Somaliland

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Republiken Somaliland)
För landet Somalia, se Somalia. För den etiopiska regionen Somali, se Somali (region).
Republiken Somaliland
Flagga
Valspråk: "Justice, Peace, Freedom, Democracy and Success for All"
Nationalsång: Samo ku waar
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Hargeisa
Officiellt språk somaliska, arabiska, engelska
Statsskick republik
 -  President Muse Bihi Abdi
 -  Vicepresident Abdirahman Saylici
Självständighet från Somalia 
 -  Deklarerad 18 maj 1991 
Area
 -  Totalt 137 600 km² (-)
 -  Vatten (%) 1,6 %
Befolkning
 -   års uppskattning 3 500 000 (2014)
 -  Befolkningstäthet 25,4 inv./km² 
Valuta somaliländsk shilling (SLSH)
Tidszon UTC+3
Topografi
 -  Högsta punkt Surad Ad, 2600 m ö.h.
Nationaldag 18 maj
Landsnummer 252

Somaliland, officiellt Republiken Somaliland (somaliska: Jamhuuriyadda Soomaaliland; arabiska: أرض الصومال, Arḍ aṣ-Ṣūmāl), är en sedan 1991 självutropad stat i östra Afrika. Huvudstad är Hargeisa.

Somaliland saknar helt internationellt erkännande och betraktas internationellt som en del av Somalia, men landet har i praktiken fungerat som helt självständig stat efter den somaliska centralregeringens kollaps 1991. Det gränsar i nordväst till Djibouti, i väster och söder till Etiopien och i öster till Puntland (Somalia).[1]

Området var det brittiska protektoratet Brittiska Somaliland fram till 1960, då det uppgick i den nya staten Somalia.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet betyder Somaliernas land.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Somaliland var det landområde i östra Afrika på Afrikas Horn som sträckte sig mellan Adenviken i norr och Jubafloden i söder.[3] I Somaliland har man hittat grottmålningar som går tillbaka till runt 3000–9000 före Kristus. En av de mest kända grottmålningarna är Laas Geel som ligger nordöst om Hargeisa.[4]

Det finns arkeologiska indikationer på att området Punt låg i nordöstra Somalia.[5][6] Civilisationen i det området handlade med andra civilisationer som egyptier, fenicier, babylonier, romare, indier och kineser. Handelsvarorna inkluderade guld, elfenben, myrra och rökelse.[6]

Somaliland var inlemmat i riket Aksum från ungefär 300-talet till 700-talet e.Kr. Efter 600-talet växte islam inom området, speciellt efter grundandet av hamnstaden Zeila, då muslimerna där byggde Alqiblataynmoskén som troligen uppfördes redan under profeten Muhammeds tid.[7][8] Mellan 700-talet och 1100-talet e.Kr. fungerade städerna runt Adenviken, Seylac och Berbera, som handelshamnar i en region som de arabisk-muslimska folken kallade bilad al-Barbar, “ Barbars land”. Barbar (även berber, Barbaroi) var namnet på det somaliska folket i regionen.[5]

Arabisk kolonisation kan dateras från omkring 900-talet då invandrande araber anlade handelsstationer längs kusten utmed Adenviken och Indiska oceanen. Runt dessa utvecklades ett flertal sultanat. Mot slutet av 1500-talet kom landet under nominell överhöghet av Sultanatet Adal och när detta välde föll sönder i slutet av 1500-talet tillföll Somaliland till större delen Isaaqsultanatet[9]. Egypten ockuperade 1875 det kustområde vid Adenviken från Zeila österut som motsvarar nuvarande Somaliland.[10]

Kolonialismen[redigera | redigera wikitext]

Under den europeiska kapplöpningen om Afrika inrättade Frankrike en kolstation för sina fartyg söder om sundet Bab el-Mandeb som låg utefter sjöleden genom Suezkanalen och Röda havet till Indien. Senare skapades där Franska Somaliland, nuvarande Djibouti, i slutet av 1890-talet. Storbritannien besatte 1884 den egyptiska besittningen vid Adenviken som låg söder om Franska Somaliland och mitt emot den brittiska flottbasen Aden i Jemen och bildade protektoratet Brittiska Somaliland. Öster och söder därom tog Italien efter 1889 kontroll över resten av somalilandet och bildade Italienska Somaliland med huvudstaden Mogadishu.[11]

Ett enat Somalia[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget ockuperades Italienska Somaliland av britterna. Från 1950 anförtrodde FN området till Italien för att förbereda självständighet 1960. Samtidigt avkoloniserades Brittiska Somaliland.[12]

Drömmen om ett Storsomalia som inkluderade Brittiska-, Italienska- och franska Somaliland (Djibouti) samt Ogadenområdet och Norra Kenya fick fäste och de nu självständiga Brittiska- och Italienska Somaliland gick samman.[12]

Republiken Somalia bildades då genom en sammanslagning av Brittiska Somaliland, som blev självständigt från Storbritannien 26 juni 1960, och Italienska Somaliland, som blev självständigt från italiensk administration 1 juli 1960. Det förutvarande Brittiska Somaliland blev delstaten Somaliland i den nybildade republiken.[13]

Drömmen blev dock kortvarig på grund av motstånd från både europeiska och afrikanska makter. Samtidigt visade det sig svårt att förena de två system som växt fram under kolonialtiden och dessutom ena de olika klanerna i det nya landet. År 1969 skedde en militärkupp där Mohammad Siyad Barre tog makten. Han drev landet mot "vetenskaplig socialism" kombinerat med islam. Men den ekonomiska utvecklingen uteblev och inga offentliga institutioner utvecklades. Ledningen präglades av korruption och oenighet.

