Romani

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Romani chib)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Romani
Řomani čhib
Talas iTalarna är spridda över världen.
RegionAsien, Europa, Afrika
Antal talareuppskattningsvis över 20 miljoner
SpråkfamiljIndoeuropeiska
latinska
Officiell status
Officiellt språk iNordmakedonien Šuto Orizari, Nordmakedonien
Rumänien Rumänien (80 kommuner)
Sverige Sverige (minoritetsspråk)
Finland Finland (minoritetsspråk)
Tyskland Tyskland (minoritetsspråk)
SpråkmyndighetSpråkrådet i Sverige
Kotus i Finland
Språkkoder
ISO 639-2rom
ISO 639-3rom
SILingen Uppgift

Romani (řomani čhib), även romska[1] eller zigenska[2][3], hör till den indoariska språkgrenen bland de indoeuropeiska språken. Det gör att romani (tillsammans med bland annat hindi, urdu, bengali och marathi) är besläktat med sanskrit.[4]

Řomani čhib är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk och har talats i Sverige sedan 1500-talet.[5] Antalet talare i Sverige uppskattas vara ungefär 40 000. Språket som har ett flertal dialekter talas av romer och resandefolk. Romani talas i många länder över hela världen. Antalet talare uppskattas till mellan 14 och 17 miljoner personer i Europa.[6]

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Främre Central Bakre
Sluten i u
Mellansluten e o
Mellanöppen ɔ
Öppen a

Källa:[7]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Labiala Alveolara Postalveolara-

palatala

Velar Uvular Glottal
Nasal m n
Klusil Oasp. p | b t | d k | g q ʔ
Asp.
Affrikat Oasp. ts tʃ | dʒ
Asp. tʃʰ
Frikativ f | v s | z ʃ | ʒ x | ɣ χ h
Approximant l j
Tremulant r

Källa:[7]

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Språket delar sig i olika dialekter beroende på land. Trots stark uppblandning med de särskilda ländernas språk, röjer de olika dialekterna sitt gemensamma ursprung, härstammande från sanskrit och besläktat med de nyindiska språken, särskilt urdu. Av dessa dialekter är de asiatiska och afrikanska ganska okända, men 13 europeiska (turkisk-grekiska, rumänska, ungerska, tjeckiska, tyska, polska, ryska, finska, skandinaviska, engelska, italienska, baskiska, spanska) ganska fullständiga genom ordsamlingar, grammatik, språkprov och vetenskapliga bearbetningar (företrädesvis av Miklosich). Den viktigaste och mest kända dialekten är den turkisk-grekiska. [källa behövs]

Ett antal av dessa dialekter avviker betydligt från varandra. Traditionellt har romer inte bara talat sitt modersmål utan även landets majoritetsspråk, och ofta flera andra.

I Sverige är de vanligaste dialekterna arli, kale, kalderaš, lovara och resanderomani (ibland kallat svensk romani).[6]

Litteratur på řomani čhib[redigera | redigera wikitext]

Den enda romska litteratur som finns är sagor och sånger, till en del översatta från andra språk, samt översättningar av några kapitel ur evangelierna. Flera barnböcker finns översatta från svenska, bland annat böckerna om Katitzi skrivna av den svenska författarinnan Katarina Taikon, som själv var rom.

Ord från romani i svenskan[redigera | redigera wikitext]

Några ord med romani-ursprung har tagit sig in som lånord i svenskan. Ett exempel är tjej, flicka, av romani tjaj, tjej som betyder flicka/dotter. Andra lånord är jycke (av romani joklli - hund), lattjo (av romani lattjo - bra/snäll/god).

På svenska har ord som pröjsa (av romani preja' - betala), kirra (av romani kera - göra) och vischan (av romani vesj - skog) fått en slang-karaktär som de inte har i ursprungsspråket svensk romani.[källa behövs]

Muck, mucka, vilket betyder frigjort (mukka - vara fri, mukkipa - frihet, besläktat med sanskrittermen moksha, befrielse (från återfödelse), inom hinduismen och buddhismen), kommer från romani.[8]

Fler romani-ord i svenskan är tutte(bröst), pava, tjalla och tji.[9][10]

Se Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk för fler exempel på ord.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”www.mediesprak.fi - Språkråd”. www.mediesprak.fi. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317054846/http://www.mediesprak.fi/sprakrad.aspx?id=716#.WMqP2Ds1-Uk. Läst 16 mars 2017. 
  2. ^ ”zigenska - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/zigenska. Läst 16 mars 2017. 
  3. ^ ”Ordlista”. www2.svenskaakademien.se. Arkiverad från originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118195126/http://www2.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_13_pa_natet/ordlista. Läst 16 mars 2017. 
  4. ^ ”Glottolog 4.2.1 - Romani”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/roma1329. Läst 23 juni 2020. 
  5. ^ ”Romska - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. http://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html. Läst 23 juni 2020. 
  6. ^ [a b] ”Mer om romani”. Sprakradet.se. 18 juni 2008. Arkiverad från originalet den 29 september 2011. https://web.archive.org/web/20110929142559/http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=2332. Läst 25 augusti 2011. 
  7. ^ [a b] Matras, Yaron. ”DOMARI” (på engelska). University of Manchester. https://romani.humanities.manchester.ac.uk//downloads/2/Matras_Domari_ELL2.pdf. Läst 23 juni 2020. 
  8. ^ Svenska Akademiens ordbok: Muck
  9. ^ Andersson LG. ”Ingen rubbar en Kombarris.”. Göteborgsposten 2016-02-27. 
  10. ^ Hazell, Bo (2011). Resandefolket: Från tattare till traveller 

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Wessén, Elias (1998[1973]). Våra ord: deras uttal och ursprung : kortfattad etymologisk ordbok (2., utök. uppl. /10. tr.). Stockholm: Norstedts ordbok. Libris länk. ISBN 91-7227-053-5 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]