Berättelsen beskriver också hur de rikare länderna lägger monopol på rymdens resurser och hur de fattigare länderna drabbas av inbördeskrig och invasioner eller behöver hjälp av de rikare länderna. Det här visar fram ett sceneri relaterat till beroendeteorin och de negativa sidorna hos ekologismen.[15]

De motstridiga åsikterna mellan terroristerna i Rymdförsvarsfronten (som vill ha bort människan från rymden), seriens huvudfigurer (som tror på den fortsatta rymdforskningen är något viktigt[16]) och INTO (International Treaty Organization, som vill att rymdutforskandent främst ska tjäna de utvecklade ländernas ekonomiska och militära syften) spelar också viktig roll i serien.[17] Animen frånhåller sig från övertydligt förenkling av de olika grupperingarna, utan porträtterar både de "troende" och folk med "dolda agendor" på alla håll och kanter.[18] Den slutliga lösningen av konflikterna är också egenartad, genom att den inte genomförs av några av seriens huvudfigurer eller huvudantagonister utan via en kompromiss som nås mellan makthavare ovanför deras huvud.[19]

Både animen och mangan var pionjärer i sin porträttering av en starkt multikulturell samling rollfigurer. I serien blir i regel serie- eller animefigurer som tar upp tecknade stereotyper omgående uppläxade av andra rollfigurer.[20]

Makoto Yukimura, som fick sitt publika genombrott med mangan Planetes. Foto från 2006.

Produktionsbakgrund[redigera | redigera wikitext]

Makoto Yukimura inspirerades till mangan av den japanske SF-författaren Yoshinobu (Izhizaki).[21] Yukimura, som senare skapat vikingatidsmangan Vinland Saga, föredrar att placera sina historier antingen i en SF- eller en historisk miljö.[22]

Animeversionen av Planetes är ett resultat av olika studier av resor i rymden.[23] Presentationen av rymdteknologi i animen skilde sig från mangan på flera plan, som genom inkluderandet av touchkontrollerade head-up-displayer och perifert monterade kameror på rymddräkterna som huvudfigurerna använder sig av. Animen har också utvecklat vissa delar av de viktlösa bostads- och arbetsutrymmena. Basen för Toy Box operationer har förflyttats från månens ytan till en rymdstation vid namn ISPV 7 i en låg bana kring jorden. USA nämns specifikt i mangan, medan animen istället oftast pratar om INTO (International Treaty Organization) som verkar vara en federation av separata länder där USA och Japan ingår.

Påskägg[redigera | redigera wikitext]

Planetes delade viss produktionspersonal med Twin Spica, en annan animeserie som visades samtidigt på NHK. Detta ledde till att ett antal påskägg/interna skämt med halvt dolda referenser till Twin Spica placerades i Planetes. Dessa inkluderade:

  • Hotellet på rymdstationen ISPV 7 bär namnet Hotel Spica.
  • Avsnitt 20 av animen Planetes innehåller ett isoleringstest som var en direkt kopia på isoleringstestet som ingick i antagningsprovet till Nationella rymdakademin i Twin Spica.
  • Klotrunda, uppblåsbara räddningsfarkoster – "räddningsbollar" – dyker upp i båda serierna.

Referenser mellan manga och anime[redigera | redigera wikitext]

Vid flera tillfällen refererar animen och mangan Planetes till varandra. Här är några exempel:

  • "Nora", Technora Corporations maskot i animen, är ursprungligen Hachimakis utomjordiska vän som dök upp i en dröm.[24]
  • I animen använder SDF en vit katt som dess avatar för att tala med delegaterna på unionskonferensen. Katten är Hachimakis vision av Gud under hans sökande efter en vision på månens yta.
  • I avsnitt 22 besöker personal från rymdskrotsavdelningens kontor kontoret på månskrotavdelningens kontor. Där upptäcker de att personalen liknar dem väldigt mycket. Detta är en referens till det faktum att Toy Box och dess besättning i mangan var baserad på månen.
  • I en sidoserie (skämtserie av stripptyp) till Planetes förlorar Tanabe en volleyboll-match mot Claire (hon syns annars bara i animen). Claires ansikte syns inte i bild, eftersom hon meddelar att serieskaparen "inte litar på sin egen förmåga att teckna mig".[25]

Distribution[redigera | redigera wikitext]

Manga[redigera | redigera wikitext]

Makoto Yukimura stod för både manus och teckningar till de 26 kapitlen i mangan. Den publicerades som följetong i Kōdanshas veckoutgivna seinentidning Shūkan Morning, från januari 1999 till januari 2004. Kōdansha samlade senare kapitlen till fyra tankōbon-volymer, som gavs ut januari 2001 till februari 2004.[26][27] Översättningar av mangan kom senare på tyska (av Planet Manga/Tokyopop), spanska, franska (av Génération Comics och engelska (Tokyopop). Den engelskspråkiga (nordamerikanska) utgåvan publicerades i fem delar – genom att den sista boken delades upp i två – från oktober 2003 till februari 2005.[28]