Samtidigt fick landet stora internationella bidrag från både öst- och väst pga. Somalias strategiska position under Kalla kriget. Detta ledde till en ännu mer improduktiv och ohållbar ekonomi och Somalia var helt oförberett för att biståndet skulle komma att dras in i slutet av 1980-talet. [12]

Förtryck och folkmord[redigera | redigera wikitext]

Se även: Isaaq-folkmordet

Under Somalias diktator Siyad Barres år vid makten var befolkningen i Somaliland, i synnerhet de som tillhörde klanen Isaaq, utsatta för ett starkt förtryck från centralmakten, i form av systematiska våldtäkter, angivarsystem, offentliga dödsstraff, underminering av klanäldste bland mycket.[14] Somaliländare behandlades som andra klassens medborgare under Barres regim. Somali National Movement (SNM), som var en motståndsarmé baserad på Isaaq-klanen, tog till vapen i kampen mot Barres regim 1982.[14] Detta ledde till att Barre slog tillbaka mot befolkningen i Somaliland. Det hela utvecklades till ett krig främst mot Isaaq-klanen som eskalerade under slutet av 1980-talet. [14]

Massakern på folket i Somaliland blev ett faktum när ca 40 000 dog i samband med att huvudstaden Hargeisa bombades sönder 1988. Därutöver anklagar den somaliländska regeringen Barre för att ha begått folkmord på 200 000 personer i Somaliland, något som utreds av Center for Justice and Accountability.[15][16] Dessutom tvingades en stor del av befolkningen att fly, i synnerhet skickades flickor iväg till säkerhet.[14] I början av 1990-talet beräknades &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 personer ha avlidit och upp mot &&&&&&&&&&020000.&&&&&020 000 personer varav de flesta barn, ha blivit allvarligt skadade av de 1,5 miljon landminor som var utplacerade i Somaliland.[17] Enligt finska Utrikesministeriet fanns fortfarande minor kvar i marken år 2018, vilket fortsatte begränsa människors vardagliga liv, även om de flesta minor troddes vara undanröjda.[18]

Självständighet[redigera | redigera wikitext]

Somaliland ville lämna unionen med Somalia och 1991 utropade landet sin självständighet. Somaliland har dock inte lyckats bli internationellt erkänt, främst därför att andra länder i Afrika och arabvärlden motsatt sig att Somalia delas.[13][19]

Mohamed Ibrahim Egal, som var premiärminister i Somalia 1967–1969, utsågs till president 1993 och behöll denna post till sin död.[20]

I september 1994 blossade stridigheter upp i Hargeisa. En undergrupp till Isaaq-klanen, Eidagale, tog till vapen mot militären när de försökte ta kontrollen över flygplatsen i Hargeisa. Rebellgruppen var anhängare av Somalilands tidigare president Abdirahman Ahmed Ali.[17]

2003 hölls det första presidentvalet. Då segrade Dahir Riyale Kahin som varit tillförordnad president sedan 2002. Valets tvåa, Ahmed Mohamed Silaanyo blev president 2010 efter att ha vunnit en klar seger före Kahin i det flera gånger uppskjutna presidentvalet. 2017 års val vanns av Silaanyos partikamrat Muse Bihi Abdi.[20]

Presidentvalet 2003 avgjordes med en marginal på omkring 80 röster när alla valsedlar räknats. Resultatet godtogs utan våldsamheter och den sittande presidenten Dahir Riyale Kahin utsågs till president, efter en valduell med bl.a. den från Finland hemkomna motkandidaten Faisal Ali.[21]

Det första parlamentsvalet hölls den 29 september 2005. Enligt FN bedömde internationella observatörer att valet gick lugnt till och att det var fritt och rättvist.[22]

Den 26 juni 2010 hölls presidentval i landet, och det största oppositionspartiet Kulmiye förklarades som vinnare. Oppositionens kandidat Ahmed Mahamoud Silanyo fick 49 % av rösterna och valdes till president. Den sittande presidenten Kahin som fick 33 % var snabb att gratulera den vinnande kandidaten och lovade att bli kvar som oppositionsledare för partiet i ett fredligt maktskifte. Valet gick rätt till enligt internationella observatörer. Det tredje presidentvalet var planerat att hållas den 27 mars 2017, men sköts upp till den 13 november 2017 där Muse Bihi Abdi vann.[23]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Somaliland.

Somaliland har kust mot Indiska oceanen (Adenviken). Ogohögländerna sträcker ut sig innanför den torra kusten i nordväst och har toppar högre än 2 000 m.ö.h. Surud Ad är den högsta punkten med sina 2 408 m.ö.h.[20]

Kustslätten i norra Somaliland har mycket sparsam vegetation, längst i väster dominerad av gräs. Längre in i landet överväger torr buskvegetation. I bergen invid Adenbukten finns torra skogar med bl.a. enar. Här finns också ett flertal geografiskt isolerade representanter för vegetation som vanligtvis förekommer vid Medelhavet.[12]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Somaliland har ett tropiskt ökenklimat med regnperiod under våren. Regnet kan ge upp till 500 mm per år.

Vid kusten kan temperaturen nå 42°C i juni till september, medeltemperaturen på årsbasis är mellan 25 och 35°C. Vid höglandet kan temperaturen falla under 0°C.[20][12]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Miljöproblem[redigera | redigera wikitext]

UNICEF rapporterar att torka har blivit vanligare och landet drabbas hårt av klimatförändringarna.[24]

Reservat[redigera | redigera wikitext]

Utanför Somalilands kust har en av Afrikas största marina nationalparker skapats i slutet av 2010-talet. Det rör sig om tre områden utanför Berbera där fiske är helt eller delvis förbjudet, rapporterade SVT år 2019.[25]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Somalilands president Muse Bihi Abdi.

Migrationsverket skrev år 2019 att Somaliland var den stabilaste regionen i Somalia. Det fanns en fungerande ekonomi, egen regering, polis, rättssystem och flagga. Makten har skiftat genom fredliga, allmänna, val. De stora säkerhetshoten som fanns var den höga kriminaliteten samt konflikterna med Puntland.[26][27] FN rapporterade år 2020 att endast 1,2% av parlamentets ledamöter var kvinnor.[28]

Konstitution och styre[redigera | redigera wikitext]

Av konstitutionen framgår att presidenten väljs för fem år i allmänna val.

Parlamentet har två kammare med vardera 82 ledamöter. Underhusets medlemmar väljs i proportionella val vart femte år. Tre partier kan ställa upp I president- och parlamentsval. 2005 arrangerades det första parlamentsvalet och därefter sköts nästa val upp gång på gång innan det slutligen hölls 2021.[20]

Överhuset, ett slags äldsteråd, består av bland annat traditionella ledare. Det ansvarar för lagar om religion, traditioner och säkerhet. Ledamöterna i äldsterådet utses av klanerna. Val ska enligt författningen genomföras vart sjätte år.[20][29]

BBC rapporterade år 2017 att mer än 97 % av befolkningen röstade för att stödja konstitutionen som antogs år 1997, i en folkomröstning år 2001. Konstitutionen syftade till att bekräfta Somalilands självdeklarerade självständighet.[1]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Landet är inte internationellt erkänt. Den administrativa huvudstaden är Hargeisa.[20]

Somalilands regioner.

Enligt norska Migrationsverket är Somaliland uppdelat i fem regioner. Dessa är Awdal, Woqooyi Galbeed, Togdheer, Sool och Sanaag varav Woqooyi Galbeed är den största regionen med 1 240 000 invånare och Sool den minsta med 330 000 invånare (2020).[30]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över politiker i Somaliland

Den autonoma regionen Somaliland bedömdes år 2019 som den stabilaste i regionen och har genomfört fredliga val.[27][26] Genom att driva fredsprocessen från en lokal nivå har landet lyckats åstadkomma inre stabilitet, till skillnad från övriga Somalia som fortfarande är krigsdrabbat.[31]

Det finns en tydlig skillnad mellan hur fredsprocessen sett ut i Somaliland och hur den sett ut i det övriga Somalia.[31] År 1991 gick klanledare på lokal nivå i Somaliland samman för att finna en fredlig väg framåt. Målsättningen var att skapa försoning i landet genom att låta alla parter delta i fredssamtalen, även de som stod bakom Barre.[31] Genom att basera fredsförhandlingarna på lokal nivå och att låta människor delta, lyckades parterna enas.[31]

Enligt Oxfams rapport från år 1994 bedömdes en viktig del av Somalilands framgång var att befolkningen kände en stolthet över klanäldstes arbete och över att freden skapades internt, genom klanstrukturen, utan alltför stor inblandning utifrån.[31] För att underlätta kontakten mellan den lokala och den statliga nivån upprättades lokala råd med representanter både från den nya regeringen och klanäldste, som tillsammans utarbetade metoder för att nå försoning och fred. Samarbete mellan centralmakten, klanäldste och folket är därför fortfarande centralt i det somaliländska samhället.[31]

Rättsväsen[redigera | redigera wikitext]

USA:s utrikesdepartement beskriver Somalilands rättssystem som en hybrid mellan sharia, sedvanerätt och formell lag. Dessa ansågs, år 2020, inte vara integrerade. Det fanns då fungerande domstolar, men det rådde en stor brist på utbildade domare liksom begränsad möjlighet att bygga rättsliga prejudikat på grund av bristande dokumentation. Det förekom även utbredda anklagelser om korruption. Regeringstjänstemän, liksom lokala tjänstemän, ingrep regelbundet för att påverka domstolsprocesser. Lokala tjänstemän uppgavs åberopa lagen om allmän ordning för att fängsla personer utan rättegång.[32]

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Internationellt erkännande[redigera | redigera wikitext]

2003 påbörjade landet successivt sin resa till att bli medlem eller observatörsland i Afrikanska unionen.[33] År 2019 var Somaliland inbjudna till Guinea för officiella samtal. Somalilands president tillerkändes presidentens artighet. Vilket var ett stort steg framåt, rapporterade Africa News.[34]

Al-Jazira rapporterar att en minister från Barres tid i Somalia 2012 dömdes i amerikansk domstol till ett skadestånd värt 21 miljoner dollar som fördelades till sju offer. Detta för att ha planerat mord och tortyr på Isaaq-klanen i Somaliland.[15]

Africa News rapporterade 2019 att hamnen som byggs ut i Berbere blir en viktig nyckel för erkännandet av Somaliland. Detta eftersom hamnen kommer bli viktig för många närliggande länders marknader.[35] År 2020 tog landet ett steg på vägen mot ett erkännande när Taiwan upprättade diplomatiska förbindelser med landet.[36]

2024 skrev Etiopien och Somaliland ett avtal som ger Etiopien tillgång till hamnen i Berbere. I utbyte avser Etiopien att erkänna Somaliland som självständig nation.[37]

Konflikten med Mogadishu[redigera | redigera wikitext]