Anime[redigera | redigera wikitext]

Animeversionen av Planetes var också uppdelad i 26 delar (avsnitt). Den sändes ursprungligen på NHK-kanalen BS-2 från 4 oktober 2003 till 23 februari 2004.[29][30][31] TV-serien producerades och animerades av Sunrise, med regi av Gorō Taniguchi och efter manus av Ichirō Ōkouchi.[32] Förarbetet med animen började innan mangans publicering var avslutad. Fram till mitten av animeversionen hade animatörerna på Sunrise bara de första tre volymerna av mangan att utgå ifrån. För att kunna fylla alla 26 avsnitt lades nya rollfigurer, miljöer och relationer mellan figurerna till; på så sätt kunde man öka dramatiken, förstärka teman som introducerats i mangan och ansluta till nya teman som stämde överens med mangan. I allmänhet ägnar sig mangan mer åt existentialistiska ämnen, samt människans relation till rymden, medan animen ger mer utrymme åt berättelsens politiska perspektiv.

Animen kom i officiella översättningar på tyska (DVD 2005–06, TV med tysk dubb 2010), engelska (tre DVD-utgåvor i Australien, Storbritannien och Nordamerika), franska (Beez) samt italienska (DVD och TV).

Musiken komponerades av Kōtarō Nakagawa, med en produktion av Victor Entertainment.[29][32] Det inledande ledmotivet är "Dive in the Sky" av Mikio Sakai, och avslutningstemat är "Wonderful Life" av Mikio Sakai[32] i avsnitt 1-25 och "Planetes" av Hitomi Kuroishi i avsnitt 26. Två återkommande melodier i animen är "A Secret of the Moon" av Hitomi Kuroishi (använd i diverse episoder) och "Thanks My Friend" av Mikio Sakai (använd i episod 13).

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

Både mangan och animen fick god kritik. Enligt Anime News Network har mangan en "gedigen och fängslande grundhistoria och välutvecklade rollfigurer".[33] Anime News Network utropade också Planetes till 2005 års bäst SF-anime.[34] Både mangan och animen har fått motta Seiunpriset som bästa SF-serie, mangan 2002 och animen 2005.[2]