Somalilands regering accepterar inte att bli företrädda bland, eller av, myndigheter i Mogadishu. Detta betraktas som förräderi och är olagligt. Somaliländare som arbetar för Somalias myndigheter kan hållas kvar i Somaliland, ibland under längre perioder. Vissa undantag har dock gjorts exempelvis tilläts Somalias tidigare vice premiärminister, Mohamed Omar Arte tillåtelse att besöka sin sjuka pappa i Somaliland. Han tvingades dock avstå från sina tidigare uttalanden mot Somalilands självständighet för att erhålla "presidentiell benådning".[32]

Konflikten med Puntland[redigera | redigera wikitext]

Gränsområdet mellan Puntland och Somaliland är en orsak till konflikt de två områdena emellan. Området ligger inom de gränser som Somaliland land utropat, men bebos av befolkning som tillhör Darod-klanen Dhulbahante. Darodklanerna är dominerande klaner i Puntland medan isaaqklanerna är dominerande klaner i Somaliland. I början av 2012 utropades regionerna Sool, Sanaag och Cayn som en egen stat, Khatumo. Ambitionen var att lämna Somaliland och istället inkorporeras som en delstat i Somalia. Området kännetecknats av växelvisa perioder med stridigheter.[38]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

I landet används den egna valutan, Somaliland shilling, som infördes 1995.[20] Världsbanken uppskattar att Somalilands BNP år 2012 var 1,4 miljarder dollar. Vilket ger ett BNP per capita på 347 dollar. Landet är således det fjärde fattigaste i världen.[39] Även om utveckling sker så rapporterar FN om det massiva stöd som ges genom deras olika organisationer till både befolkningen och offentlig sektor i Somaliland.[40]

Vidare uppskattar Världsbanken att 30 % av BNP kommer från boskapsindustrin, 20 % från parti- och detaljhandel (inklusive den informella sektorn); 8 % från grödor och 6 % från fastighetsverksamhet.[39] Därutöver är hamnavgiften från Berbere hamnstad en viktig inkomstkälla samt de pengar som emigranter skickar in i landet.[20] År 2015 uppskattades att 44 procent av invånarna mottog remitteringar från utlandet.[41]

De egna investeringarna, sett i förhållande till BNP, är mycket låga och landet ligger där på plats 180 i internationell jämförelse.[39]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jord- och skogsbruk, fiske[redigera | redigera wikitext]

Enligt SIDA är stommen i den lokala ekonomin boskapsskötsel.[42] Både kött och levande boskap exporteras till Saudiarabien.[20]

Viktiga jordbruksgrödor är majs och durra.[20] Gräshoppor och torka utgör ett problem för jordbruket. År 2021 var ett akut år och FN-organisationen FAO gick då in och stöttade jordbrukare med bland annat säd och traktorer.[43]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

Tillgången till elektricitet var låg, enligt uppgifter från år 2015, i synnerhet på landsbygden. Många bybor förlitade sig på solpaneler och dieselgeneratorer för att få tillgång till elektricitet.[41]

I Somaliland finns naturtillgångar av bland annat olja och naturgas.[20] Världens största gips-fyndighet finns också i Somaliland.[12] Men på grund av att Somaliland inte är internationellt erkänd är det svårt att få stöd till nödvändiga investeringar vilket försvårar den ekonomiska utvecklingen.[20]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Flera välkända företag har börjat etablera sig i Somaliland. The Guardian rapporterar t.ex. att Coca-Cola öppnat sin största fabrik i Afrika utanför Hargeisa.[44] Genel Energy planerar att, tillsammans med Taiwans statliga oljebolag, börja borra en brunn för olja under 2023 till ett värde av 40 miljoner dollar.[45]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Enligt Världsbanken var handelsunderskottet 496 miljoner dollar år 2012.[39]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Utländska investeringar kan påverka både ekonomin och den politiska stabiliteten i landet positivt, men även lokala företag och investerare har insett behovet av att uppgradera landets infrastruktur.

Uppgraderingen av flygplatsen (Egal International Airport) i Hargeisa finansierades av Kuwait och blev klar i juni 2013.[46]

År 2020 åtog sig den brittiska regeringen tillsammans med den danska och nederländska att förnya och återuppbygga delar av de mest kritiska vägarna i Somaliland. Bland annat beslutades att vägen mellan hamnstaden Berbera och Burao skulle moderniseras, vilket inkluderade bland annat reparationer av broar.[47]

Ett annat exempel är den hamn som byggts med stöd av Förenade Arabemiraten och som invigdes 2021.[48][28]

Post, telefoni och Internet[redigera | redigera wikitext]

Enligt uppgifter från år 2015 hade Somaliland världens lägsta priser på internationella telefonsamtal.[41] Det är inte möjligt att ringa mellan olika mobiltelefonbolag, vilket gör att mobiltelefoner med möjlighet att använda flera SIM-kort är attraktiva. De mobila nätverken kontrolleras av olika klaner i olika delar av landet. Mobilnäten har därför kommit att användas för politiska syften, då genom blockader.[41]

År 2009 startade Telesom Somalilands första mobila banksystem, Zaad. Inledningsvis var systemet avsett för att hantera remitteringar, men har kommit att bli ett viktigt verktyg för inrikeshandel.[41]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över universitet i Somalia § Universitet i Somaliland

Enligt Världsbanken består utbildningssystemet av en åttaåring grundskola för barn mellan 6 och 13 år. Därefter följer ett fyraårigt gymnasium för barn mellan 14 och 17 år.[49]

Somalilands sändebud i EU rapporterar att det finns fler än 30 universitet i Somaliland.[50]

Enligt FN går hälften av alla barn i Somaliland inte i skola, vilket strider mot målen i Agenda 2030.[51] Enligt FN ser man ett behov av utbildning i landet för att kunna öka den ekonomiska utvecklingen.[52]

Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster[redigera | redigera wikitext]

The Lancet uppgav i en artikel år 2015 att det finns ett universitetssjukhus i Hargeisa samt ett allmänt sjukhus i varje region. Det finns också barnavårdscentraler runt om i Somaliland. Situationen uppges vara långt ifrån ideal och vården underfinansierad. Bland annat ger WHO stöd, dock inte genom den somaliländska regeringen.[53]

Enligt en undersökning gjord år 2020 av det somaliländska hälsoministeriet med stöd av FN:s utvecklingsfond, men finansierad av bland annat svenska och finska regeringarna, hade till exempel bara cirka 40 % av kvinnorna tillgång till professionell sjukvårdspersonal vid förlossningen. Andra problem som tas upp i rapporten är kostnaden för att söka vård och långa avstånd till denna.[54][32] Det förekommer också problem med att klaner inte tillåter andra klaner att söka vård på "deras" sjukhus. Det finns mycket begränsad tillgång till vård för kvinnor som blivit utsatta för sexualbrott.[32]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Somaliland har 4 miljoner invånare.[20]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Urbanisering[redigera | redigera wikitext]

Somalilands största stad Hargeisa.

En större del av befolkningen är koncentrerad i de centrala regionerna Woqooyi Galbeed och Togdheer samt i den västliga regionen Awdal. I dessa regionerna finns även Somalilands största städer Hargeisa, Burco och Boorama.[55]

Etniska grupper[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen tillhör i huvudsak klanerna Dir, Daarood och Isaaq. Omkring hälften av befolkningen är hel- eller halvnomadisk. Nästan alla är sunnimuslimer.[20] Isaaq-klanen utgör ungefär två tredjedelar av invånarna i Somaliland.[55]

Dir-klanen är företrädesvis bosatta i Somalilands västliga delar och Darod-klanen i de östra delarna.[55]

Migration[redigera | redigera wikitext]

År 1993 åtog sig Frankrike ett uppdrag att bistå 20 000 somaliländska flyktingar, bosatta i Djibouti, att frivilligt återvända till Somaliland. Dessa flyktingar tillhörde till största del Issa-klanen och det fanns en oro bland dem att återvända till ett land som kontrollerades av Isaaq-klanen genom partiet SNM. Under år 1994 upphörde också UNHCR med sitt program för att flyktingar bosatta I flyktingläger i Etiopien skulle återvända. Detta på grund av säkerhetsläget i Somaliland.[17]

År 2005 bedömde FN att ungefär 700 000 av de 1,2 miljoner människor som flydde inbördeskriget år 1991 hade återvänt till regionen.[22]

UNHCR uppskattade år 2018 att det fanns 18 000 väl integrerade flyktingar och asylsökande i Somaliland. Dessa härstammar i huvudsak från Jemen och Etiopien.[56]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Somalilands folk är sunnimuslimer med Shafi rättsskola (madhhab). Sufismen är utbredd. Den största av sufiordnarna är Qadiriyya.[11]

Sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Ekonomiska förhållanden[redigera | redigera wikitext]

2014 uppskattade Världsbanken att arbetslösheten i Somaliland var 75%.[57]

Uppskattningar från Världsbanken tyder på att fattigdomen i stadsområdena i Somaliland är 29 % och fattigdomen på landsbygden är 38%. Även om stadshushållen har det bättre, är ojämlikheten hög.[39]

HBTQ-rättigheter[redigera | redigera wikitext]

I Somaliland är samkönade äktenskap olagliga och inte socialt accepterade. Inga hatbrott eller liknande har noterats, men orsaken tros vara att stigmatiseringen är så stark att människor inte vågar offentliggöra sina sexuella läggning eller alternativ könstillhörighet.[32]

Myndigheter[redigera | redigera wikitext]

Det har inte förekommit några rapporter under år 2020, och åren dessförinnan, om att Somalilands myndigheter skulle ha utfört godtyckliga eller olagliga mord. Inte heller kan myndigheterna kopplas samman med suspekta försvinnande. Dessa problem är dock förekommande i de övriga regionerna i det internationellt erkända Somalia.[32]

Hälsa, övriga befolkningsdata[redigera | redigera wikitext]

Världshälsoorganisationen bedömer att den genomsnittliga förväntade livslängden i Somaliland är 45 år.[58] Africa News skriver att 75 % av befolkningen är yngre.[59]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Daily Mail beskriver Somaliland som traditionellt muslimskt men med västerländska influenser.[60]

Massmedier[redigera | redigera wikitext]

En mängd olika tryckta, tv- och online-nyhetskanaler är verksamma. Dock har många politiska anknytningar. Strafflagen kriminaliserar ärekränkning och andra vagt definierade pressbrott, såsom spridning av "falska, överdrivna eller tendentiösa nyheter".[61]

Press och förlag[redigera | redigera wikitext]

Regeringen har begränsat registreringen av nya tidningar.[61] Enligt BBC ges endast en lokal nyhetstidning ut, denna är statligt kontrollerad.[62]

Radio och television[redigera | redigera wikitext]

Den statliga radiostationen har monopol inom radiosektorn.[61] Radio är dock det mest tillgängliga mediet och enligt BBC nås invånarna även av utländska radiokanaler.[62] Det finns dock privatägda TV-kanaler.[62]

Pressfrihet[redigera | redigera wikitext]