Försäljningsmässigt nådde mangan endast begränsad framgång i Nordamerika, och volym 3 hamnade på 81:a plats på distributören Diamonds topplista (motsvarande cirka 1100 försålda exemplar sålda genom Diamond).[35] Volym 4 hamnade på 93:e plats, med cirka 1400 sålda exemplar genom Diamond.[36]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Särskilt rollfiguren Werner Locksmith tycks återspegla både von Brauns idéer av framtiden och dennes beredvillighet att ta till diskutabla medel för att uppnå dem.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 4 juni 2014.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "πλάνης", Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek–English Lexicon, at Perseus project
  2. ^ [a b] ”日本SFファングループ連合会議: 星雲賞リスト” (på japanska). http://www.sf-fan.gr.jp/awards/list.html. Läst 20 juni 2014. 
  3. ^ [a b] Planetes Ep. 12
  4. ^ Gilleron, Baptiste (2010-02-05): ”Makoto Yukimura : "Si je suis venu à Angoulême, c’est parce que je voulais connaître la France"”. actuabd.com. Läst 23 maj 2015. (franska)
  5. ^ Planetes, ep. 11: "Härifrån kan man inte se några gränser!" Engelska: "From here, we can't see any borders!"
  6. ^ Planetes, animen: Det mesta av den andra halvan av animen kretsar kring hur Hachimaki försöker göra sig från de andras inflytande.
  7. ^ Planetes, ep. 26: Claire nämner att hon inte var särskilt bra som aristokrat.
  8. ^ Planetes, ep. 26: Efter att han ökat på sitt inflytande inom Technora Corporation, beslutar sig Dolf för att utmana styrelsen och därigenom försöka styra företaget mer mot hans egna ursprungliga ideal.
  9. ^ DVD-kommentarer för avsnitt 1
  10. ^ Lovgren, Stefan (19 januari 2006). ”Space Junk Cleanup Needed, NASA Experts Warn” (på engelska). National Geographic News. http://news.nationalgeographic.com/news/2006/01/0119_060119_space_junk.html. 
  11. ^ JAXA krediteras för teknisk rådgivning under animens eftertexter.
  12. ^ Guanche, Chris (7 mars 2005). ”Interview: Jerry Chu, Marketing Manager, Bandai Entertainment” (på engelska). Mecha Anime HQ. http://www.mahq.net/rants/interviews/jchu.htm. Läst 20 juni 2014.  Citat: "En kul sak var att forskarna på JAXA (Japans rymdstyrelse) faktiskt kopierade TV-serien direkt från japansk TV och skickade över en kopia till NASA för att de skulle få se den. (Engelska: "It's funny, the JAXA (Japan Aerospace Exploration Agency) scientists actually duped the show off TV there and send their colleagues at NASA a copy to check out."
  13. ^ Planetes Vol. 2, extraskivan, "NASA Orbital Debris Section interview".
  14. ^ D.J. Kessler (1991). ”Collisional Cascading: The Limits of Population Growth in Low Earth Orbit” (på engelska). Advances in Space Research 11: sid. 63–6. doi:10.1016/0273-1177(91)90543-S. 
  15. ^ Planetes, ep. 18: I Mananga, ett land i tredje världen, bryter ett inbördeskrig ut, när deras oljeexport hotas av miljömässigt renare energi som man funnit i rymden.
  16. ^ Planetes, ep. 7: Fee: "Man löser inte något med att låsa in sig själv i ett varmt rum. Hur kan världen leva vidare utan resurserna från rymden?" Originalcitat: "Nothing can be solved by locking yourself up in a warm place, how could the world continue without space resources?"
  17. ^ Planetes, ep. 24: Konversationer mellan INTO-tjänstemän under förhandlingar.
  18. ^ Planetes, ep. 24: SDF-rebellerna på månen får häpet se på när deras ledare ingår ett avtal om fördelningen av rymdens resurser med INTO.
  19. ^ Planetes, Ep. 24: Goro försöker att bryta sig in i det hackade systemet, men systemet blir återställt på ett helt annat håll.
  20. ^ Planetes, ep. 6: De flygande månekorrarna frågar Hachi om han har svart bälte, eftersom han är japan. Hachi reagerar med ett kraftigt nej och lite till.
  21. ^ Planète BD 2010, 01:15
  22. ^ Planète BD 2010, 07:40
  23. ^ Thorn, Matt (2008-08-25): "Best. T.V. Anime. Ever.". Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. matt-thorn.com. Läst 12 juli 2014. (engelska)
  24. ^ Yukimura, Makoto (2004) (på engelska). PLANETES 3. Los Angeles: Tokyopop. sid. 88. ISBN 1-59182-510-5 
  25. ^ Yukimura, Makoto (2005) (på engelska). PLANETES 4/2. Los Angeles: Tokyopop. sid. 95. ISBN 1-59532-467-4 
  26. ^ ”プラネテス (1)” (på japanska). Kōdansha. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201192046/http://bookclub.kodansha.co.jp/bc2_bc/search_view.jsp?b=3287351. Läst 23 juni 2014. 
  27. ^ ”プラネテス (4)” (på japanska). Kōdansha. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201191924/http://bookclub.kodansha.co.jp/bc2_bc/search_view.jsp?b=3289370. Läst 23 juni 2014. 
  28. ^ ”Planetes Volume 1” (på engelska). Tokyopop. Arkiverad från originalet den 11 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080611032157/http://www.tokyopop.com/shop/1120/Planetes/1.html. Läst 29 januari 2014. 
  29. ^ [a b] ”プラネテス” (på japanska). Victor Entertainment. http://www.jvcmusic.co.jp/flyingdog/-/Animedata/M1252.html. Läst 23 juni 2014. 
  30. ^ ”ストーリー: #01” (på japanska). Planet-es.net. http://www.planet-es.net/TECHNORA/story/story001.html#01. Läst 23 juni 2014. 
  31. ^ ”ストーリー: #26” (på japanska). Planet-es.net. http://www.planet-es.net/TECHNORA/story/story026.html#01. Läst 23 juni 2014. 
  32. ^ [a b c] ”NHKアニメワールド:プラネテス” (på japanska). NHK. http://www9.nhk.or.jp/anime/planetes/. Läst 23 juni 2014. 
  33. ^ Cooper, Liann (2004). ”RIGHT TURN ONLY!! - Snips and Snails and Puppy Dog Tails” (på engelska). Anime News Network. http://www.animenewsnetwork.com/columns/rightturnonly.php?id=4. Läst 23 juni 2014. 
  34. ^ Martin, Theron (2004). ”2005 Year in Review - Key's Best of 2005” (på engelska). Anime News Network. http://www.animenewsnetwork.com/feature.php?id=226. Läst 23 juni 2014. 
  35. ^ ”Top 100 Graphic Novels Actual--May 2004” (på engelska). ICv2. 6 juli 2004. http://www.icv2.com/articles/news/5133.html. Läst 23 juni 2014. 
  36. ^ ”Top 100 Graphic Novels Actual--November 2004” (på engelska). ICv2. 21 december 2004. http://www.icv2.com/articles/news/6162.html. Läst 23 juni 2014. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]