Regeringen fortsatte rikta in sig på journalister under år 2020. I början av året arresterades en TV-reporter efter att den biträdande chefen för en statsägd tryckpress lämnat in ett klagomål över reporterns kommentarer på sociala medier, reportern dömdes senare till fängelse.[61] I mitten av juni 2020 fängslades en somalisk kabel-tv-journalist och ytterligare en journalist kort efter att ha filmat en protest gällande samtalen mellan Somalia och Somaliland som hölls den månaden i Djibouti. Fler liknande händelser har inträffat även om ett fåtal har släppts utan åtal.[61] I slutet av juni, samma år, beordrade poliser personalen på en lokal TV-station att lämna sitt kontor i Hargeisa. Senare slog Hargeisapolisen till mot en annan TV-station och beordrade deras personal att utrymma den. Razzior på stationerna ska ha varit initierade på grund av att stationen varit värd för en debatt som fokuserade på samtalen mellan Somalia och Somaliland och i ett annat fall efter att en station anklagats för att ha sänt evenemang för att fira Somalias självständighet. Myndigheterna återkallade licenserna för båda stationerna.[61]

En lokal TV-direktör greps under år 2020 och anklagades inledningsvis för att ha tagit sig in i Somaliland illegalt och för att ha samarbetat med somaliska underrättelsetjänster. Denne dömdes till fem års fängelse och böter i en domstol i Hargeisa, medan tv-kanalen stängdes av på obestämd tid.[61]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Musik och dans[redigera | redigera wikitext]

Även musiken har en blandning av traditionellt somaliska och västerländska influenser.[63]

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

2002 dokumenterades grottmålningarna Laas Geel.[4]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Sevärd är hamnstaden Berbera,[63] som av resetidningen Vagabond beskrivs som en stad där arkitekturen berättar om stadens långa historia. Färgglada hus samsas med moskéer och byggnader från den ottomanska tiden.[64]

Traditioner[redigera | redigera wikitext]

Matkultur[redigera | redigera wikitext]

Maten har en blandning av traditionella somaliska och västerländska, i synnerhet italienska, influenser.[63] Maten är halal och ingen alkohol serveras.[8][63] Alkohol är förbjudet, men drogen kat används flitigt, uppskattningsvis använder 90 % av alla män kat, rapporterar Al Jazeera.[65]

Traditionellt dricks kardemummate med mycket socker. Andra specialiteter är dromedarkött.[64]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

2018 startades det första landslaget i fotboll. Eftersom landet inte är internationellt erkänt kan det heller inte få stöd från Fifa.[66]

Sport för kvinnor är däremot kontroversiellt, men inte förbjudet, på grund av att det kan strida mot muslimska normer och värderingar. Africa News rapporterar att den nationella damfotbollsturneringen 2020 fick ställas in efter att regeringen klivit in. Den nationella dambasketturneringen 2016 hölls dock, trots protester från religiösa ledare.[67]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Somaliland profile” (på brittisk engelska). BBC News. 14 december 2017. https://www.bbc.com/news/world-africa-14115069. Läst 25 januari 2022. 
  2. ^ ”Somalia” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-04-04. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/somalia/#government. Läst 13 april 2022. 
  3. ^ Somalilandet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
  4. ^ [a b] ”Laas Geel”. africanrockart.britishmuseum.org. https://africanrockart.britishmuseum.org/country/somalia-somaliland/laas-geel/. Läst 26 januari 2022. 
  5. ^ [a b] ”Somaliland | historical region, Africa | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Somaliland. Läst 11 april 2022. 
  6. ^ [a b] Leraand, Dag (2021-03-11). ”Somalias historie” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Somalias_historie. Läst 11 april 2022. 
  7. ^ ”Zeila Qiblatain Mosque”. thesacredcity.ca. http://thesacredcity.ca/zeila.html. Läst 28 januari 2022. 
  8. ^ [a b] ”Seylac | Somalia | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Seylac. Läst 28 januari 2022. 
  9. ^ The Transactions of the Bombay Geographical Society 1850, Volume 9, p.133
  10. ^ Nordisk familjebok 1957, Somaliland
  11. ^ [a b] ”Somaliland | historical region, Africa | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Somaliland. Läst 28 januari 2022. 
  12. ^ [a b c d e f] ”Somalia - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/somalia. Läst 25 januari 2022. 
  13. ^ [a b] ”Skriv ut alla kapitel”. www.ui.se. Arkiverad från originalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121083518/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/somaliland/skriv-ut-alla-kapitel/. Läst 28 januari 2022. 
  14. ^ [a b c d] Somalia: A Government at War with its Own People. Arkiverad 7 December 2012 Human Rights Watch, 1990, p.89.
  15. ^ [a b] Reinl, James (6 februari 2014). ”Somaliland massacre” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/features/2014/2/6/investigating-genocide-in-somaliland. Läst 27 januari 2022. 
  16. ^ ”Hargeisa” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. 2020-06-10. http://snl.no/Hargeisa. Läst 27 januari 2022. 
  17. ^ [a b c] Refugees, United Nations High Commissioner for. ”Refworld | Somalia: Update on the situation in the north (Somaliland)” (på engelska). Refworld. https://www.refworld.org/docid/3ae6a8060.html. Läst 11 april 2022. 
  18. ^ ”Somaliland blir fritt från minor”. Utrikesministeriet. 20 april 2018. https://um.fi/aktuellt/-/asset_publisher/gc654PySnjTX/content/somalimaa-vapautuu-miinoista. Läst 27 januari 2022. 
  19. ^ Lifos (2019). ”Lifosrapport: Somalia- folkbokföring, medborgarskap och identitetshandlingar”. Lifos- Center för landinformation och landanalys inom migrationsonrådet (Migrationsverket). 
  20. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”Somaliland - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/somaliland. Läst 25 januari 2022. 
  21. ^ TT (14 april 2003). ”Val i Somaliland”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/val-i-somaliland. Läst 28 januari 2022. 
  22. ^ [a b] UNITED NATIONS OFFICE FOR THE COORDINATION OF HUMANITARIAN AFFAIRS SOMALIA (4 april 2006). ”Somalia Briefing Package: Somaliland Fact Sheet | IASC”. FN. https://interagencystandingcommittee.org/content/somalia-briefing-package-somaliland-fact-sheet. Läst 11 april 2022. 
  23. ^ Allison, Simon. ”Two years behind schedule, Somaliland finally heads to the polls” (på engelska). The M&G Online. https://mg.co.za/article/2017-11-13-00-two-years-behind-schedule-somaliland-finally-heads-to-the-polls. Läst 13 november 2017. 
  24. ^ ”As drought worsens in Somaliland, UNICEF and partners scale up support to children” (på engelska). www.unicef.org. https://www.unicef.org/somalia/stories/drought-worsens-somaliland-unicef-and-partners-scale-support-children. Läst 25 januari 2022. 
  25. ^ Silver, Henrik (3 november 2019). ”Här stoppas allt storfiske – med hjälp av svenskens idé”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svenskar-bakom-stort-marint-reservat-i-afrika. Läst 11 april 2022. 
  26. ^ [a b] Lifos (2019). ”Säkerhetssituationen i Somalia”. LifosRAPPORT (Migrationsverket). 
  27. ^ [a b] Utrikesdepartementet (2019). ”Somalia – Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer: situationen per den 30 juni 2019”. Rapport (Regeringskansliet). 
  28. ^ [a b] United Nations Somalia (2020). Common Country Analysis 2020. United Nations Somalia. https://somalia.un.org/en/91993-un-common-country-analysis-somalia-2020. 
  29. ^ ”Landguiden”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/. Läst 28 januari 2022. 
  30. ^ Landinfo (2020). Somalia: Sikkerhetssituasjonen i Nordvest-Somalia (Somaliland) L. Utlendningsforvaltningens fagenhet for landinformasjon. 
  31. ^ [a b c d e f] Bradbury, Mark (1994). The Somali Conflict: Prospects for peace. Oxfam GB. sid. Part V. ISBN 978-0-85598-271-3. https://policy-practice.oxfam.org/resources/the-somali-conflict-prospects-for-peace-122751/ 
  32. ^ [a b c d e f] ”Somalia” (på amerikansk engelska). United States Department of State. https://www.state.gov/reports/2020-country-reports-on-human-rights-practices/somalia/. Läst 11 april 2022. 
  33. ^ ”UNPO: Somaliland: AU Mission to Somaliland Says Recognition Overdue”. unpo.org. https://unpo.org/article/3867. Läst 8 februari 2022. 
  34. ^ AfricaNews (23 december 2020). ”Somalia cuts ties with Guinea, now Kenya; Somaliland looks on” (på engelska). Africanews. https://www.africanews.com/2020/12/23/somalia-cuts-ties-with-guinea-now-kenya-somaliland-looks-on/. Läst 28 januari 2022. 
  35. ^ AfricaNews (19 september 2019). ”Unlocking Somaliland” (på engelska). Africanews. https://www.africanews.com/2019/09/19/unlocking-somaliland/. Läst 28 januari 2022. 
  36. ^ ”Somaliland and Taiwan: Two territories with few friends but each other” (på brittisk engelska). BBC News. 12 april 2021. https://www.bbc.com/news/world-africa-56719409. Läst 28 januari 2022. 
  37. ^ ”Ethiopia signs agreement to use Somaliland’s Red Sea port” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2024/1/1/ethiopia-signs-agreement-to-use-somalilands-red-sea-port. Läst 2 januari 2024. 
  38. ^ Lifos (16 juni 2016). [https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=37520 ”Somalia En sammanfattande analys av säkerhetssituationen, rättsväsendet och civilas situation”]. Lifos (Migrationsverket). https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=37520. 
  39. ^ [a b c d e] ”New World Bank GDP and Poverty Estimates for Somaliland” (på engelska). World Bank. https://www.worldbank.org/en/news/press-release/2014/01/29/new-world-bank-gdp-and-poverty-estimates-for-somaliland. Läst 25 januari 2022. 
  40. ^ ”Long-Running and Wide-Ranging Support to Somaliland Highlighted in UN Family Visit to Hargeisa” (på engelska). UNSOM. 3 februari 2021. https://unsom.unmissions.org/long-running-and-wide-ranging-support-somaliland-highlighted-un-family-visit-hargeisa. Läst 25 januari 2022. 
  41. ^ [a b c d e] Iazzolino, Gianluca (2015). Following Mobile Money in Somaliland. Rift Valley Institute (RVI). ISBN 978-1-907431-37-1. https://www.refworld.org/docid/565552aa4.html. Läst 11 april 2022 
  42. ^ Cybercom. ”Somalia”. Sida. https://www.sida.se/sida-i-varlden/somalia. Läst 25 januari 2022. 
  43. ^ ”Somaliland | Addressing acute food insecurity : FAO in Emergencies”. www.fao.org. Arkiverad från originalet den 11 april 2022. https://web.archive.org/web/20220411223501/https://www.fao.org/emergencies/resources/photos/photo-detail/en/c/1468649/. Läst 11 april 2022. 
  44. ^ ”Somaliland bottles its hopes in Coca-Cola plant” (på engelska). the Guardian. 20 juli 2012. http://www.theguardian.com/global-development/2012/jul/20/somaliland-bottles-hopes-coca-cola-plant. Läst 25 januari 2022. 
  45. ^ ”Somaliland” (på amerikansk engelska). Genel Energy. https://genelenergy.com/operations/pre-production/somaliland/. Läst 25 januari 2022. 
  46. ^ Sheppard, Ian. ”Somaliland Boosts Prospects with Redeveloped Airports” (på engelska). Aviation International News. https://www.ainonline.com/aviation-news/air-transport/2013-09-16/somaliland-boosts-prospects-redeveloped-airports. Läst 13 april 2022. 
  47. ^ ”UK, Denmark and Netherlands approve agreements with Somaliland Government on critical infrastructure to improve people’s lives” (på engelska). GOV.UK. https://www.gov.uk/government/news/uk-denmark-and-netherlands-approve-agreements-with-somaliland-government-on-critical-infrastructure-to-improve-peoples-lives. Läst 21 februari 2022. 
  48. ^ ”Somaliland opens new Berbera port terminal” (på brittisk engelska). African Business. 29 juni 2021. https://african.business/2021/06/trade-investment/somaliland-opens-new-berbera-port-terminal/. Läst 13 april 2022. 
  49. ^ Poverty global practice Africa region (2015). Somaliland Poverty Assessment. Världsbanken. 
  50. ^ ”Belöna demokrati – erkänn Somaliland nu | | SvD Ledare”. Svenska Dagbladet. 11 mars 2019. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/belona-demokrati--erkann-somaliland-nu. Läst 26 januari 2022. 
  51. ^ ”somaliland” (på engelska). UN News. https://news.un.org/en/tags/somaliland. Läst 25 januari 2022. 
  52. ^ ”With half of Somaliland children not in school, UNICEF and partners launch education access programme”. Förenta Nationerna. 13 juli 2019. https://news.un.org/en/story/2019/07/1042401. Läst 25 januari 2022. 
  53. ^ Devi, Sharmila (2015-05-30). ”Slowly and steadily, Somaliland builds its health system” (på english). The Lancet 385 (9983): sid. 2139–2140. doi:10.1016/S0140-6736(15)61009-1. ISSN 0140-6736. PMID 26068254. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(15)61009-1/abstract. Läst 21 februari 2022. 
  54. ^ Central Statistics Department, Ministry of Planning and National Development, Somaliland Government (2020). The Somaliland Health and Demographic Survey 2020. 
  55. ^ [a b c] ”Somalia: The security situation in northwestern Somalia (Somaliland)”. Country of origin information centre (Landinfo). 7 april 2020. https://landinfo.no/?s=Somaliland. 
  56. ^ Refugees, United Nations High Commissioner for. ”Shared services help refugees and locals coexist in Somaliland” (på engelska). UNHCR. https://www.unhcr.org/afr/news/stories/2018/10/5bd6c1014/shared-services-help-refugees-and-locals-coexist-in-somaliland.html. Läst 26 januari 2022. 
  57. ^ ”New World Bank GDP and Poverty Estimates for Somaliland” (på engelska). World Bank. https://www.worldbank.org/en/news/press-release/2014/01/29/new-world-bank-gdp-and-poverty-estimates-for-somaliland. Läst 25 januari 2022. 
  58. ^ WHO, GAVO, and Ministry of Health, Hargeisa, Somaliland region of Somalia (2009). WHO-AIMS Report on Mental Health System in Somaliland region of Somalia. World Health Organisation. 
  59. ^ AfricaNews (15 oktober 2021). ”30 years on, Somaliland still struggles for international recognition” (på engelska). Africanews. https://www.africanews.com/2021/10/15/30-years-on-somaliland-still-struggles-for-international-recognition/. Läst 28 januari 2022. 
  60. ^ Birrell, Ian (23 juli 2011). ”Somaliland: The former British colony that shows Africa doesn't need our millions to flourish”. Mail Online. https://www.dailymail.co.uk/news/article-2018055/Somaliland-The-British-colony-shows-Africa-doesnt-need-millions-flourish.html. Läst 26 januari 2022. 
  61. ^ [a b c d e f g] ”Somaliland: Freedom in the World 2021 Country Report” (på engelska). Freedom House. https://freedomhouse.org/country/somaliland/freedom-world/2021. Läst 21 februari 2022. 
  62. ^ [a b c] ”Somaliland profile” (på brittisk engelska). BBC News. 7 augusti 2019. https://www.bbc.com/news/world-africa-14115072. Läst 21 februari 2022. 
  63. ^ [a b c d] ”Somaliland’s quest for recognition passes through its ancient caves”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/2021/02/01/somaliland-independence-laas-geel-rock-paintings/. Läst 26 januari 2022. 
  64. ^ [a b] Augustin, Johan (22 mars 2015). ”Somaliland – världens hemligaste land?” (på amerikansk engelska). Vagabond. https://www.vagabond.se/restips/somaliland-varldens-hemligaste-land. Läst 28 januari 2022. 
  65. ^ Jeffrey, James. ”Somaliland khat” (på engelska). www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/features/2015/4/21/somaliland-abuzz-from-ethiopias-khat-convoys. Läst 28 januari 2022. 
  66. ^ ”Starting a national team in a country that doesn't exist” (på brittisk engelska). BBC Sport. https://www.bbc.com/sport/football/46185221. Läst 28 januari 2022. 
  67. ^ AfricaNews (18 december 2020). ”Somaliland cancels women's football tournament, claims its un-Islamic” (på engelska). Africanews. https://www.africanews.com/2020/12/18/somaliland-cancels-women-s-football-tournament-claims-its-un-islamic/. Läst 28 januari 2022. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Territorier i Somalia
Helt eller delvis självstyrande områden
Tidigare självstyrande områden
Regioner före kriget
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Somaliland&oldid=54418918”